Vietnamesisk parlör

Den här sidan är en parlör.

Vietnamesiska talas i Vietnam. Om ett ord uttalas med olika betoning ändras betydelsen. Grammatiken är relativt enkel, man har tex inga böjningsformer på verben.

Uttalsguide

Det vietnamesiska uttalet är baserat på det latinska alfabetet. Stavningen är fonetisk, en viss bokstav eller grupp av bokstäver uttalas i stort sett alltid på samma sätt.

Vokaler

a

som 'a' i "far": ba.

ă

som 'a' i "farsa": chăn.

â

like 'u' in "hut", except shorter: sân.

e

som 'ä' : che.

ê

som 'e' : cà phê.

i

som 'i' i "sila" : pin.

o

ungefär som 'å' i "å": lý do.

ô

ungefär som 'å' i "å": á-lô.

ơ

som 'ö': bơ.

u

som 'o' i "ko": Na Uy.

ư

ungefär som 'u': thư.

y

som ett kort i-ljud

Konsonanter

b 

som 'b' i "bad".

c 

som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.

d 

i syd, som dj i djonk; i norr, som 'dzz'.

đ 

som 'd' i "du".

g 

som 'g' i "go".

h 

som 'h' i "hand".

k 

som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.

l 

som 'l' i "lat".

m 

som 'm' i "mor".

n 

som 'n' i "nog".

p 

som 'p' i "pigg".

r 

som amerikanskt/irländskt rullande 'r' som i "rock".

s 

som 's' in "hiss".

t 

som 't' i "timme".

v 

som 'v' in "viktig".

x 

som 's' i "hiss".

ch 

i början av en stavelse som 'tsh' i "tchad"; i slutet, som 'ck' i "tack".

gh 

som 'g' i "go".

kh 

Olika i olika delar av landet. I syd ungefär som 'ksch' (k följt av ett sje-ljud som i schäfer). I norr något mindre k och mer sje-ljud.

ng

som 'ng'

ngh 

Som 'ngj'

ph 

Som 'f'.

th 

Som 't'.

tr 

Olika i norr och söder. 'tsh' eller 'trrr' (t följt av ett amerikanskt rullande r) eller ettt mellanting mellan dessa båda.

Vanliga ljudsammansättningar

gi 

i syd, som 'j' ; i norr, som 'zzz' i "zzzumm".

qu 

i norr som 'kw' i "tae kwon do", i söder som 'w' i "whiskey"

uy 

som 'whi' i "whiiskey".

Betoning

a 

neutral ton, monotont kyrkoljud

á 

hög stigande ton, som i ett förvånat "va!?"

à 

låg ton, som i ett överdrivet "suck!"

ã 

hög bruten ton, som i näh-äh! i högt tonläge.

ả 

fallande, sedan stigande, som i serietidnings "boing"-ljud...

ạ 

låg bruten ton, som i näh-äh! i lågt tonläge.

Fraslista

Personliga pronomen (jag, du osv) är bland det svåraste i vietnamesiska. Det beror helt på hur man förhåller sig till den man pratar med. En något yngre person kallar man "em". En något äldre manlig person kallar man "anh". En något äldre kvinnlig person kallas "chi". Orden för "jag" är samma ord som för du. Om du är yngre än den du pratar med så kallar du dig själv "em" osv. Sedan finns en mängd andra ord för barn, äldre personer, vänner och släktingar som är lite svårt att lära sig. Det formella ordet "toi" (tåjj) för "jag" kan man använda som turist i de flesta fall. För "du" så kan man lära sig "em", "anh" och "chi" vilket en turist kan komma undan med i de flesta fall.

Grunder

Vanliga skyltar ÖPPEN  Xxx STÄNGD  xxx INGÅNG  xxx UTGÅNG  lối ra TRYCK  xxx DRAG  xxx TOALETT  nhà vệ sinh MÄN  nam KVINNOR  nữ FÖRBJUDET  xxx

Hej. 

Chào (em / anh / chi). (Som Ciao på italienska)

Hej. (i telefon) 

Á-lô. (a-lå)

Hur mår du? 

(Em / Anh / Chi) Khỏe không? (kwoe kshong?)

Tack. 

Cảm ơn. (Kamm önn)

Bra, tack. 

Khoẻ, cám ơn.

Vad heter du? 

Tên của anh/em/chi là gì?

Jag heter ______ . 

Tên của tôi (anh / em / chi) là______.

Trevligt att träffas. 

Varsågod 

Ja 

Nej 

Ursäkta mig 

Xin lổi.

Förlåt 

Hej då 

Hej då (mindre formellt) 

Jag kan inte prata namn på språket [bra]. 

Pratar du engelska? 

Finns det någon här som pratar engelska? 

Hjälp! 

Se upp! 

God morgon 

God kväll 

God natt 

Jag förstår inte. 

Var är toaletten? 

Hur gammal är du? 

Anh/Em/Chi bao nhiêu tuổi ?

Jag är 35 år gammal 

Tôi được ba mươi lăm tuổi.

Hur mycket kostar den här? 

Cái này giìa bao nhiêu?

Frågor

Vad? 

Cái gì?

Vem? 

Ai ?;

Var? 

Ðâu?

När? 

Khi nào? Lúc nào

Varför? 

Tại sao?

Hur? 

Làm sao?

Hur mycket? 

Bao nhiêu?

Hur många? 

Bao nhiêu cái?

Hur långt? 

Bao nhiêu xa?

Problem

Lämna mig i fred. 

Rör mig inte! 

Jag ringer polisen. 

Polis! 

Stopp! Tjuv! 

Jag behöver din hjälp. 

Det är en nödsituation. 

Jag är vilse. 

Jag har förlorat min väska. 

Jag har förlorat min plånbok. 

Jag är sjuk. 

Jag har skadat mig. 

Jag behöver en doktor. 

Kan jag få låna din telefon? 

Doktor 

bác sĩ

Ambulans 

xe cứu thương

Magont 

Ðau bụng

Huvudvärk 

Nhức đầu

Nummer

0 

cê-rô (se-rå)/không

1 

một (mått)

2 

hai ("haj")

3 

ba (ba)

4 

bốn ("boånn?")

5 

năm ("namm")

6 

sáu (sao)

7 

bảy (baäj)

8 

tám (tamm?)

9 

chín ("tshinn")

10 

mười (muöjj)

11 

mười một (...)

12 

mười hai (...)

13 

mười ba (...)

14 

mười bốn (...)

15 

mười lăm (...)

16 

mười sáu (...)

17 

mười bảy (...)

18 

mười tám (...)

19 

mười chín (...)

20 

hai mươi (...)

21 

hai mươi mốt (...)

22 

hai mươi hai (...)

23 

hai mươi ba (...)

30 

ba mươi (...)

40 

bốn mươi (...)

50 

năm mươi (...)

60 

sáu mươi (...)

70 

bảy mươi (...)

80 

tám mươi (...)

90 

chín mươi (...)

100 

một trăm (...)

200 

hai trăm (...)

300 

ba trăm (...)

1000 

một ngàn/nghìn (...)

2000 

hai ngàn/nghìn (...)

1,000,000 

một triệu (')

1,000,000,000 

một tỹ/tỷ (...)

1,000,000,000,000 

một ngàn/nghìn tỹ/tỷ

nummer _____ (tåg, buss, etc.) 

số _____ ("så")

halv 

nửa (...)

mindre 

ít hơn (itt hön)

mer 

hơn (hön), thêm (tehm)

Tid

nu 

bây giờ (bäjj jö)

senare 

lát nữa (...)

före 

trước (...)

morgon 

sáng (...)

eftermiddag 

chiều (...)

kväll 

tối (...), đêm (...)

idag 

Hôm nay

imorgon 

Ngày mai

igår 

Hôm qua

sekund 

Giây

minut 

Phút

timme 

Giờ

Hur mycket är klockan? 

Mấy giờ rồi ?

Klockslag

ett på natten

một giờ sáng (mått jö sang)

sju på morgonen 

lunch 

Buổi trưa

ett på eftermiddagen 

sju på kvällen 

midnatt 

danh từ

Dagar

Måndag 

Thứ Hai ( = Dag 2)

Tisdag 

Thứ Ba ( = Dag 3)

Onsdag 

Thứ Tư ( = Dag 4)

Torsdag 

Thứ Năm ( = Dag 5)

Fredag 

Thứ Sáu ( = Dag 6)

Lördag 

Thứ Bảy ( = Dag 7)

Söndag 

Chúa Nhật

Månader

Januari 

Tháng một ( = Månad 1)

Februari 

Tháng hai ( = Månad 2)

..

December 

Tháng mười hai ( = Månad 12)

Årstider

Vår 

Mùa xuân

Sommar 

Mùa hè, mùa hạ

Höst 

Mùa thu

Vinter 

Mùa đông

Färger

Färg

Màu

Blå

Màu xanh da trời (himmelsblå)

Grön

Màu xanh lá cây

Gul

Màu vàng

Vit

Màu trắng

Svart

Màu đen

Röd

Màu đỏ

Brun

Màu đà

Grå

Màu nâu

Transport

Vägvisning

Höger 

Phải

Vänster 

Trái

Fram 

Trước

Bak 

Sau

kilometer 

ki lo mét

Karta 

Bản đồ

Boende

Ett rum 

một phòng

med bad 

có phòng tắm

för en person 

cho một người

toalettpapper 

giấy đi cầu

Handduk 

khăn lông

Filt 

mền

Nyckel 

chìa khóa

Hur mycket per natt? 

Một đêm bao nhiêu?

Mat

meny 

menu, thực đơn

dricka 

Uống

Äta 

Ăn

Kaffe 

cà phê

Öl 

bia

Vin 

Rượu

Frukost 

ăn sáng

Lunch 

Ăn trưa

Middag 

Ăn tối

Kött 

Thịt

Nötkött 

Thịt bò

Kyckling 

gà

Gris 

heo

Räkor 

tôm

Fisk 

cá

RIs 

Cơm

FIsksås 

nước mấm

Vatten 

nước

Bar

Öl 

bia

Shopping

Min storlek är 

Size của tôi là ..

skjorta 

cái áo shơ mi

byxor 

cái quần dài

Skor 

Ðôi dầy

Att köra

bensin 

Xăng

olja 

Dầu, nhớt

luft 

Hơi

vatten 

Nước

Batteri 

Bình điện

Däck 

Bánh xe

Jag är vilse 

Tôi bị lạc

Bensinstation 

Trạm xăng

Att lära sig mer

• Vietnamese Dictionary Online