Vietnamesisk parlör

Vietnamesiska talas i Vietnam. Vietnamesiska är ett språk med toner. Om ett ord uttalas med olika betoning så ändras betydelsen. Grammatiken är relativt enkel, man har tex inga böjningsformer på verben. Uttalsguide Det Vietnamesiska är baserat på det latinska alfabetet. Stavningen är fonetisk, en viss bokstav eller grupp av bokstäver uttalas i stort sett alltid på samma sätt. Vokaler a som 'a' i "far": ba. ă som 'a' i "farsa": chăn. â like 'u' in "hut", except shorter: sân. e som 'ä' : che. ê som 'e' : cà phê. i som 'i' i "sila" : pin. o ungefär som 'å' i "å": lý do. ô ungefär som 'å' i "å": á-lô. ơ som 'ö': bơ. u som 'o' i "ko": Na Uy. ư ungefär som 'u': thư. y som ett kort i-ljud Konsonanter b  som 'b' i "bad". c  som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'. d  i syd, som dj i djonk; i norr, som 'dzz'. đ  som 'd' i "du". g  som 'g' i "go". h  som 'h' i "hand". k  som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'. l  som 'l' i "lat". m  som 'm' i "mor". n  som 'n' i "nog". p  som 'p' i "pigg". r  som amerikanskt/irländskt rullande 'r' som i "rock". s  som 's' in "hiss". t  som 't' i "timme". v  som 'v' in "viktig". x  som 's' i "hiss". ch  i början av en stavelse som 'tsh' i "tchad"; i slutet, som 'ck' i "tack". gh  som 'g' i "go". kh  Olika i olika delar av landet. I syd ungefär som 'ksch' (k följt av ett sje-ljud som i schäfer). I norr något mindre k och mer sje-ljud. ng som 'ng' ngh  Som 'ngj' ph  Som 'f'. th  Som 't'. tr  Olika i norr och söder. 'tsh' eller 'trrr' (t följt av ett amerikanskt rullande r) eller ettt mellanting mellan dessa båda. Vanliga ljudsammansättningar gi  i syd, som 'j' ; i nörr, som 'zzz' i "zzzumm". qu  i norr som 'kw' i "tae kwon do", i söder som 'w' i "whiskey" uy  som 'whi' i "whiiskey". Toner a  neutral ton, monotont kyrkoljud á  hög stigande ton, som i ett förvånat "va!?" à  låg ton, som i ett överdrivet "suck!" ã  hög bruten ton, som i näh-äh! i högt tonläge. ả  fallande, sedan stigande, som i serietidnings "boing"-ljud... ạ  låg bruten ton, som i näh-äh! i lågt tonläge. Fraslista Personliga pronomen (jag, du osv) är bland det svåraste i vietnamesiska. Det beror helt på hur man förhåller sig till den man pratar med. En något yngre person säger man "em" till för "jag" och "du". En något äldre manlig person säger man "anh" till för "jag" och "du". En något äldre kvinnlig person heter "chi" för "jag" och "du". Sedan finns en mängd andra ord för barn, äldre personer, vänner och släktingar som är lite svårt att lära sig. Det formella ordet "toi" (tåjj) för "jag" kan man använda som turist i de flesta fall. För "du" så kan man lära sig "em", "anh" och "chi" vilket en turist kan komma undan med i de flesta fall. Grunderna Vanliga skyltar ÖPPEN  Xxx STÄNGD  xxx INGÅNG  xxx UTGÅNG  xxx TRYCK  xxx DRAG  xxx TOALETT  xxx MÄN  xxx KVINNOR  xxx FÖRBJUDET  xxx Hej.  Chào (em / anh / chi). (Som Ciao på italienska) Hej. (i telefon)  Á-lô. (a-lå) Hur mår du?  (Em / Anh / Chi) Khỏe không? (kwoe kshong?) Tack.  Cảm ơn. (Kamm önn) Bra, tack.  Vad heter du?  Jag heter ______ .  Trevligt att träffas.  Varsågod  Ja  Nej  Ursäkta mig  Förlåt  Hej då  Hej då (mindre formellt)  Jag kan inte prata namn på språket [bra].  Pratar du engelska?  Finns det någon här som pratar engelska?  Hjälp!  Se upp!  God morgon  God kväll  God natt  Jag förstår inte.  Var är toaletten?  Problem Lämna mig i fred.  Rör mig inte!  Jag ringer polisen.  Polis!  Stopp! Tjuv!  Jag behöver din hjälp.  Det är en nödsituation.  Jag är vilse.  Jag har förlorat min väska.  Jag har förlorat min plånbok.  Jag är sjuk.  Jag har skadat mig.  Jag behöver en doktor.  Kan jag få låna din telefon?  Nummer 0  cê-rô (se-rå)/không 1  một (mått) 2  hai ("haj") 3  ba (ba) 4  bốn ("boånn?") 5  năm ("namm") 6  sáu (sao) 7  bảy (baäj) 8  tám (tamm?) 9  chín ("tshinn") 10  mười (muöjj) 11  mười một (...) 12  mười hai (...) 13  mười ba (...) 14  mười bốn (...) 15  mười lăm (...) 16  mười sáu (...) 17  mười bảy (...) 18  mười tám (...) 19  mười chín (...) 20  hai mươi (...) 21  hai mươi mốt (...) 22  hai mươi hai (...) 23  hai mươi ba (...) 30  ba mươi (...) 40  bốn mươi (...) 50  năm mươi (...) 60  sáu mươi (...) 70  bảy mươi (...) 80  tám mươi (...) 90  chín mươi (...) 100  một trăm (...) 200  hai trăm (...) 300  ba trăm (...) 1000  một ngàn/nghìn (...) 2000  hai ngàn/nghìn (...) 1,000,000  một triệu (') 1,000,000,000  một tỹ/tỷ (...) 1,000,000,000,000  một ngàn/nghìn tỹ/tỷ nummer _____ (tåg, buss, etc.)  số _____ ("så") halv  nửa (...) mindre  ít hơn (itt hön) mer  hơn (hön), thêm (tehm) Tid nu  now (...) senare  later (...) före  before (...) morgon  morning (...) förmiddag  morning (...) eftermiddag  afternoon (...) kväll  evening (...) natt  night (...) nu  bây giờ (bäjj jö) senare  lát nữa (...) före  trước (...) morgon  sáng (...) eftermiddag  chiều (...) kväll  tối (...), đêm (...) Klockslag ett på natten một giờ sáng (mått jö sang) sju på morgonen  lunch  ett på eftermiddagen  sju på kvällen  midnatt  Varaktighet Dagar Månader Skriva tid och datum Färger Transport Buss och tåg Vägvisningar Taxi Boende Pengar Mat Barer Shopping Att köra Myndigheter Att lära sig mer