Hjälp Wikitravel att blir en bättre reseguide! Läs här

Skillnad mellan versioner av "Vietnamesisk parlör"

Från Wikitravel, den fria resehandboken.
Hoppa till: navigering, sök
(Fraslista)
m (+en,WP)
Rad 242: Rad 242:
  
 
==Att lära sig mer==
 
==Att lära sig mer==
 +
 +
[[en:Vietnamese phrasebook]]
 +
 +
[[WikiPedia:Vietnamesiska]]

Versionen från 23 juli 2006 kl. 15.32

Vietnamesiska talas i Vietnam. Vietnamesiska är ett språk med toner. Om ett ord uttalas med olika betoning så ändras betydelsen. Grammatiken är relativt enkel, man har tex inga böjningsformer på verben.

Innehåll

Uttalsguide

Det Vietnamesiska är baserat på det latinska alfabetet. Stavningen är fonetisk, en viss bokstav eller grupp av bokstäver uttalas i stort sett alltid på samma sätt.

Vokaler

a
som 'a' i "far": ba.
ă
som 'a' i "farsa": chăn.
â
like 'u' in "hut", except shorter: sân.
e
som 'ä' : che.
ê
som 'e' : cà phê.
i
som 'i' i "sila" : pin.
o
ungefär som 'å' i "å": lý do.
ô
ungefär som 'å' i "å": á-lô.
ơ
som 'ö': .
u
som 'o' i "ko": Na Uy.
ư
ungefär som 'u': thư.
y
som ett kort i-ljud

Konsonanter

som 'b' i "bad".
som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.
i syd, som dj i djonk; i norr, som 'dzz'.
đ 
som 'd' i "du".
som 'g' i "go".
som 'h' i "hand".
som 'k' i "katt", med en dragning åt 'g'.
som 'l' i "lat".
som 'm' i "mor".
som 'n' i "nog".
som 'p' i "pigg".
som amerikanskt/irländskt rullande 'r' som i "rock".
som 's' in "hiss".
som 't' i "timme".
som 'v' in "viktig".
som 's' i "hiss".
ch 
i början av en stavelse som 'tsh' i "tchad"; i slutet, som 'ck' i "tack".
gh 
som 'g' i "go".
kh 
Olika i olika delar av landet. I syd ungefär som 'ksch' (k följt av ett sje-ljud som i schäfer). I norr något mindre k och mer sje-ljud.
ng
som 'ng'
ngh 
Som 'ngj'
ph 
Som 'f'.
th 
Som 't'.
tr 
Olika i norr och söder. 'tsh' eller 'trrr' (t följt av ett amerikanskt rullande r) eller ettt mellanting mellan dessa båda.

Vanliga ljudsammansättningar

gi 
i syd, som 'j' ; i nörr, som 'zzz' i "zzzumm".
qu 
i norr som 'kw' i "tae kwon do", i söder som 'w' i "whiskey"
uy 
som 'whi' i "whiiskey".

Toner

neutral ton, monotont kyrkoljud
á 
hög stigande ton, som i ett förvånat "va!?"
à 
låg ton, som i ett överdrivet "suck!"
ã 
hög bruten ton, som i näh-äh! i högt tonläge.
ả 
fallande, sedan stigande, som i serietidnings "boing"-ljud...
ạ 
låg bruten ton, som i näh-äh! i lågt tonläge.

Fraslista

Personliga pronomen (jag, du osv) är bland det svåraste i vietnamesiska. Det beror helt på hur man förhåller sig till den man pratar med. En något yngre person kallar man "em". En något äldre manlig person kallar man "anh". En något äldre kvinnlig person kallas "chi". Orden för "jag" är samma ord som för du. Om du är yngre än den du pratar med så kallar du dig själv "em" osv. Sedan finns en mängd andra ord för barn, äldre personer, vänner och släktingar som är lite svårt att lära sig. Det formella ordet "toi" (tåjj) för "jag" kan man använda som turist i de flesta fall. För "du" så kan man lära sig "em", "anh" och "chi" vilket en turist kan komma undan med i de flesta fall.

Grunderna

Vanliga skyltar

ÖPPEN 
Xxx
STÄNGD 
xxx
INGÅNG 
xxx
UTGÅNG 
xxx
TRYCK 
xxx
DRAG 
xxx
TOALETT 
xxx
MÄN 
xxx
KVINNOR 
xxx
FÖRBJUDET 
xxx


Hej. 
Chào (em / anh / chi). (Som Ciao på italienska)
Hej. (i telefon
Á-lô. (a-lå)
Hur mår du? 
(Em / Anh / Chi) Khỏe không? (kwoe kshong?)
Tack. 
Cảm ơn. (Kamm önn)
Bra, tack. 
Vad heter du? 
Jag heter ______ . 
Trevligt att träffas. 
Varsågod 
Ja 
Nej 
Ursäkta mig 
Förlåt 
Hej då 
Hej då (mindre formellt
Jag kan inte prata namn på språket [bra]. 
Pratar du engelska? 
Finns det någon här som pratar engelska? 
Hjälp! 
Se upp! 
God morgon 
God kväll 
God natt 
Jag förstår inte. 
Var är toaletten? 

Problem

Lämna mig i fred. 
Rör mig inte! 
Jag ringer polisen. 
Polis! 
Stopp! Tjuv! 
Jag behöver din hjälp. 
Det är en nödsituation. 
Jag är vilse. 
Jag har förlorat min väska. 
Jag har förlorat min plånbok. 
Jag är sjuk. 
Jag har skadat mig. 
Jag behöver en doktor. 
Kan jag få låna din telefon? 

Nummer

cê-rô (se-rå)/không
một (mått)
hai ("haj")
ba (ba)
bốn ("boånn?")
năm ("namm")
sáu (sao)
bảy (baäj)
tám (tamm?)
chín ("tshinn")
10 
mười (muöjj)
11 
mười một (...)
12 
mười hai (...)
13 
mười ba (...)
14 
mười bốn (...)
15 
mười lăm (...)
16 
mười sáu (...)
17 
mười bảy (...)
18 
mười tám (...)
19 
mười chín (...)
20 
hai mươi (...)
21 
hai mươi mốt (...)
22 
hai mươi hai (...)
23 
hai mươi ba (...)
30 
ba mươi (...)
40 
bốn mươi (...)
50 
năm mươi (...)
60 
sáu mươi (...)
70 
bảy mươi (...)
80 
tám mươi (...)
90 
chín mươi (...)
100 
một trăm (...)
200 
hai trăm (...)
300 
ba trăm (...)
1000 
một ngàn/nghìn (...)
2000 
hai ngàn/nghìn (...)
1,000,000 
một triệu (')
1,000,000,000 
một tỹ/tỷ (...)
1,000,000,000,000 
một ngàn/nghìn tỹ/tỷ
nummer _____ (tåg, buss, etc.
số _____ ("så")
halv 
nửa (...)
mindre 
ít hơn (itt hön)
mer 
hơn (hön), thêm (tehm)


Tid

nu 
now (...)
senare 
later (...)
före 
before (...)
morgon 
morning (...)
förmiddag 
morning (...)
eftermiddag 
afternoon (...)
kväll 
evening (...)
natt 
night (...)
nu 
bây giờ (bäjj jö)
senare 
lát nữa (...)
före 
trước (...)
morgon 
sáng (...)
eftermiddag 
chiều (...)
kväll 
tối (...), đêm (...)

Klockslag

ett på natten
một giờ sáng (mått jö sang)
sju på morgonen 
lunch 
ett på eftermiddagen 
sju på kvällen 
midnatt 

Varaktighet

Dagar

Månader

Skriva tid och datum

Färger

Transport

Buss och tåg

Vägvisningar

Taxi

Boende

Pengar

Mat

Barer

Shopping

Att köra

Myndigheter

Att lära sig mer

Varianter

Åtgärder

Guider

På andra språk

Andra sidor