|
|
| (33 mellanliggande versioner av 17 användare visas inte) |
| Rad 1: |
Rad 1: |
| − | {{arbete pågår|användare=Jonas Ryberg}} | + | {{Parlör}} |
| | + | |
| | '''Japanska''' (日本語 ''Nihongo'') är ett mycket säreget och annorlunda språk som är mycket annorlunda uppbyggt än de västerländska, det talas enbart i [[Japan]]. Den här guiden går igenom två av de tre skriftsystemen som finns i japanskan och innehåller även många reserelaterade fraser som kan vara bra att använda. | | '''Japanska''' (日本語 ''Nihongo'') är ett mycket säreget och annorlunda språk som är mycket annorlunda uppbyggt än de västerländska, det talas enbart i [[Japan]]. Den här guiden går igenom två av de tre skriftsystemen som finns i japanskan och innehåller även många reserelaterade fraser som kan vara bra att använda. |
| | | | |
| | ==Uttalsguide== | | ==Uttalsguide== |
| − | Japanskan använder sig av tre olika skriftspråk, ibland säger man fyra då man räknar in romerska bokstäver som kallas ''romaji''. De tre övriga är ''Hiragana'', ''Katakana'' och ''Kanji''. Hiragana och Katakana är fonetiska alfabet där varje tecken står för ett visst ljud. Kanji däremot är lånat ifrån kinesiskan och här står varje tecken för en betydelse. Det bör noteras att uttalet mellan japanska och kinesiska skiljer sig totalt medan tecknen är det samma. En japan kan alltså läsa kinesiska men inte uttala vad han läser. Vi kommer ge en översikt över Hiragana och Katakana här, länge ner i artiklen finns en del av de allra vanligaste kanji-tecknen med. Att kunna framför allt hiragana är bra även om man inte vill lära sig själva språket för många namn på platser är skrivet i Hiragana, framför allt stationsnamn och liknande. | + | Japanskan använder sig av tre olika skriftspråk, ibland säger man fyra då man räknar in latinska bokstäver som kallas ''romaji''. De tre övriga är ''Hiragana'', ''Katakana'' och ''Kanji''. Hiragana och Katakana är fonetiska alfabet där varje tecken står för ett visst ljud. Kanji däremot är lånat ifrån kinesiskan och här står varje tecken för en betydelse. Det bör noteras att uttalet mellan japanska och kinesiska skiljer sig totalt medan tecknen för det mesta är de samma. Vi kommer ge en översikt över Hiragana och Katakana här, länge ner i artikeln finns en del av de allra vanligaste kanji-tecknen med. Att kunna framför allt hiragana är bra även om man inte vill lära sig själva språket för många namn på platser är skrivet i Hiragana, framför allt stationsnamn och liknande. |
| | | | |
| − | Hiragana är den äldsta formen av de japanska skriftspråken, i en mening är det främst ofta partiklar och mindre viktiga ord som skrivs med Hiragana. Katakana innehåller precis samma stavelser som Hiragana och används för låneord samt | + | Hiragana är den äldsta formen av de japanska skriftspråken, i en mening är det främst ofta partiklar, småord och verbändelser som skrivs med Hiragana. Katakana innehåller precis samma stavelser som Hiragana och används för låneord, ljudhärmande ord samt för betoning, ungefär som kursiverad stil. |
| | | | |
| | {| border="1" cellpadding="3" cellspacing="0" style="text-align:center;float:right;" | | {| border="1" cellpadding="3" cellspacing="0" style="text-align:center;float:right;" |
| Rad 61: |
Rad 62: |
| | ===Hiragana=== | | ===Hiragana=== |
| | {{rubrik|namn=Vokaler}} | | {{rubrik|namn=Vokaler}} |
| − | Den första tabellen behandlar grundfallet, det vill säga när det bara när ljudet representeras av en bokstav. Det vill säga '''a''', '''i''', '''u''', '''e''' och '''o'''. Detta mönster följer sedan med, så den tabell som finns under Konsonanter ska utläsas; bokstaven före + '''a'''/'''i'''/'''u'''/'''e'''/'''o'''.<br> | + | Till höger finns också en tabell med alla tecken utskrivna. Den första raden är de 5 vokalerna: '''a''', '''i''', '''u''', '''e''' och '''o'''. Detta mönster följer sedan med ner, så tecknena i nästa rad utläses: '''ka''', '''ki''', '''ku''', '''ke''' och '''ko'''. |
| − | Exempel: '''Ka''', '''Ki''', '''Ku''', '''Ke''', '''Ko'''. Till höger finns också en tabell med alla tecknen utskrivna.
| + | |
| | | | |
| | + | ; a あ : som 'a' i "tack" |
| | + | ; i い : som 'i' i "titta" |
| | + | ; u う : som 'u' i "tupp" |
| | + | ; e え : som 'e' i "fest" |
| | + | ; o お : som 'å' i "åtta" |
| | | | |
| − | ; a あ : som 'a' i "f'''a'''ther" | + | ; n ん : är den enda konsonanten som kan stå ensam utan vokal, uttalas som 'n' i "sann" vid slutet av en stavelse, uttalas 'm' före 'b', 'p' eller 'm'. |
| − | ; i い : som 'i' i "mach'''i'''ne"
| + | |
| − | ; u う : som 'oo' i "h'''oo'''p"
| + | |
| − | ; e え : som 'e' i "s'''e'''t"
| + | |
| − | ; o お : som 'o' i "r'''o'''pe"
| + | |
| − | | + | |
| − | ; n ん/ン : short 'n' at the end of a syllable, pronounced as 'm' before 'b', 'p' or 'm'.
| + | |
| | | | |
| | {{rubrik|namn=Konsonanter}} | | {{rubrik|namn=Konsonanter}} |
| Rad 79: |
Rad 78: |
| | Exempel; は (ha) och ぱ (pa) <br><br> | | Exempel; は (ha) och ぱ (pa) <br><br> |
| | | | |
| − | ; k かきくけこ : som 'k' i "king" | + | ; k かきくけこ : som 'k' i "kakel" |
| − | ; g がぎぐげご : som 'g' i "go" | + | ; g がぎぐげご : som 'g' i "geggamoja" |
| | | | |
| − | ; s さ すせそ : som 's' i "sit" | + | ; s さ すせそ : som 's' i "saft" |
| − | ; z ざ ずぜぞ : som 'z' i "haze" | + | ; z ざ ずぜぞ : som 'z' i engelskans "haze" |
| | | | |
| − | ; t た てと : som 't' i "top" | + | ; t た てと : som 't' i "titta" |
| − | ; d だ でど : som 'd' i "dog" | + | ; d だ でど : som 'd' i "mandarin" |
| | | | |
| − | ; n なにぬねの : som 'n' i "nice" | + | ; n なにぬねの : som 'n' i "napp" |
| | | | |
| − | ; h はひ へほ : som 'h' i "help" | + | ; h はひ へほ : som 'h' i "hund" |
| − | ; b ばびぶべぼ : som 'b' i "bed" | + | ; b ばびぶべぼ : som 'b' i "banan" |
| − | ; p ぱぴぷぺぽ : som 'p' i "pig" | + | ; p ぱぴぷぺぽ : som 'p' i "palt" |
| | | | |
| − | ; m まみむめも : som 'm' i "mother" | + | ; m まみむめも : som 'm' i "mamma" |
| | | | |
| − | ; y や ゆ よ : som 'y' i "yard" | + | ; y や ゆ よ : som 'y' i "yoghurt" |
| | | | |
| − | ; r らりるれろ / : som 'r' i "row" (ljudet ligger emellan ''l'' och ''r''.) | + | ; r らりるれろ / : som 'r' i "räv" (ljudet ligger emellan ''l'' och ''r''.) |
| | | | |
| − | ; w わ : som 'w' i "wall" | + | ; w わ : som 'w' i "william" (inte som ''v'' utan som engelskt ''w''.) |
| | | | |
| | {{rubrik|namn=Undantag}} | | {{rubrik|namn=Undantag}} |
| − | Dessa tecken uttalas något annorlunda än de resterande i den rad som de hör hemm i. | + | Dessa tecken uttalas något annorlunda jämfört med de andra i sin egen rad. |
| − | ; j じ : (i raden '''s''') som 'j' i "jar" | + | ; sh し : (i raden '''s''') som 'k' i "kärlek" |
| − | ; ch ち : (i raden '''t''') som 'ch' i "touch" | + | ; j じ : (i raden '''z''') som 'j' i engelskans "jar" |
| − | ; ts つ : (i raden '''t''') som 'ts' i "hot soup" | + | ; ch ち : (i raden '''t''') som 'tch' i "match" |
| − | ; f ふ : (i raden '''h''') som 'wh' i "who" | + | ; dj ぢ : (i raden '''d''') som 'dj' i "Al Hadji" |
| | + | ; ts つ : (i raden '''t''') som 'ts' i "Mats" eller "tsunami" |
| | + | ; dz づ : (i raden '''d''') som 'ts' ovan fast med d |
| | + | ; f ふ : (i raden '''h''') som en blandning mellan 'f' och 'h' i "fatt" och "hatt" |
| | | | |
| | {{rubrik|namn=Kombinationer}} | | {{rubrik|namn=Kombinationer}} |
| Rad 114: |
Rad 116: |
| | ==Fraslista== | | ==Fraslista== |
| | | | |
| − | ===Grunderna===
| + | ==Grunderna== |
| | {{infobox|Rubrik=Vanliga skyltar|Text= | | {{infobox|Rubrik=Vanliga skyltar|Text= |
| | ; ÖPPEN : 営業中 | | ; ÖPPEN : 営業中 |
| Rad 130: |
Rad 132: |
| | ; Hej (''mindre formellt'') : (''...'') | | ; Hej (''mindre formellt'') : (''...'') |
| | ; Hur mår du? : お元気ですか O-genki desu ka? (''oh-GEN-kee dess-KAH?'') | | ; Hur mår du? : お元気ですか O-genki desu ka? (''oh-GEN-kee dess-KAH?'') |
| − | ; Bra, tack. : 元気です。 Genki desu. (''GEN-kee dess'') | + | ; Bra, tack. : 元気です。 Genki desu. (''GEN-kee dess'') |
| − | ; Vad heter du? : お名前は何ですか。 O-namae wa nan desu ka? (''h-NAH-mah-eh wah NAHN dess-KAH?'') | + | ; Vad heter du? : お名前は何ですか。 O-namae wa nan desu ka? (''o-NAH-mah-eh wah NAHN dess-KAH?'') |
| − | ; Jag heter ______ . : 私の名前は ____ です。 Watashi no namae wa ____ desu. (''wah-TAH-shee no nah-mah-eh wa ____ dess'') | + | ; Jag heter ______ . : 私の名前は ____ です。 Watashi no namae wa ____ desu. (''wah-TAH-SHEE no nah-mah-eh wa ____ dess'') |
| − | ; Trevligt att träffas. : 始めまして。 Hajimemashite. (''hah-jee-meh-MOSH-teh'') | + | ; Trevligt att träffas. : 初めまして。 Hajimemashite. (''hah-jee-meh-MASH-teh'') |
| − | ; Tack : どうもありがとう。 Dōmo arigatō. (''doh-moh ah-ree-GAH-toh'') | + | ; Smaklig måltid! : いただきます。/頂きます。 Itadakimasu! |
| − | ; Varsågod : どういたしまして。 Dō itashi mashite. (''doh EE-tah-shee mosh-teh') | + | ; Jag är hemma! : ただいま! Tadaima! |
| − | ; Ja : はい。 Hai. (''HIGH'') | + | ; Jag går nu! : いってきます。/行って来ます。 Ittekimasu! |
| | + | ; Välkommen hem! : お帰りなさい。 Okaeri nasai! |
| | + | ; Tack så mycket : どうもありがとう。 Dōmo arigatō. (''doh-moh ah-ree-GAH-toh'') |
| | + | ; Tack : ありがとう。 Arigatō. (''ah-ree-GAH-toh'') |
| | + | ; Tack (artigt) : ありがとうございます。 Arigato gozaimasu (''ah-ree-GAH-toh go-sai-mass'') |
| | + | ; Varsågod : どういたしまして。 Dō itashimashite. (''doh EE-tah-shee mosh-teh') |
| | + | ; Ja : はい。 Hai. (uttalas som djuret ''haj'') |
| | ; Nej : いいえ。 Iie. (''EE-eh'') | | ; Nej : いいえ。 Iie. (''EE-eh'') |
| | ; Ursäkta mig : すみません。 Sumimasen. (''soo-mee-mah-sen'') | | ; Ursäkta mig : すみません。 Sumimasen. (''soo-mee-mah-sen'') |
| − | ; Förlåt : 御免なさい。 Gomen-nasai. (''goh-men-nah-sigh'') | + | ; Förlåt : ごめんなさい。/御免なさい。 Gomen-nasai. (''goh-men-nah-sigh'') |
| | ; Hej då : さようなら。 Sayōnara. (''sa-YOH-nah-rah'') | | ; Hej då : さようなら。 Sayōnara. (''sa-YOH-nah-rah'') |
| − | ; Hej då (''mindre formellt'') : それでは。 Sore dewa. (''SOH-reh deh-wah'') | + | ; Hej då (mindre formellt) : それでは。 Sore dewa. (''SOH-reh deh-wah'') |
| − | ; Jag kan inte prata ''namn på språket'' [bra]. : 日本語を「よく」話せません。 Nihongo o [yoku] hanasemasen. (''nee-hohn-goh gah [yo-koo] hah-nah-seh-mah-sen'') | + | ; Jag kan inte prata japanska [bra]. : 日本語が「よく」話せません。 Nihongo ga [yoku] hanasemasen. (''nee-hohn-goh gah [yo-koo] hah-nah-seh-mah-sen'') |
| − | ; Pratar du svenska? : (''..'') | + | ; Pratar du svenska? : スウェーデン語を話せますか。Sweeden-go o hanasemasuka. (''..'') |
| | ; Pratar du engelska? : 英語を話せますか。 Eigo o hanasemasuka? (''AY-goh oh hah-nah-seh-moss-KAH?'') | | ; Pratar du engelska? : 英語を話せますか。 Eigo o hanasemasuka? (''AY-goh oh hah-nah-seh-moss-KAH?'') |
| − | ; Finns det någon här som pratar engelska? : だれか英語を話せますか。 Dareka eigo o hanasemasuka? (''dah-reh-kah AY-goh oh hah-nah-seh-moss-KAH?'') | + | ; Finns det någon (här) som pratar engelska? : 誰か英語を話せますか。 Dareka eigo o hanasemasuka? (''dah-reh-kah AY-goh oh hah-nah-seh-moss-KAH?'') |
| | ; Hjälp! : たすけて! Tasukete! (''tahs-keh-teh!'') | | ; Hjälp! : たすけて! Tasukete! (''tahs-keh-teh!'') |
| | ; Se upp! : あぶない! Abunai! (''ah-boo-NIGH!'') | | ; Se upp! : あぶない! Abunai! (''ah-boo-NIGH!'') |
| | ; God morgon : おはようございます。 Ohayō gozaimasu (''oh-hah-YOH go-zigh-moss'') | | ; God morgon : おはようございます。 Ohayō gozaimasu (''oh-hah-YOH go-zigh-moss'') |
| | + | ; God morgon (mindre formellt) : おはよう。 Ohayō (''oh-hah-YOH'') |
| | ; God kväll : こんばんは。 Konbanwa. (''kohm-bahn-wah'') | | ; God kväll : こんばんは。 Konbanwa. (''kohm-bahn-wah'') |
| | ; God natt (för att sova) : おやすみなさい。 Oyasuminasai (''oh-yah-soo-mee-nah-sigh'') | | ; God natt (för att sova) : おやすみなさい。 Oyasuminasai (''oh-yah-soo-mee-nah-sigh'') |
| − | ; Jag förstår inte. : わかりません。 Wakarimasen. (''wah-kah-ree-mah-sen'') | + | ; Jag förstår inte : わかりません。 Wakarimasen. (''wah-kah-ree-mah-sen'') |
| | + | ; Nu förstår jag : わかりました。 Wakarimashita. (''wah-kah-ree-mah-shee-tah'') |
| | + | ; Förstår du? : あなたはわかりますか。Anata wa wakarimasu ka? |
| | + | ; Ja, jag förstår : はい、わかります。Hai, Wakarimasu. |
| | ; Var är toaletten? : トイレはどこですか。 Toire wa doko desu ka? (''toy-reh wah DOH-koh dess kah?'') | | ; Var är toaletten? : トイレはどこですか。 Toire wa doko desu ka? (''toy-reh wah DOH-koh dess kah?'') |
| | + | ; Ursäkta, var finns toaletten (mer japanskt) : すみません。お手洗いはどこですか。 Sumimasen, otearai wa doko desu ka? |
| | | | |
| | {{infobox|Rubrik=Ett nej är ett nej, är ett nej...|Text= | | {{infobox|Rubrik=Ett nej är ett nej, är ett nej...|Text= |
| Rad 158: |
Rad 171: |
| | '''いいです。 結構です。'''<br> | | '''いいです。 結構です。'''<br> |
| | '''Ii desu. Kekkō desu.'''<br> | | '''Ii desu. Kekkō desu.'''<br> |
| − | : "Det är bra/perfekt". Används när du vill inte vill ha mer öl, eller om någon vill servera dig mer mat. Allmänt så används uttrycket när du är nöjd som det är. Bör kombineras med kroppspråk för att vara extra tydlig.<br> | + | : "Det är bra/perfekt". Används när du inte vill ha mer öl, eller om någon vill servera dig mer mat. Allmänt så används uttrycket när du är nöjd som det är. Bör kombineras med kroppsspråk för att vara extra tydlig.<br> |
| | '''ちょっと難しいです・・・'''<br> | | '''ちょっと難しいです・・・'''<br> |
| | '''Chotto muzukashii desu...'''<br> | | '''Chotto muzukashii desu...'''<br> |
| − | : Betyder "Det är svårt/omöjligt". Perfekt att använda om man vill slippa undan dejten man hade inplanerat. Oftast förkortas det till enbart ''chotto''. Kombinera det med ett något plågat ansiktsintryck och din poäng når fram.<br> | + | : Betyder "Det är svårt/omöjligt". Perfekt att använda om man vill slippa undan dejten man hade inplanerat. Oftast förkortas det till enbart ''chotto''. Kombinera det med ett något plågat ansiktsintryck och din poäng når fram. |
| − | '''申し訳ないですけど・・・'''<br>
| + | ;申し訳ないですけど・・・ |
| − | '''Mōshiwakenai desukedo...'''<br>
| + | ;Mōshiwakenai desukedo... |
| − | : "Det här är oförlåtligt". Används i affärer och av försäljare om man gör/tar något man inte får.<br> | + | : "Det här är oförlåtligt". Används i affärer och av försäljare om man gör/tar något man inte får. |
| − | '''駄目です。'''<br>
| + | ;駄目です。 |
| − | '''Dame desu.'''<br>
| + | ;Dame desu. |
| | : "Det är ingen idé". Också ett sätt att berätta att du inte kan göra/ta något.<br> | | : "Det är ingen idé". Också ett sätt att berätta att du inte kan göra/ta något.<br> |
| − | '''違います。'''<br>
| + | ;違います |
| − | '''Chigaimasu.'''<br>
| + | ;Chigaimasu. |
| − | : "Det är annorlunda". Det riktiga meningen är "Du har fel", men det här är ett snällare sätt att säga det på. Oftast används bara ''chigau'' eller dialektformen ''chau''.}} | + | : "Det är annorlunda". Det man vill få fram är "Du har fel", men detta är ett artigare sätt att säga det på. Oftast används bara ''chigau'' eller dialektformen ''chau''.}} |
| | + | ---- |
| | | | |
| − | ===Problem===
| + | ==Problem== |
| | ; Lämna mig i fred. : ほっといて! Hottoite! (''...'') | | ; Lämna mig i fred. : ほっといて! Hottoite! (''...'') |
| | ; Rör mig inte! : さわらないで! Sawaranaide! (''...'') | | ; Rör mig inte! : さわらないで! Sawaranaide! (''...'') |
| − | ; Jag ringer polisen. : 警察をよびます! Keisatsu o yobimasu! (''...'') | + | ; Jag ringer polisen. : 警察をよびます! Keisatsu o yobimasu. (''...'') |
| | ; Polis! : 警察! Keisatsu! (''...'') | | ; Polis! : 警察! Keisatsu! (''...'') |
| | ; Stopp! Tjuv! : 待て! どろぼう! Mate! Dorobō! (''...'') | | ; Stopp! Tjuv! : 待て! どろぼう! Mate! Dorobō! (''...'') |
| Rad 187: |
Rad 201: |
| | ; Jag behöver en doktor. : 医者を呼んでください。 Isha o yonde kudasai. (''...'') | | ; Jag behöver en doktor. : 医者を呼んでください。 Isha o yonde kudasai. (''...'') |
| | ; Kan jag få låna din telefon? : 電話を使っていいですか Denwa o tsukatte iidesuka. (''...'') | | ; Kan jag få låna din telefon? : 電話を使っていいですか Denwa o tsukatte iidesuka. (''...'') |
| − | | + | ---- |
| − | ===Nummer===
| + | ==Nummer== |
| | Arabiska siffror används i stor utsträckning i Japan men ibland kan man se de äldre, kinesiska, beteckningarna. Notera att ''shi'' (4) också betyder död vilket gör att man för det mesta använder ''yon''. | | Arabiska siffror används i stor utsträckning i Japan men ibland kan man se de äldre, kinesiska, beteckningarna. Notera att ''shi'' (4) också betyder död vilket gör att man för det mesta använder ''yon''. |
| | | | |
| Rad 196: |
Rad 210: |
| | ; 2 : 二 (''ni'') | | ; 2 : 二 (''ni'') |
| | ; 3 : 三 (''san'') | | ; 3 : 三 (''san'') |
| − | ; 4 : 四 (yon or shi) | + | ; 4 : 四 (''yon'' eller ''shi'') |
| | ; 5 : 五 (''go'') | | ; 5 : 五 (''go'') |
| | ; 6 : 六 (''roku'') | | ; 6 : 六 (''roku'') |
| Rad 229: |
Rad 243: |
| | ; 200 : 二百 (''ni-hyaku'') | | ; 200 : 二百 (''ni-hyaku'') |
| | ; 300 : 三百 (''san-byaku'') | | ; 300 : 三百 (''san-byaku'') |
| | + | ; 600 : 六百 (''roppyaku'') |
| | + | ; 800 : 八百 (''happyaku'') |
| | ; 1 000 : 千 (''sen'') | | ; 1 000 : 千 (''sen'') |
| | ; 2 000 : 二千 (''ni-sen'') | | ; 2 000 : 二千 (''ni-sen'') |
| | + | ; 3 000 : 三千 (''san-zen'') |
| | ; 10 000 : 一万 (''ichi-man'') | | ; 10 000 : 一万 (''ichi-man'') |
| − | ; 1 000 000 : 一億 (''ichi-oku'') | + | ; 100 000 000 : 一億 (''ichi-oku'') |
| | ; 1 000 000 000 000 : 一兆 (''itchō'') | | ; 1 000 000 000 000 : 一兆 (''itchō'') |
| | |} | | |} |
| Rad 240: |
Rad 257: |
| | ; mindre (få) : 少ない Sukunai. | | ; mindre (få) : 少ない Sukunai. |
| | ; mer (många) : 多い Ooi. | | ; mer (många) : 多い Ooi. |
| − | | + | ---- |
| − | ===Tid===
| + | ==Tid== |
| | | | |
| | ; nu : 今 Ima. (''...'') | | ; nu : 今 Ima. (''...'') |
| Rad 252: |
Rad 269: |
| | ; natt : 夜 Yoru. (''...'') | | ; natt : 夜 Yoru. (''...'') |
| | | | |
| − | ====Klockslag====
| + | ===Klockslag=== |
| − | Klockslag säger man genom att först använda 午前 (''gozen'') eller 午後 (''gogo''), för- och eftermiddag. Sen lägger man till själva siffran och efter det lägger man på 時 (''-ji'') som är en "räknare" för klockan. På tidtabeller, klockar och annat används dock oftast 24-timmars klocka. | + | Klockslag säger man genom att först använda 午前 (''gozen'') eller 午後 (''gogo''), för- och eftermiddag. Sen lägger man till själva siffran och efter det lägger man på 時 (''-ji'') som är en "räknare" för klockan. På tidtabeller, klockor och annat används dock oftast 24-timmars klocka. |
| | | | |
| | ; ett på natten: 午前1時 Gozen ichiji. (''...'') | | ; ett på natten: 午前1時 Gozen ichiji. (''...'') |
| − | ; sju på morgonen : 午前7時 Gozen nanaji. (''...'') | + | ; sju på morgonen : 午前7時 Gozen shichiji. (''...'') |
| | ; lunch : 正午 Shōgo. (''...'') | | ; lunch : 正午 Shōgo. (''...'') |
| | ; ett på eftermiddagen : 午後1時 Gogo ichiji. (''...'') | | ; ett på eftermiddagen : 午後1時 Gogo ichiji. (''...'') |
| − | ; sju på kvällen : 午後7時 Gogo nanaji. (''...'') | + | ; sju på kvällen : 午後4時 Gogo yoji. (''...'') |
| | ; midnatt : 夜12時 Yoru jūniji. (''...'') | | ; midnatt : 夜12時 Yoru jūniji. (''...'') |
| | | | |
| − | ====Varaktighet====
| + | ===Varaktighet=== |
| | | | |
| | ; _____ minut(er) : _____ 分 Fun eller Pun. (''...'') | | ; _____ minut(er) : _____ 分 Fun eller Pun. (''...'') |
| Rad 271: |
Rad 288: |
| | ; _____ år : _____ 年 Nen. (''...'') | | ; _____ år : _____ 年 Nen. (''...'') |
| | | | |
| − | ====Dagar====
| + | ===Dagar=== |
| | | | |
| | {| | | {| |
| Rad 296: |
Rad 313: |
| | |} | | |} |
| | | | |
| − | ====Dagar i en månad====
| + | ===Dagar i en månad=== |
| | De första tio dagarna i månaden har unika namn. | | De första tio dagarna i månaden har unika namn. |
| | {| | | {| |
| Rad 323: |
Rad 340: |
| | |} | | |} |
| | | | |
| − | ====Månader====
| + | ===Månader=== |
| − | Månader är enkla att hålla reda på, lägg bara till suffixet ''-gatsu'' efter månadens nummer. | + | Månader är enkla att hålla reda på, lägg bara till suffixet ''-gatsu'' efter månadens nummer. Lägg dock märke till uttalet på April, Juli och September. |
| | | | |
| | {| | | {| |
| Rad 345: |
Rad 362: |
| | |} | | |} |
| | | | |
| − | ====Skriva tid och datum====
| + | ===Skriva tid och datum=== |
| | Datum skrivs år/månad/dag (veckodag).<br> | | Datum skrivs år/månad/dag (veckodag).<br> |
| | 2006年3月21日(火) vilket blir Onsdagen 2006/03/21 i svenskt format. Ibland används också ''Kejsartidsformen'' vilken baserar sig på året då kejsaren tillträdde. 2006 motsvarar '''Heisei 18''' (平成18年) och kan förkortas H18. Blandningar som 18/03/24 (18:e året, tredje månaden, 24:e dagen) förekommer också ibland. | | 2006年3月21日(火) vilket blir Onsdagen 2006/03/21 i svenskt format. Ibland används också ''Kejsartidsformen'' vilken baserar sig på året då kejsaren tillträdde. 2006 motsvarar '''Heisei 18''' (平成18年) och kan förkortas H18. Blandningar som 18/03/24 (18:e året, tredje månaden, 24:e dagen) förekommer också ibland. |
| − | | + | ---- |
| − | ===Färger===
| + | ==Färger== |
| | För en del färger används suffixet ''-iro'' (色) för att särskilja mellan själva objektet och färgen. Exempelvis, 茶 (cha) betyder te men 茶色 (chairo) betyder "tefärg", alltså brun. De engelska namnen på färgerna, om än något förvanskade, är fullt gångbara och används ofta. De är indikerade efter snedstrecket. | | För en del färger används suffixet ''-iro'' (色) för att särskilja mellan själva objektet och färgen. Exempelvis, 茶 (cha) betyder te men 茶色 (chairo) betyder "tefärg", alltså brun. De engelska namnen på färgerna, om än något förvanskade, är fullt gångbara och används ofta. De är indikerade efter snedstrecket. |
| | | | |
| Rad 369: |
Rad 386: |
| | ; brun : 茶(色) / ブラウン (cha(iro) / buraun) | | ; brun : 茶(色) / ブラウン (cha(iro) / buraun) |
| | |} | | |} |
| | + | ---- |
| | + | ==Transport== |
| | | | |
| − | ===Transport===
| + | ===Buss och tåg=== |
| − | | + | |
| − | ====Buss och tåg====
| + | |
| | ; Hur mycket kostar en biljett till _____? : _____ までいくらですか, _____ made ikura desuka? | | ; Hur mycket kostar en biljett till _____? : _____ までいくらですか, _____ made ikura desuka? |
| | ; En biljett till _____, tack. : _____ まで一枚お願いします, _____ made ichimai onegaishimasu. | | ; En biljett till _____, tack. : _____ まで一枚お願いします, _____ made ichimai onegaishimasu. |
| Rad 379: |
Rad 396: |
| | ; Stannar tåget/bussen i _____? : この[電車/バス]は _____ に止まりますか, Kono densha/basu wa _____ ni tomarimasuka? | | ; Stannar tåget/bussen i _____? : この[電車/バス]は _____ に止まりますか, Kono densha/basu wa _____ ni tomarimasuka? |
| | ; När går tåget/bussen till _____? : _____ 行きの[電車/バス]は何時に出発しますか, _____ yuki no densha/basu wa nanji ni shuppatsu shimasuka? | | ; När går tåget/bussen till _____? : _____ 行きの[電車/バス]は何時に出発しますか, _____ yuki no densha/basu wa nanji ni shuppatsu shimasuka? |
| − | ; När anländer tåget/bussen till _____? : Wこの[電車/バス]は何時に _____ に着きます?, Kono densha/basu wa nanji ni _____ ni tsukimasuka? | + | ; När anländer tåget/bussen till _____? : この[電車/バス]は何時に _____ に着きます?, Kono densha/basu wa nanji ni _____ ni tsukimasuka? |
| | | | |
| − | ====Vägvisningar====
| + | ===Vägvisningar=== |
| | {| | | {| |
| | | valign"top" | | | | valign"top" | |
| Rad 408: |
Rad 425: |
| | ; vänster : 左, Hidari. | | ; vänster : 左, Hidari. |
| | ; höger : 右, Migi. | | ; höger : 右, Migi. |
| − | ; rakt fram : まっすぐ, Massugu. | + | ; fortsätt rakt fram : まっすぐ, Massugu. |
| | ; mot _____ : _____ へ向かって, E mukatte. | | ; mot _____ : _____ へ向かって, E mukatte. |
| | ; förbi _____ : _____ の先, No saki. | | ; förbi _____ : _____ の先, No saki. |
| Rad 423: |
Rad 440: |
| | |} | | |} |
| | | | |
| − | ====Taxi====
| + | ===Taxi=== |
| − | ; Taxi! : タクシー! Taxi! | + | ; Taxi! : タクシー! Takushii! |
| | ; Ta mig till _____, tack. : _____までお願いします。 _____ made onegai shimasu. | | ; Ta mig till _____, tack. : _____までお願いします。 _____ made onegai shimasu. |
| | ; Hur mycket kostar det att åka till _____? : _____ までいくらですか? _____ made ikura desuka. | | ; Hur mycket kostar det att åka till _____? : _____ までいくらですか? _____ made ikura desuka. |
| | ; Ta mig dit, tack. : そこまでお願いします。 Soko made onegai shimasu. | | ; Ta mig dit, tack. : そこまでお願いします。 Soko made onegai shimasu. |
| − | | + | ---- |
| − | ===Boende===
| + | ==Boende== |
| | ; Har nu några lediga rum? : 空いてる部屋ありますか? Aiteru heya arimasuka? | | ; Har nu några lediga rum? : 空いてる部屋ありますか? Aiteru heya arimasuka? |
| | ; Hur mycket kostar ett rum för en person/två personer? : 一人/二人用の部屋はいくらですか? Hitori/futari-yō no heya wa ikura desuka? | | ; Hur mycket kostar ett rum för en person/två personer? : 一人/二人用の部屋はいくらですか? Hitori/futari-yō no heya wa ikura desuka? |
| Rad 439: |
Rad 456: |
| | ; ...TV? : テレビ... Terebi... | | ; ...TV? : テレビ... Terebi... |
| | ; Kan jag få se rummet först? : 部屋を見てもいいですか? Heya o mitemo ii desuka? | | ; Kan jag få se rummet först? : 部屋を見てもいいですか? Heya o mitemo ii desuka? |
| − | ; Har ni något... : もっと[静かな]部屋ありますか? Motto ____ heya arimasuka? | + | ; Har ni något... : もっと____部屋ありますか? Motto ____ heya arimasuka? |
| | ; ...tystare? : 静かな, Shizukana. | | ; ...tystare? : 静かな, Shizukana. |
| | ; ...större? : 広い, Hiroi. | | ; ...större? : 広い, Hiroi. |
| Rad 455: |
Rad 472: |
| | ; Kan ni väcka mig klockan _____? : _____ に起こしてください。 ____ ni okoshite kudasai. | | ; Kan ni väcka mig klockan _____? : _____ に起こしてください。 ____ ni okoshite kudasai. |
| | ; Jag vill checka ut. : チェックアウトです。Chekku auto desu. | | ; Jag vill checka ut. : チェックアウトです。Chekku auto desu. |
| − | | + | ---- |
| − | ===Pengar===
| + | ==Pengar== |
| − | ; Tar ni emot amerikanska dollar/euro/brittiska pund? : アメリカドル/ユーロ/イギリスポンは使えますか. Amerika doru/eero/igirisu pondo wa tsukae masuka? | + | ; Tar ni emot amerikanska dollar/euro/brittiska pund? : アメリカドル/ユーロ/イギリスポンドは使えますか. Amerika doru/yuuro/igirisu pondo wa tsukaemasuka? |
| | ; Tar ni emot kreditkort? : クレジットカードは使えますか Kurejitto kaado wa tsukaemasuka? | | ; Tar ni emot kreditkort? : クレジットカードは使えますか Kurejitto kaado wa tsukaemasuka? |
| | ; Kan ni växla pengar åt mig? : お金両替できますか Okane ryōgae dekimasuka? | | ; Kan ni växla pengar åt mig? : お金両替できますか Okane ryōgae dekimasuka? |
| | ; Var kan jag växla pengar? : お金はどこで両替できますか Okane wa doko de ryōgae dekimasuka? | | ; Var kan jag växla pengar? : お金はどこで両替できますか Okane wa doko de ryōgae dekimasuka? |
| − | ; Kan ni lösa in resecheckar åt mig? : トラベラーズチェック両替できますか Toraberuu zuchekke ryōgae dekimasuka? | + | ; Kan ni lösa in resecheckar åt mig? : トラベルーズチェック両替できますか Toraberuu zuchekke ryōgae dekimasuka? |
| − | ; Var kan jag lösa in resecheckar? : トラベラーズチェックはどこで両替できますか Toraberuu zuchekke wa doko de ryōgae dekimasuka? | + | ; Var kan jag lösa in resecheckar? : トラベルーズチェックはどこで両替できますか Toraberuu zuchekke wa doko de ryōgae dekimasuka? |
| | ; Vad är växlingskursen? : 為替レートはいくらですか Kawase reeto wa ikura desu ka? | | ; Vad är växlingskursen? : 為替レートはいくらですか Kawase reeto wa ikura desu ka? |
| | ; Var finns det en bankomat? : ATM はどこにありますか ATM wa doko ni arimasuka? | | ; Var finns det en bankomat? : ATM はどこにありますか ATM wa doko ni arimasuka? |
| − | | + | ---- |
| − | ===Mat===
| + | ==Mat== |
| − | ; Ett bord för en/två personer, tack. : 一人/二人です。 Hitori/futari desu. | + | ; Vi är en/två personer, tack. : 一人/二人です。 Hitori/futari desu. |
| − | ; Kan jag få se menyn, tack? : メニューを下さい。 Menu o kudasai. | + | ; Kan jag få se menyn, tack? : メニューを下さい。 Menyuu o kudasai. |
| | ; Kan jag få titta i köket? : 調理場を見てもいいですか? Chōriba o mite mo ii desu ka? | | ; Kan jag få titta i köket? : 調理場を見てもいいですか? Chōriba o mite mo ii desu ka? |
| | ; Har ni en husets specialitet? : お勧めがありますか? O-susume ga arimasuka? | | ; Har ni en husets specialitet? : お勧めがありますか? O-susume ga arimasuka? |
| | ; Finns det någon lokal specialitet? : この辺の名物がありますか? Kono hen no meibutsu ga arimasuka? | | ; Finns det någon lokal specialitet? : この辺の名物がありますか? Kono hen no meibutsu ga arimasuka? |
| | ; Jag är vegetarian. : ベジタリアンです。 Bejitarian desu. | | ; Jag är vegetarian. : ベジタリアンです。 Bejitarian desu. |
| − | ; Jag äter inte fläskkött. : 豚肉はだめです。 Butaniku wa dame desu. | + | ; Jag äter inte fläskkött. : 豚肉はだめです。 Butaniku wa dame desu./ 豚肉は食べられません。 |
| − | ; Jag äter inte nötkött. : 牛肉はだめです。Gyūniku wa dame desu. | + | ; Jag äter inte nötkött. : 牛肉はだめです。Gyūniku wa dame desu./ 牛肉は食べられません。 |
| | ; Jag äter inte rå fisk : 生の魚はだめです。Nama no sakana wa dame desu. | | ; Jag äter inte rå fisk : 生の魚はだめです。Nama no sakana wa dame desu. |
| | ; Jag äter bara kosher-mat. : I only eat kosher food. (''...'') | | ; Jag äter bara kosher-mat. : I only eat kosher food. (''...'') |
| | ; a la carte : 一品料理 Ippinryōri | | ; a la carte : 一品料理 Ippinryōri |
| − | ; frukost : breakfast (''...'') | + | ; frukost : 朝食 Chōshoku |
| − | ; lunch : lunch (''...'') | + | ; lunch : 昼食 chuushoku; ランチ ranchi |
| − | ; middag : dinner eller supper (''...'') | + | ; middag : 夕食 yuushoku |
| | ; Jag vill ha _____. : _____ を下さい。_____ o kudasai. | | ; Jag vill ha _____. : _____ を下さい。_____ o kudasai. |
| | ; Jag vill ha en rätt med _____. : _____が入ってるものを下さい。 ____ ga haitteru mono o kudasai. | | ; Jag vill ha en rätt med _____. : _____が入ってるものを下さい。 ____ ga haitteru mono o kudasai. |
| Rad 493: |
Rad 510: |
| | ; (färska) grönsaker : (生)野菜。 (nama) yasai. | | ; (färska) grönsaker : (生)野菜。 (nama) yasai. |
| | ; (färsk) frukt : (生)果物。 (nama) kudamono. | | ; (färsk) frukt : (生)果物。 (nama) kudamono. |
| − | ; bröd : bread パン Pan | + | ; bröd : パン Pan |
| | ; rostat bröd : トースト Tōsuto | | ; rostat bröd : トースト Tōsuto |
| | ; nudlar : 麺類 Menrui. | | ; nudlar : 麺類 Menrui. |
| − | ; pasta : パスタ Pasta. | + | ; pasta : パスタ Pasuta. |
| | ; ris : ご飯 Gohan. | | ; ris : ご飯 Gohan. |
| | ; bönor : 豆 Mame. | | ; bönor : 豆 Mame. |
| Rad 504: |
Rad 521: |
| | ; grönt te : お茶 o-cha | | ; grönt te : お茶 o-cha |
| | ; svart te : 紅茶 kōcha | | ; svart te : 紅茶 kōcha |
| − | ; juice : 果汁 kajū | + | ; juice : 果汁 kajū; ジュース juusu |
| | ; kolsyrat vatten : sparkling water (''...'') | | ; kolsyrat vatten : sparkling water (''...'') |
| | ; vatten : 水 mizu | | ; vatten : 水 mizu |
| | ; öl : ビール biiru | | ; öl : ビール biiru |
| | ; rött/vitt vin : 赤/白ワイン aka/shiro wain | | ; rött/vitt vin : 赤/白ワイン aka/shiro wain |
| − | ; Kan jag få _____? : _____ がありますか? _____ ga arimasuka? | + | ; Finns _____? : _____ がありますか? _____ ga arimasuka? |
| | ; ätpinnar: お箸 o-hashi | | ; ätpinnar: お箸 o-hashi |
| | ; gaffel : フォーク fōku | | ; gaffel : フォーク fōku |
| Rad 516: |
Rad 533: |
| | ; svartpepper : 胡椒 koshō | | ; svartpepper : 胡椒 koshō |
| | ; soja : 醤油 shōyu | | ; soja : 醤油 shōyu |
| − | ; smör : バター butaa | + | ; smör : バター bataa |
| | ; askfat : 灰皿 haizara | | ; askfat : 灰皿 haizara |
| | ; Ursäkta mig, kyparen? (''få uppmärksamhet''): 済みません Sumimasen | | ; Ursäkta mig, kyparen? (''få uppmärksamhet''): 済みません Sumimasen |
| Rad 523: |
Rad 540: |
| | ; Det var jättegott. : ご馳走さまでした。 Go-chisō-sama deshita. | | ; Det var jättegott. : ご馳走さまでした。 Go-chisō-sama deshita. |
| | ; Var snäll att ta bort faten. : お皿を提げてください。 Osara o sagete kudasai. | | ; Var snäll att ta bort faten. : お皿を提げてください。 Osara o sagete kudasai. |
| − | ; Notan, tack. : お勘定下さい。 O-kanjo kudasai. | + | ; Notan, tack. : お勘定お願いします。 O-kanjo onegaishimasu. |
| | + | ---- |
| | | | |
| − | ===Barer===
| + | ==Barer== |
| | ; Serverar ni alkohol? : お酒ありますか? O-sake arimasuka? | | ; Serverar ni alkohol? : お酒ありますか? O-sake arimasuka? |
| | ; Har ni bordsservering? : テーブルサービスありますか? Tēburu sābisu arimasuka? | | ; Har ni bordsservering? : テーブルサービスありますか? Tēburu sābisu arimasuka? |
| Rad 544: |
Rad 562: |
| | ; En till, tack. : もう一つください。 Mō hitotsu kudasai. | | ; En till, tack. : もう一つください。 Mō hitotsu kudasai. |
| | ; När stänger ni? : 閉店は何時ですか? Heiten wa nanji desuka? | | ; När stänger ni? : 閉店は何時ですか? Heiten wa nanji desuka? |
| − | | + | ---- |
| − | ===Shopping===
| + | ==Shopping== |
| | ; Har ni den här i min storlek? : 私のサイズでありますか? Watashi no saizu de arimasuka? | | ; Har ni den här i min storlek? : 私のサイズでありますか? Watashi no saizu de arimasuka? |
| | ; Hur mycket kostar den här? : いくらですか? Ikura desuka? | | ; Hur mycket kostar den här? : いくらですか? Ikura desuka? |
| | ; Det är för dyrt. : 高過ぎます。 Takasugimasu. | | ; Det är för dyrt. : 高過ぎます。 Takasugimasu. |
| | ; Tar ni _____? : _____円はどうですか? _____ wa dō desuka? | | ; Tar ni _____? : _____円はどうですか? _____ wa dō desuka? |
| − | ; dyrt : 高い takai | + | ; dyr : 高い takai |
| − | ; billigt : 安い yasui | + | ; billig : 安い yasui |
| | ; Jag har inte råd. : その位お金は持ってないです。 Sono kurai o-kane wa mottenai desu. | | ; Jag har inte råd. : その位お金は持ってないです。 Sono kurai o-kane wa mottenai desu. |
| | ; Jag vill inte ha den. : 要らないです。 Iranai desu. | | ; Jag vill inte ha den. : 要らないです。 Iranai desu. |
| Rad 559: |
Rad 577: |
| | ; Kan jag få en påse? : 袋もらってもいいですか? Fukuro moratte mo ii desuka? | | ; Kan jag få en påse? : 袋もらってもいいですか? Fukuro moratte mo ii desuka? |
| | ; Skickar ni till utlandet? : 海外まで発送出来ますか? Kaigai made hassō dekimasuka? | | ; Skickar ni till utlandet? : 海外まで発送出来ますか? Kaigai made hassō dekimasuka? |
| − | ; Jag behöver... : ___を欲しいです。 ____ ga hoshii desu. | + | ; Jag vill ha... : ___を欲しいです。 ____ ga hoshii desu. |
| | ; ...tandkräm. : 歯磨き hamigaki | | ; ...tandkräm. : 歯磨き hamigaki |
| | ; ...en tandborste. : 歯ブラシ ha-burashi | | ; ...en tandborste. : 歯ブラシ ha-burashi |
| Rad 581: |
Rad 599: |
| | ; ...dagstidningar på svenska. : スウェーデン語の新聞 suwēdengo no shinbun | | ; ...dagstidningar på svenska. : スウェーデン語の新聞 suwēdengo no shinbun |
| | ; ...en svensk-japansk ordlista. : . | | ; ...en svensk-japansk ordlista. : . |
| | + | ---- |
| | + | ==Att köra== |
| | + | ; Jag vill hyra en bil. : レンタカーお願いします。 rentakaa onegaishimasu. |
| | + | ; Kan jag få en försäkring? : 保険入れますか? hoken hairemasuka? |
| | + | ; stop (''på en vägskylt'') : 止まれ tomare |
| | + | ; envägsgata : 一方通行 ippō tsukō |
| | + | ; ingen parkering : 駐車禁止 chūsha kinshi |
| | + | ; hastighetsgräns : 制限速度 seigen sokudo |
| | + | ; bensinstation : ガソリンスタンド gasorin sutando |
| | + | ; bensin : ガソリン gasorin |
| | + | ; diesel : 軽油/ディーゼル keiyu / diizeru |
| | + | ---- |
| | + | ==Myndigheter== |
| | + | I Japan kan du hållas fängslad i upp till 23 dagar innan du måste åtalas. Dock har du rätt till en advokat efter 48 timmar. Notera att vid ett erkännande ''kommer'' du bli dömd. |
| | | | |
| − | ===Att köra===
| + | ; Jag har inte gjort något fel. : 何も悪いことしてません。 Nani mo warui koto shitemasen. |
| − | ; Jag vill hyra en bil. : I want to rent a car. (''...'')
| + | ; Det var ett missförstånd. : 誤解でした。 Gokai deshita. |
| − | ; Kan jag få en försäkring? : Can I get insurance? (''...'')
| + | ; Var för ni mig? : どこへ連れて行くのですか? Doko e tsurete yukun desuka? |
| − | ; stop (''på en vägskylt'') : stop (''...'')
| + | ; Är jag arresterad? : 私は逮捕されてるのですか? Watashi wa taiho sareterun desuka? |
| − | ; återvändsgränd : blind alley (''...'')
| + | ; Jag är svensk medborgare. : スウェーデンの国民です。 Suwēden no kokumin desu. |
| − | ; ingen parkering : no parking (''...'')
| + | ; Jag vill tala med svenska ambassaden/konsulatet. : スウェーデン大使館と会わせて下さい。 Suwēden taishikan to awasete kudasai. |
| − | ; hastighetsgräns : speed limit (''...'')
| + | ; Jag vill tala med en advokat. : 弁護士と会わせて下さい。Bengoshi to awasete kudasai. |
| − | ; bensinstation : gas station (''...'')
| + | ; Kan jag betala böter nu? : 罰金で済みますか? Bakkin de sumimasuka?<br> |
| − | ; bensin : petrol (''...'')
| + | :'''Notera: Används för trafikböter, att försöka muta en japansk polis är i stort sett omöjligt.''' |
| − | ; diesel : diesel (''...'')
| + | ---- |
| − | | + | |
| − | ===Myndigheter===
| + | |
| − | ; Jag har inte gjort något fel. : I haven't done anything wrong. (''...'') | + | |
| − | ; Det var ett missförstånd. : It was a misunderstanding. (''...'') | + | |
| − | ; Var för ni mig? : Where are you taking me? (''...'') | + | |
| − | ; Är jag arresterad? : Am I under arrest? (''...'') | + | |
| − | ; Jag är svensk medborgare. : I am a Swedish citizen. (''...'') | + | |
| − | ; Jag vill tala med svenska ambassaden/konsulatet. : I need to talk to the Swedish embassy/consulate. (''...'') | + | |
| − | ; Jag vill tala med en advokat. : I want to talk to a lawyer. (''...'') | + | |
| − | ; Kan jag betala böter nu? : Can I just pay a fine now? (''...'') | + | |
| | | | |
| | ==Att lära sig mer== | | ==Att lära sig mer== |
| | | | |
| − | ; Hur säger man _____ ? : How do you say _____ ? (''...'') | + | ; Hur säger man _____ ? : How do you say _____ ? (''vad menas med denna fras?'') |
| − | ; Vad heter det här/det där? : What is this/that called? (''...'') | + | ; Vad heter det här/det där? : これは何というか。 Kore wa nan to iu ka. |
| | + | |
| | + | [[WikiPedia:Japanska]] |
| | + | |
| | + | |
| | + | |
| | | | |
| | + | [[de:Sprachführer Japanisch]] |
| | [[en:Japanese phrasebook]] | | [[en:Japanese phrasebook]] |
| | + | [[es:Guía de conversación en japonés]] |
| | + | [[fi:Japanin matkasanakirja]] |
| | [[fr:Guide linguistique japonais]] | | [[fr:Guide linguistique japonais]] |
| | + | [[pt:Guia de conversação japonês]] |
| | + | [[ru:Японский разговорник]] |
Japanskan använder sig av tre olika skriftspråk, ibland säger man fyra då man räknar in latinska bokstäver som kallas romaji. De tre övriga är Hiragana, Katakana och Kanji. Hiragana och Katakana är fonetiska alfabet där varje tecken står för ett visst ljud. Kanji däremot är lånat ifrån kinesiskan och här står varje tecken för en betydelse. Det bör noteras att uttalet mellan japanska och kinesiska skiljer sig totalt medan tecknen för det mesta är de samma. Vi kommer ge en översikt över Hiragana och Katakana här, länge ner i artikeln finns en del av de allra vanligaste kanji-tecknen med. Att kunna framför allt hiragana är bra även om man inte vill lära sig själva språket för många namn på platser är skrivet i Hiragana, framför allt stationsnamn och liknande.
Hiragana är den äldsta formen av de japanska skriftspråken, i en mening är det främst ofta partiklar, småord och verbändelser som skrivs med Hiragana. Katakana innehåller precis samma stavelser som Hiragana och används för låneord, ljudhärmande ord samt för betoning, ungefär som kursiverad stil.
Till höger finns också en tabell med alla tecken utskrivna. Den första raden är de 5 vokalerna: a, i, u, e och o. Detta mönster följer sedan med ner, så tecknena i nästa rad utläses: ka, ki, ku, ke och ko.
Det finns olika variationer av ljud, exempelvis k-raden och g-raden, det är samma tecken men på g-raden lägger man till en markering.
Exempel; か (ka) och が (ga).
Ytterligare en markering finns och det är på h-raden, för att skapa p-ljud lägger man till en rund ring.
Exempel; は (ha) och ぱ (pa)
Dessa tecken uttalas något annorlunda jämfört med de andra i sin egen rad.
Arabiska siffror används i stor utsträckning i Japan men ibland kan man se de äldre, kinesiska, beteckningarna. Notera att shi (4) också betyder död vilket gör att man för det mesta använder yon.
De första tio dagarna i månaden har unika namn.
Datum skrivs år/månad/dag (veckodag).
2006年3月21日(火) vilket blir Onsdagen 2006/03/21 i svenskt format. Ibland används också Kejsartidsformen vilken baserar sig på året då kejsaren tillträdde. 2006 motsvarar Heisei 18 (平成18年) och kan förkortas H18. Blandningar som 18/03/24 (18:e året, tredje månaden, 24:e dagen) förekommer också ibland.
I Japan kan du hållas fängslad i upp till 23 dagar innan du måste åtalas. Dock har du rätt till en advokat efter 48 timmar. Notera att vid ett erkännande kommer du bli dömd.