Hjälp Wikitravel att blir en bättre reseguide! Läs här

Skillnad mellan versioner av "Göteborg"

Från Wikitravel, den fria resehandboken.
Hoppa till: navigering, sök
m (Återställer till tidigare version av Johan Jönsson)
Rad 1: Rad 1:
{{Hänvisning|tätorten Göteborg|std|Göteborg (olika betydelser)}}
+
{{isIn|Västergötland}}
{{Ortsfakta Sverige
+
{{Stadsfakta|Lokalisering=[[Bild:LocationSwedenGothenburg.png|250px]]
|ortnamn          = Göteborg
+
|Befolkning=510 491 (tätort) 908 609 (Storgöteborg)
|alternativnamn    = Götet<br />Lilla London, Nya Amsterdam
+
|Riktnummer=031
|form              = [[Tätort]]<br />[[Centralort]]<br />[[Residensstad]]
+
|Densitet=
|bild              = Gothenburg montage.png
+
|Språk=Svenska
|bildtext          = Överst: [[Svenska Mässan]], [[Lilla Bommen]] Fr.v: [[Götaplatsen]], [[Göteborgs domkyrka|Gustavi Domkyrka]], [[Göteborgsoperan]]
+
|Flygplats=Landvetter Flygplats, Göteborg City Airport
|vapen            =
+
|Järnvägsstation=Göteborg C
|landskap          =
+
|landskap1        = [[Västergötland]]
+
|landskap2        = [[Bohuslän]]
+
|län              = [[Västra Götalands län]]
+
|kommun            =
+
|kommun1          = [[Göteborgs kommun]]
+
|kommun2          = [[Partille kommun]]
+
|kommun3          = [[Mölndals kommun]]
+
|församling        =
+
|lat_g  = 57 |lat_m  = 42 |lat_s  = 25 |lat_NS  = N
+
|long_g = 11 |long_m = 57 |long_s = 59 |long_EW = E
+
|areaenhet      = km²
+
|areaort        = {{#expr: {{Stat/Sverige/Tätorter/Areal|4368}} /100 round 2}}
+
|areaår        = {{Stat/Sverige/Tätorter/Areal|år}}
+
|invort        = {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|4368}}
+
|invår          = {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|år}}
+
|invnot        = {{Stat/Sverige/Tätorter/Befolkning|ref}}
+
|täthet        = auto
+
|täthet_decimaler= 0
+
|areakommun      = {{Stat/Sverige/Kommuner/Areal land|1480}}
+
|areakommunår    = {{Stat/Sverige/Kommuner/Areal land|år}}
+
|areakommunnot  = {{Stat/Sverige/Kommuner/Areal land|ref}}
+
|invkommun      = {{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|1480}}
+
|invkommunår    = {{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|år}}
+
|invkommunnot    = {{Stat/Sverige/Kommuner/Befolkning|ref}}
+
|täthetkommun    = auto
+
|areastorstad      = {{Stat/Sverige/Storstadsregioner|Areal|Stor-Göteborg}}
+
|areastorstadår    = {{Stat/Sverige/Storstadsregioner|Areal|år}}
+
|areastorstadnot  = {{Stat/Sverige/Storstadsregioner|Areal|ref}}
+
|invstorstad      = {{Stat/Sverige/Storstadsregioner|Folkmängd|Stor-Göteborg}}
+
|invstorstadår    = {{Stat/Sverige/Storstadsregioner|Folkmängd|år}}
+
|invstorstadnot    = {{Stat/Sverige/Storstadsregioner|Folkmängd|ref}}
+
|täthetstorstad    = auto
+
|grundades        = 1621
+
|postort          =
+
|postnummer        = 40X XX - 41X XX, 421 XX - 427 XX samt 430 8X
+
|riktnummer        = 031
+
|tätortskod        = 4368
+
|småortskod        =
+
|positionskarta    = södra Sverige
+
|positionskartnamn = Sweden location map, 40south.svg
+
|karttext          = Göteborgs läge i södra Sverige
+
|fotnot            =
+
 
}}
 
}}
'''Göteborg''' är [[Sverige]]s näst största, och [[Nordens]] femte största [[tätort]] med omkring 550&nbsp;000 invånare i tätorten, och över 930&nbsp;000 i [[Storgöteborg]], se faktaruta. Staden ligger på [[Sveriges västkust|västkusten]] vid [[Göta älv]]s mynning. Göteborg anlades på initiativ av kung [[Gustav II Adolf]] och fick sina [[stadsprivilegium|stadsprivilegier]] 1621. Med anledning av sin stadsplanering, kallades Göteborg av holländarna under många år för ''Nya Amsterdam''.<ref>{{bokref |titel=Historiam Urbis Gothoburgi: Staden Göteborgs historia |förnamn=Haqvin E |efternamn=Setthelius |författarlänk=Haqvin E Setthelius |origår=1715 |övriga= översättning av Simon Aberstén |utgivare=Thulin & Ohlson |utgivningsort=Göteborg |år=1927 |sid=19}}</ref> På 1800-talet industrialiserades Göteborg till stor del av inflyttade engelsmän och under denna tid fick Göteborg smeknamnet "Lilla London", vilket staden kallas än idag.
 
  
Göteborgs bebyggelse har växt ihop med omgivande förorter och bildar enligt [[Statistiska centralbyrån]]s definition tätorten Göteborg. [[Tätort]]en ligger till största delen i [[Göteborgs kommun]] men även [[centralort]]erna i [[Mölndals kommun|Mölndals]] och [[Partille kommun]] ingår. Göteborgs kommun är efterföljaren till den gamla administrativa staden Göteborg och omfattar även områden utanför tätorten. Stadens [[areal]] är 721,64 [[kvadratkilometer]], varav 271,41 kvadratkilometer är vatten.<ref name="Statistik Göteborg">{{webbref |url=http://www4.goteborg.se/prod/G-info/statistik.nsf |titel=Statistik Göteborg |utgivare=Göteborgs Stad}}</ref> Göteborgs geografiska centrum ligger i terrängen, cirka 700 meter nordväst om Brunnsbotorget på Hisingen (57°44’N, 11°85’Ö).<ref>{{bokref |titel=Göteborgs Turistkarta 1995 : med gatunamnsförteckning |utgivare=Stadsbyggnadskontoret i Göteborg |år=1995 |sid=73}}</ref> 
+
'''Göteborg''' [http://www.goteborg.se] är [[Sverige]]s näst största stad och centralort i Göteborgs kommun. Det är en händelserik stad med många utställningar, konserter och evenemang året om.  
  
Några av [[Skandinavien]]s större industrikoncerner som AB [[Volvo]], [[SKF]] och andra välkända teknikföretag som [[ESAB]] och [[Victor Hasselblad AB|Hasselblad AB]] har sitt ursprung och sina huvudkontor i Göteborg. En stor del av den svenska [[export]]en och [[import]]en sker via [[Göteborgs hamn]] som är [[Norden]]s största. Göteborg är [[residensstad]] för [[Västra Götalands län]], [[centralort]] för [[Göteborgs kommun]] och [[stiftsstad]] i [[Göteborgs stift]]. Göteborg betecknas som en [[världsstad]] av [[Globalization and World Cities Research Network]], med rankingen Gamma−.<ref>[http://www.lboro.ac.uk/gawc/world2010t.html GaWC - The World According to GaWC 2010]</ref>
+
===Att ta med sig till {{PAGENAME}}===
 +
I likhet med alla storstäder har Göteborg det mesta man kan tänkas vara intresserad av.
  
== Historia ==
+
===Att ta med sig från {{PAGENAME}}===
{{Huvudartikel|Göteborgs historia}}
+
Det finns gott om såväla lokala som nationella specialiteter att ta med sig. I centrum finns flera affärer inriktade turister från såväl Sverige som utlandet. Sverigeturisten kanske nöjer sig med någon lokal souvenir som till exempel vykort eller konsthantverk. Utlandsturisten kan till exempel ta med sig svenskt kristallglas.
[[Fil:Goteborg1705.jpg|miniatyr|260px|Kopparstick från ca. 1705 av staden Göteborg med söder uppåt]]
+
Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Under stenåldern fanns redan en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande [[Sandarna]]. Exempelvis finns det elva [[hällristning]]slokaler i Göteborg.<ref name="Hlokaler">''Se [[Lista över hällristningslokaler i Göteborg]].''</ref>
+
+
Från 1200-talets första hälft var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan [[Halland]] längre söderut var [[danmark|danskt]] och [[Bohuslän]] i norr var [[Norge|norskt]], vilket skapade en korridor cirka 15 kilometer ut mot havet. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom [[Lödöse]] fem mil uppströms vid Ljudaåns mynning. På 1300-talet byggdes [[fästning]]en [[Älvsborg]] vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk.
+
  
=== Föregångarna ===
+
==Fakta om {{PAGENAME}}==
År 1473 beslöt det svenska riksrådet att anlägga Götaholm Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv. Platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden. Där byggdes staden [[Nya Lödöse]] en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmän, som ville behålla det redan etablerade namnet.<ref>{{bokref |förnamn=Sven |efternamn=Schånberg |titel=Göteborg |år=1981}}</ref> Redan 1493 omtalades Nya Lödöse som den fjärde köpstaden i riket.<ref>''Göteborg'', [[Sven Schånberg]], utgiven av Riksförbundet för Hembygdsvård, Almqvist & Wiksell Förlag, Göteborg 1981 ISBN 91-20-06274-5</ref> En tredje kortvarig föregångare till staden Göteborg var [[Älvsborgs stad]].
+
Göteborg ligger västkusten men några kilometer in från kusten. Evenemangen avlöser varandra varje månad och Svenska mässan ordnar varje år flera riktigt stora mässor [http://www.goteborg.com/meetings] som drar mycket folk och fyller upp hotellen. Under sommaren är det framförallt Liseberg som lockar folk.
  
Platsen för det nuvarande Göteborgs grundläggning, historiskt kallad "Gullbergs ängar" efter klippan Gullberg, figurerar när [[Birger jarl]] här slog läger med sin armé, då han år 1253 kom dit för att bland annat underhandla med konung [[Håkon Håkonsson]] av Norge om ett gemensamt krig mot Danmark. Då [[Gustav Vasa]] i början 1540-talet försökte få invånarna i Nylöse att flytta till Älvsborg, bad de att istället få flytta till Gullberg.  
+
===Historik===
 +
Staden grundades 1621 av Gustav II Adolf. Staden blomstrar under 1700-talet då Ostindiska kompaniet var igång. Under 1900-talet var Göteborg en framstående varvsstad men drabbades av varvskrisen 1970-talet. Idag står fordonsindustrin, IT- och telekomindustri samt den medicinska industrin för en stor del av sysselsättningen.
  
Den 17 augusti 1572 gav kung [[Johan III]] sin byggmästare Ludvig von Hoffwen i uppdrag att ''genast'' göra utkast till en plan ("skamplun") för en fyrkantig, befäst stad vid Gullberg, som skulle göras ungefär så stor som [[Kalmar]]. På våren 1573 gav kungen befallning, att stadsbyggandet skulle sättas i verket, men inget tycks ha blivit påbörjat. Detta kan ha berott på att han inte uttryckligen förbjudit bosättningarna på Älvsborgs och Nylöse gamla stadsgrunder. Även villkoret för den nya stadens privilegier, att den endast fick bebyggas med stenhus, har troligen verkat avskräckande, eftersom det fanns så få svenskar som kunde mura. Ytterligare en bidragande orsak till att uppförandet av staden inte kom igång, var att Charles de Mornay, ståthållare på Älvsborg, ertappades som delaktig i en sammansvärjning mot Johan III. Mornay avsattes från sitt ståthållarskap och blev avrättad i Stockholm 1 september 1574. Därmed blev det ingen stad med namnet "Gullberg" (eller "Gullborg"?).<ref>{{bokref |titel=Stadsbildningar och stadsplaner i Götaälvs mynningsområde: Från äldsta tider till omkring adertonhundra |serie=Göteborgs Jubileumspublikationer, del VII |förnamn=Albert |efternamn=Lilienberg |författarlänk=Albert Lilienberg |utgivare=Göteborgs Litografiska AB |år=1928 |sid=77–81}}</ref>
+
===Lokalbefolkningen===  
 +
Goa Gubbar, änna!
  
[[Fil:Gustav II of Sweden.jpg|miniatyr|vänster|200px|Göteborgs grundare Gustav II Adolf.]]
+
==Stadsdelar==
=== Göteborg grundas ===
+
Den första staden vid Göta älvs mynning som officiellt fick namnet Göteborg anlades av [[Karl IX]] på Hisingen mitt emot gamla Älvsborg. Tillfälliga privilegier utfärdades 1603 och regelrätta privilegier undertecknades 1607. Staden brändes dock så effektivt av danskarna 1611, att man först under 1900-talet funnit byggnadsrester. ''Se [[Karl IX:s Göteborg]]'' Den nuvarande staden Göteborg, skulle redan från början anses vara en fortsättning på det Hisingska Göteborg. I Privilegiebrevets (i 37 punkter, skrivet på både svenska och tyska) inledning, heter det "''At efter det Wår Herr --- Fader Carolus IX --- före satt sig att fundera och uppbygga en Ny Stad --- den samma Götheborg kallad, --- Altså hafwe Wi --- warit allena derpå betänkt, huru Wi --- måtte åter samma Stad å nyo upbygga, och därstädes til en Köp-, Sjö- och Handels-Stad förfärdiga låta''".<ref>{{bokref |titel=Svenska stadsmonografier – Göteborg |författar=amanuens Otto Thulin & stadsbiblotikarie Paul Harnesk |utgivare=Förlags AB Religion & Kultur |utgivningsort=Göteborg |år=1948 |sid=40}}</ref> 
+
  
I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära [[Göta älv]]s mynning, vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande på uppdrag av stadens grundare [[Gustav II Adolf]]. Kunskap om byggteknik hämtades från [[Nederländerna]] och holländare utgjorde majoriteten av Göteborgs befolkning, med stor erfarenhet av projektering av sankmark. Man fick senare tvångsflytta in svenskar i staden. ''Se [[Göteborgs befästningar]] och [[Göteborgs kanaler]].'' Då Göteborg grundlades 1621 tillhörde staden [[Älvsborgs län]], och först 1680 bildades [[Göteborgs och Bohus län]].<ref>{{bokref |titel=Göteborg – 777 frågor & svar |förnamn=Sören |efternamn=Skarback |utgivare=Tre Böcker Förlag |utgivningsort=Göteborg |år=1997 |isbn=91-7029-335-X |sid=236}}</ref> I mitten av 1600-talet revs Älvsborgs fästning och man byggde [[Nya Älvsborg]] i hamninloppet, som ett led i försvaret av staden.
+
Göteborg kan delas in i fem större delar: Centrum, Hisingen, Västra Göteborg, Östra Göteborg och Nordöstra Göteborg.
  
År 1746 besökte [[Carl von Linné]] Göteborg under sin Västgötaresa, som företogs på uppdrag av [[Rikets ständer]], och han beskrev då sitt möte med staden:
 
:''Götheborg war den täckaste'' (skönaste) ''stad ibland alla i Riket... nästan rund, omgifwen och befästad af Wallar och Grafwar; afdeld med regulaira, räta och jemna Gator; genomskuren med åtskilliga Grakter eller grafwer, som på ömse sidor hafwa gator. Sjelfwa grafwerne äro på sidorna perpendiculairt murade med gråsten, så at gatan til en mans högd står öfwer vatnet; Broarne eller Bryggorne äro hwälfde; Löfträn äro planterade på ömse sidor om grafwerna, så at denne Stad mycket liknar de Holländska städer. Husen äro til största delen store och swåra Träbyggningar, af twå wåningar, och nära intil hwarandra stälde, utanpå beslagne med bräder, samt målade med röd eller gul färg, men knutar och fönsterkarmar med hwit eller blå; så at de på någon distance mycket likna stenhus ...''<ref>{{bokref |titel=Göteborg – uppkomst och äldre historia |förnamn=Stig (red.) |efternamn=Roth |utgivare=Göteborgs Historiska Museum |år=1960 |sid=17-18}}</ref>
 
  
=== Staden växer ===
+
{{rubrik|namn=Centrum}}
[[Fil:Map Goteborg Lindgren 1815.jpg|mini|stående=2|Karta öfver Göteborg och Dess Förstäder. Ritad af A. Lindgren 1815.]]
+
I de allra mest centrala delarna "inom Vallgraven" ligger Centralstationen, Nordstan och här finns mycket folk och affärer. Rakt söderut går Avenyn som är det mest kända turiststråket med många krogar. Öster om Avenyn ligger de stora evenemangsplatserna Ullevi, Liseberg med flera. Västerut från Avenyn ligger Vasastan med caféer, det pittoreska Haga och sedan Linnéstaden.
Göteborg blomstrade från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat tack vare [[Svenska Ostindiska kompaniet|Ostindiska kompaniet]] och det gynnsamma läget under [[Napoleonkrigen]]. Försvarsmurarna runt staden hindrade expansion och 1807 togs beslut under landshövding [[Johan Fredrik Carpelan|Carpelan]] att riva murarna. Göteborg växte som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklades under 1900-talet till en stor varvsstad.
+
  
Under den stora [[Emigrationen från Sverige till Nordamerika|emigrationsperioden]] under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet från Sverige var en av de vanligaste rutterna för att ta sig till [[Amerika]] via Göteborg. Postgatan, dåvarande [[Sillgatan]], var den stora samlingsplatsen för alla emigranter som kom till Göteborg. Många fortsatte sedan sin resa med Wilsonlinjens ångare från Göteborg till [[Hull]]. Därifrån tog de tåg genom England till [[Liverpool]] där de kunde fortsätta resan till [[New York]]. En del av hamnområdet heter i dag ''Amerikakajen'' men det är efter [[Svenska Amerika Linjen|Amerikalinjen]] under en senare period.
 
  
Under 1800-talets andra hälft tog textilindustrin över som viktig ekonomisk kraft i Göteborg, för att senare övertas av verkstadsindustrin med kommande världsföretag som exempelvis [[SKF]] och [[AB Volvo|Volvo]]. Efter att varven hade lagts ner och den tunga industrin kraftigt minskat har Göteborg i stället blivit allt viktigare ur [[evenemang]]ssynpunkt, som utbildningsstad och som plats för handel. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg på grund av det gynnsamma läget och för att kostnaderna är betydligt lägre än i [[Mälardalen]].
+
{{rubrik|namn=Hisingen}}
 +
Hisingen är en stor ö omgärdad av de två utflödena av Göta älv ut i Kattegatt. Stadsbebyggelsen på Hisingen ligger i söder, nära centrala Göteborg på andra sidan älven. I väster ligger Torslanda och Hjuvik varifrån färjan till Öckerö går, det ligger flera stora skyltade badplatser i väster. I norr är det åkrar och skogsklädda berg.
  
=== Namnet Göteborg ===
 
Namnet Göteborg började användas för staden i början av 1600-talet. Alternativa stavningar har bland annat varit Giötheborg 1605, Göteborgh och Gothenburg 1607 och Gamble Gotenborg 1619. Namnet kommer av att Göteborg var en befäst stad vid Göta älv. På 1600-talet kallade holländarna under en period Göteborg för ''Nya Amsterdam'' på grund av stadsplaneringen. Göteborg kallas ibland fortfarande för "Lilla London" vilket härstammar från 1800-talet då Göteborg industrialiserades med hjälp av, bland andra, inflyttade [[britter]] som dessutom deltagit i stadens uppbyggnad från första början.<ref>''Lives and livelihoods in Little London : The story of the British in Gothenburg 1621 - 2001'', John R. Ashton, Warne förlag, Göteborg 2003 ISBN 91-9642548-2, s. 9ff</ref> Ett mer samtida slangbetonat namn är "Götet". Även uttrycket "Sveriges framsida" förknippas med [[Västkusten]] och Göteborg<ref>[[Mediearkivet]] ger 861 träffar på sökningen "Sveriges framsida" = Västkusten/Göteborg</ref>. Anledningen är det geografiska läget, som medger direktförbindelser till de internationella sjöfartslederna via [[Göteborgs hamn|hamnen]]. Skälet till detta var att fram till mitten av 1960-talet arbetade styckegodssjöfarten ungefär på samma sätt. Då containerhanteringen upptäcktes, kunde den klara av ett vanligt fartygs veckoarbete på en och samma dag. Detta innebar att antalet anlöpshamnar skars ner drastiskt. Därefter kunde godset lastas med lastbil och tåg från hela Sverige till Göteborg, vilket hårdast drabbade östersjöhamnarna dit oceanbåtarna ej längre behövde gå.<ref>''Göteborg'', [[Sven Schånberg]], utgiven av Riksförbundet för Hembygdsvård, Almqvist & Wiksell Förlag, Göteborg 1981 ISBN 91-20-06274-5, s. 85f</ref> I visan "I det ökända kvarteren i det ruskiga Marseille" kallade [[Karl Gerhard]] Göteborg för "Skandinaviens Marseille".<ref>{{webbref |författare= |titel=I de ökända kvarteren i det ruskiga Marseille (Jules Sylvain -- Karl-Gerhard) ; Dom säjer på sta'n... (Jules Sylvain -- Karl-Gerhard) / KARL-GERHARD (med ackomp. av WALDIMIRS ORKESTER) |utgivare=Svensk mediedatabas |datum= |url=http://smdb.kb.se/catalog/id/000095360 |språk= |hämtdatum=20 oktober 2012}}</ref>
 
  
== Stadsplanering ==
+
{{rubrik|namn=Västra Göteborg}}
{{Huvudartikel|Stadsplanering i Göteborg}}
+
Som en fortsättning stan ligger först Majorna med sina traditionella landshövdingehus och sedan fortsätter det med villakvarter som t.ex. Långedrag ut mot havet. I sydväst ligger förorterna Frölunda och Askim. Badplatser finns längs hela kusten.
När [[Gustav II Adolf]] valde platsen för det nya Göteborg, som han långt innan Sverige återfick Älvsborgs fästning hade bestämt sig för att grunda, föll hans ögon den fuktiga, sanka [[strandäng]]en mellan bergsknallarna vid Göta älvs mynning. Han såg hur en av hans drabanter klafsade omkring i gyttjan mellan grästuvorna, och frågade därför sina följeslagare, om där inte var alldeles för blött. En av dessa, Johan Pedersson Schult (efter adlandet [[Johan Adler Salvius]]), som hade studerat stadsbyggnadskonsten i Holland, lär då ha svarat: "Det tror jag inte alls, Eders Majestät. Man kan påla, och man kan dränera. Jag föreslår, att man avstår från att gräva någon utvidgad hamnbassäng här nere mellan bergen och i stället lägger en bred kanal rakt in över gräset och kanske en tvärkanal, som går ut på andra sidan det lilla berget. Det suger upp vattnet och båtarna ligger minst lika bra. Så kan man bomma för kanalmynningarna också, nattetid och i krig."<ref>{{webbref |url=http://www.gbgtomter.se/roteindelning.htm |titel=Det äldsta Göteborgs roteindelning |hämtdatum=29 mars 2010 |författare=Dahl, Olga |datum=2007-09-20 |utgivare=Gbgtomter.se}}</ref> Planen för Göteborg gjordes av Salvius, efter holländskt mönster med snörräta gator och kanaler.<ref>{{runeberg.org|illuvagvis|0006.html ''Illustrerad vägvisare för Göteborg''}}</ref><ref>{{runeberg.org|sbh|adlersaj.html Johan Adler-Savius}}</ref>
+
  
Göteborg är en stad som ända från sin tillblivelse till största delen planerats efter uppgjorda stadsplaner. Den första upprättades 1620–1621 och var av nederländsk modell och omfattade stadens centrum som byggdes med befästningsverk och kanaler, ''se [[Göteborgs kanaler]]''.
 
  
Staden indelades från början i fem kvarter:
+
{{rubrik|namn=Östra Göteborg}}
* Det första låg i väster och hade sin utfart genom Karls port innanför Holmgårds- eller Hålegårdsbastionen. I detta kvarteret låg Lilla Torget precis som nu, och var från början hamnplats och fisktorg.
+
På östra sidan av E6 ligger gamla stadsdelar som Örgryte och Olskroken. Norr om E20 ligger den livfulla Gamlestan. Öster om Örgryte ligger det stora friluftsområdet Delsjön med Skatås sportanläggning och möjlighet till sötvattensbad. Både Härlanda och Örgryte hyste tidigare några av Sveriges äldsta kyrkor. Gamla Örgryte kyrka har anor från medeltiden men byggdes om under 1700-talet och används än idag. Kyrkoruinen bakom Härlanda nya kyrka som grävdes upp under tidigt 1900-tal är Göteborgsområdets äldsta kristna kyrka.  
* I andra kvarteret byggdes den första kyrkan, den så kallade ''Brädekyrkan'', därefter ''Svenska kyrkan'', sedermera ''Domkyrkan''.
+
* Tredje kvarteret låg öster om nuvarande Östra Hamngatan och söder om [[Stora Hamnkanalen]].
+
* I det fjärde kvarteret låg [[Drottningporten]] mot öster.
+
* Det femte kvarteret innehöll [[Stora Torget]], stadshus, högvakt, [[Kronhuset]] och [[Tyska kyrkan]].
+
  
Inte förrän början av 1800-talet utvecklades stadsplanen och vallar och försvarsanordningar revs.
 
  
[[Fil:Gota tunnel western enterance.jpg|höger|miniatyr|260px|Götatunneln]]
+
{{rubrik|namn=Nordöstra Göteborg}}
Efter Götatunnelns färdigställande 2006 har stora ytor mark frilagts på Göteborgs Södra älvstrand. Denna mark har man ännu inte bestämt hur den ska bebyggas, men den ska ingå i Göteborgs "nya" citykärna. Detta innebär bland annat att Göteborg ska växa med minst 8&nbsp;000 invånare årligen, och år 2020 ska [[Storgöteborg]] omfatta 1,5 miljoner invånare. För att lyckas med detta krävs minst 15&nbsp;000 nya bostäder och 40&nbsp;000 nya arbetsplatser inne i centrum. För att få plats med alla dessa bostäder krävs att citykärnan utökas med områdena [[Gullbergsvass]], [[Södra Älvstranden]], [[Frihamnen, Göteborg|Frihamnen]], [[Ringön]], [[Östra Kvillebäcken]] och [[Backaplan]]. Detta kan dock inte bli verklighet förrän "Vision K2020" är uppfylld. Visionen innebär att år 2020 ska hälften av alla resor i Göteborg göras med kollektivtrafiken. För att detta ska fungera krävs bland annat en ny älvförbindelse, att spårvagnsringleden [[Kringen]] slutförs samt att [[Västlänken]] byggs. Andra områden utanför city som ska exploateras och renoveras är [[Frölunda torg]], [[Kärra, Göteborg|Kärra]] och [[Gamlestaden, Göteborg|Gamlestaden]].<ref>{{tidningsref |url=http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=322616 |rubrik=1,5 miljoner invånare 2020 |tidning=[[Göteborgs-Posten]] |datum=2007-01-29}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.gr.to/download/18.55340448112b9e59b898000159/Bilaga+-++K2020+pilotprojekt.pdf |format=[[PDF]] |titel=Vision K2020 |utgivare=Gr.to |hämtdatum=10 september 2011}}</ref>
+
I bergen i nordost ligger förorter som Bergsjön och Angered. Missa inte Hammarkullekarnevalen den sista helgen i maj varje år.
  
== Befolkningsutveckling och demografi ==
+
==Att ta sig till {{PAGENAME}}==
{{Huvudartikel|Befolkningsutveckling i Göteborg}}
+
Göteborg har som Sveriges andra stad och med Nordens största hamn många anslutningsmöjligheter.
Göteborg är en förhållandevis ung stad, grundad på tidigt 1600-tal, och var länge bara Sveriges tredje stad. Efter erövringen av Skåne och Blekinge ansågs Karlskrona som rikets viktigaste sjöfartsstad. Men med Svenska [[Ostindiska kompaniet]] och annan sjöfart utanför Östersjöområdet växte staden fort under senare delen av 1700-talet. År 1635 hade Göteborg 1150 invånare, år 1700 10000, år 1800 13000 och år 1900 hade invånarantalet växt till 127 000. Vid milleniskiftet år 2000 var invånarantalet 496000.
+
  
Göteborg är sedan länge Sveriges näst största stad, endast [[Stockholm]] är större. Staden är förvisso avsevärt mindre än [[Köpenhamn]], men i förhållande till de finska och norska huvudstäderna [[Helsingfors]] och [[Oslo]] är Göteborg inte långt efter. Oslo, Helsingfors och Göteborg är alla städer av samma magnitud. I december 2008 hade Göteborg 500&nbsp;154 invånare, av dem är 252&nbsp;537 kvinnor och 247&nbsp;617 män. Av göteborgarna är 105&nbsp;000 födda utomlands, och de kommer främst från Iran, Irak och Finland. Man räknar med att staden kommer att fortsätta växa med 4&nbsp;500-5&nbsp;000 personer per år.<ref>{{tidningsref |url=http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=113&a=467439 |rubrik=Befolkningsboom i Göteborg |hämtdatum=31 december 2008 |författare=Bozinovska, Snezana |datum=2008-12-31 |tidning=[[Göteborgs-Posten]]}}</ref> Från 2008 till 2009 ökade invånarantalet i [[Storgöteborg]] med 11&nbsp;300 personer, och beräknas passera en miljon invånare 2017.<ref>{{tidningsref |url=http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.315685-storgoteborg-vaxer-rekordfort |rubrik=Storgöteborg växer rekordfort |hämtdatum=19 februari 2010 |författare=Nyström, Ulf |datum=2010-02-19 |tidning=[[Göteborgs-Posten]]}}</ref>
+
{{rubrik|namn=Med flyg}}
 +
Med flyg kommer man till '''Göteborg Landvetter flygplats''' [http://www.swedavia.se] (GOT), Göteborgs internationella flygplats eller '''Gothenburg City Airport''' (GSE, tidigare kallad ''Säve flygplats''), en mindre men lite mer centralt belägen flygplats. Man kommer dit med flygbussarna [http://www.flygbussarna.se] som tar ungefär lika lång tid till båda flygplatserna, 20-30 minuter. De utgår från Nils Ericsonterminalen i centrum och stannar på några centrala ställen på vägen. De kostar cirka 80 kr och man kan inte betala med kontanter.
  
'''''Tätorten Göteborg'''''
+
{{rubrik|namn=Med buss}}
{{Befolkningsutveckling
+
Flera långfärdsbussar stannar i Göteborg, t.ex. Eurolines [http://www.eurolines.se],  Säfflebussen [http://www.safflebussen.se] och Swebus Express [http://www.swebusexpress.se]. Det finns busslinjer till kontinenten och de skandinaviska huvudstäderna. De stannar vid Nils Ericssonterminalen, som ligger vid centralstationen.
| från = 1960
+
| namn = Göteborg
+
| till = 2010
+
| fotnot = Sammanvuxen med Näset 1965, sammanvuxen med Agnesberg och Hjällbo 1970, sammanvuxen med Askim, Kärra och Skintebo 1975, sammanvuxen med Rannebergen 1980, sammanvuxen med Tuve 1990, sammanvuxen med Torslanda 2010.
+
| ref = <ref>{{webbref|url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf|arkivurl=http://www.webcitation.org/5zewoamwt|arkivdatum=23 juni 2011|titel=Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005|hämtdatum = 13 december 2010}}</ref>
+
| max = 549839
+
| areamax = 19845
+
| y2005 = 510491
+
| a2005 = 19816
+
| y2000 = 495822
+
| a2000 = 19744
+
| y1995 = 480839
+
| a1995 = 19845
+
| y1990 = 465474
+
| a1990 = 19662
+
| y1980 = 456684
+
| y1975 = 470529
+
| y1970 = 485785
+
| y1965 = 471619
+
| y1960 = 443843
+
| y2010 = 549839
+
| a2010 = 20367
+
}}
+
  
== Geografi och natur ==
+
{{rubrik|namn=Med tåg}}
{{Bred bild|Gothenburg-Panorama-20110911.jpg|1100px|Panorama över centrala Göteborg fotograferat från [[Ramberget, Hisingen|Keillers park]].  Från vänster till höger: [[Göta älvbron]], [[Skanskaskrapan]], [[Barken Viking]], [[Göteborgsoperan]] med [[Göteborgshjulet]] bakom, [[Skansen Kronan]], [[Oscar Fredriks kyrka]], [[Masthuggskyrkan]], [[Älvsborgsbron]] och [[Eriksberg, Göteborg|Eriksberg]]}}
+
Med SJ [http://www.sj.se] kommer man till Göteborg C, härifrån finns tågförbindelser till hela Sverige och till [[Köpenhamn]] och [[Oslo]]. Centralstationen är ihopbyggd med Nils Ericsonterminalen som är knutpunkt för regionala busslinjer och fjärrbusslinjer.
=== Utbredning och placering===
+
[[Fil:Göteborg Landsat 100% zoom.jpg|miniatyr|260px|[[Jordresurssatellit|Satellitbild]]
+
av Göteborg, färglagd i efterhand baserat på information från den ursprungliga satellitbilden. De lila områdena är kala områden såsom berghällar, asfalt och byggnader.]]
+
[[File:Göteborg in moon light.jpg|miniatyr|260px| Vy från Älvsborgsbron]]
+
Göteborg ligger vid Sveriges västkust, belägen på båda sidorna om [[Göta älv]]s mynning i [[Kattegatt]], varifrån bebyggelsen sprider sig längs dalarna inåt landet. Stadens geografiska centrum är beläget i terrängen 700 meter nordväst om Brunnsbotorget på Hisingen, 57°44'N, 11°58'Ö och dess största längd är 47 kilometer, räknat mellan kommungränsen NO Mollsjön i [[Vättlefjäll]] till Yttre [[Tistlarna]].<ref name="ReferenceA">{{bokref |titel=Göteborgs turistkarta 1985: Med gatunamnsförteckning, turistinformation och parkeringskarta |utgivare=Stadsbyggnadskontoret |utgivningsort=Göteborg |år=1985 |sid=72}}</ref>
+
  
Göteborg norr och nordväst om Göta älv ligger på [[Hisingen]], vilken är Sveriges fjärde största ö. Större delen av Hisingen ligger i landskapet [[Bohuslän]] medan övriga Göteborg ligger i [[Västergötland]]. Utanför Göteborg i Kattegatt ligger [[Göteborgs skärgård|skärgården]] med ett stort antal småöar, där den södra delen ingår i [[Göteborgs kommun]] medan den norra skärgården utgör [[Öckerö kommun]].  
+
{{rubrik|namn=Med bil}}
 +
E6 norrifrån [[Bohuslän]], E6 söderifrån [[Halland]], E20 från [[Skövde]], E45 längs Göta älv från [[Trollhättan]], Riksväg 40 öster från [[Jönköping]] och [[Borås]]. Från [[Stockholm]] rekommenderas E4 och riksväg 40.
  
Göteborgs utbredning kan definieras på flera sätt; en definition anger att större delen av Göteborgs kommun ingår i [[Göteborg (tätort)|tätorten Göteborg]]. [[Tätort]]en enligt SCB:s definition omfattar även [[centralort]]erna i [[Mölndals kommun]] och [[Partille kommun]]. Inom Göteborgs kommun finns flera [[småort]]er och tätorter som inte ingår i tätorten Göteborg, framför allt i de nordöstra delarna av kommunen och på Hisingen.
+
{{rubrik|namn=Med båt}}
 +
Stena Line [http://www.stenaline.se] trafikerar orterna [[Fredrikshavn]] och [[Kiel]].
  
I västra Göteborg omfattar tätorten hela området från centrala Göteborg ut till kusten och längs hela kusten ner till [[Skintebo]] i Askim. Närmaste tätort är [[Billdal (tätort)|Billdal]] några hundra meter söderut. Gränsen för tätorten i öster följer längs [[Delsjöreservatet]] in i Partille kommun. I de nordöstra delarna av Göteborgs kommun går tätorten upp till Bergsjön och Angered. De yttersta områdena är Gunnilse by, Rannebergen och Lövgärdet. Närmaste tätort i öster är [[Angereds kyrkby]] och i norr [[Surte]].
+
{{rubrik|namn=Med cykel}}
 +
Det finns cykelbanor till centrala Göteborg söderifrån från Lindome och Särö, österifrån från Partille, och norrifrån från Gråbo, Agnesberg och Kärra. Bortom dessa platser får man följa allmänna vägar. Markerade cykelleder som [[Sverigeleden]], [[Cykelspåret]] och [[Ginstleden]] finns.
  
Större delen av [[Hisingen]]s befolkning bor i Göteborgs tätort. Längs Göta älv sträcker sig tätorten upp till Ingebäck i Hisings Kärra, närmaste tätort är [[Mysterna]] någon kilometer norrut. På centrala Hisingen går tätorten upp till Tuve och [[VTT |Volvos Tuvefabrik]]. Närmaste tätorter är [[Säve]] tre kilometer norrut och [[Nolvik]] två kilometer västerut. På västra Hisingen inkluderas Volvos Torslandafabrik inklusive bilprovningsbanan och några hus runt den, strax norr om den ligger tätorten [[Kvisljungeby]], strax västerut börjar tätorten [[Torslanda (tätort)|Torslanda]] som inkluderar Lilleby.
+
==Förflyttning i {{PAGENAME}}==
 +
[[Image:Gothenburg tram.JPG|thumb|Spårvagn på linje 6]]
 +
Västtrafik [http://www.vasttrafik.se] ansvarar för kollektivtrafiken i Göteborg. Kostnaden för en resa beräknas för antalet zoner du reser mellan. Göteborgs kommun räknas som en zon. Barn och skolungdomar reser billigare och för nattrafik betalas ett högre pris.  
  
Söderut från centrala Göteborg fortsätter tätorten ner och omfattar hela det sammanhängande tätortsområdet runt centrala Mölndal. I söder ingår Balltorp och Rävekärr. Närmaste tätort söderut är [[Kållered]]. I östra Mölndal sträcker sig tätorten fram till Kikås söder om Stensjön och fram till Helenedal vid Rådasjön. I Helenedal ligger några hus i [[Härryda kommun]]. Närmaste tätort i öster är [[Mölnlycke]]. I [[församling]]shänseende innebär det att nästan hela [[Fässbergs församling|Fässbergs]] och [[Stensjöns församling]]ar ingår i Göteborgs tätort, men inte [[Kållereds församling]].  
+
Byte: Vid resa inom en zon går det att fritt byta inom 90 minuter från den tiden då biljetten köptes. Vid resa mellan flera zoner är bytestiden 180 minuter.
  
I Partille kommun ingår centralorten [[Partille]] och [[Sävedalen]]. Söder om Partille centrum når tätorten fram till Furulund, närmaste tätort söderut är [[Öjersjö]]. Österut når tätorten fram till [[Uddared]] och Brodalen. Närmaste tätorter österut är [[Jonsered]] och [[Kåhög]].
+
Sätt att betala:
 +
* På bussarna finns ingen möjlighet att köpa biljett med kontanter.
 +
* Betala via SMS, skicka "GV" till 724 50 (GB för barn, GN för nattrafik), så skickas en biljett tillbaka.
 +
* Betala i automaterna på spårvagnarna, finns ej på bussarna. Betalning sker via mynt, i vissa automater finns även möjligheten att betala med kort som Visa, Mastercard m.fl.
 +
* Västtrafikkort. Laddning av ett blått förköpskort i utvalda kiosker som Pressbyrån eller Västtrafiks "Tidpunkten" vid Centralen. Laddas med minst 100 kr + 50 kr pant eller för fria resor under en viss tid. Det finns möjlighet att ladda kortet för fria resor under 1 eller 3 dygn.  
  
=== Landskapet ===
+
Kundservice: För mer information läs på Västtrafiks hemsida [http://www.vasttrafik.se] eller kontakta kundservice 0771-41 43 00.
[[Fil:Hisingisland.jpg|miniatyr|260px|Kustlandskap på Hisingen.]]
+
Geografin i hela området runt Göteborg domineras av stora [[ås|bergåsar]] med lerslätter i dalgångarna, ett så kallat sprickdalslandskap. Bergen är kala eller med endast ett tunt jordlager. I dalarna flyter älvar och åar från det västgötska inlandet. Sprickdalarna skapades under istiderna och löper antingen i sydväst-nordöstlig riktning eller väst-östlig riktning. Under istiderna grusades berggrunden till [[Morän (jordart)|morän]] som utgör den huvudsakliga jordarten i Göteborgsområdet.<ref name="Fågelatlas">{{bokref |titel=fågelatlas över Göteborg med kranskommuner. Fåglar på Västkusten, supplement 34 |efternamn=Aronsson |förnamn=N. (red.) |år=2009 |utgivare=Göteborgs ornitologiska förening |utgivningsort=Göteborg |isbn=9789163336966}}</ref> Efter istiderna stod havet högt (90-100 meter över dagens havsyta<ref name="Fågelatlas"/>) och i dalarna avlagrades de finare fraktionerna av moränen som lera och finjord. I dalgångarnas mynningar närmare kusten är landskapet flackare med avlagringar från vattendragen och det tillbakadragna havet. Vid kusten är bergen lägre och fortsätter ut i havet som skärgård.  
+
  
[[Morän (landform)|Göteborgsmoränen]] syns i landskapet som en 100-600 meter bred ryggbildning. Den sträcker sig från [[Fjärås]] norrut mot [[Lindome]] och Stretered för att sluta på östra [[Hisingen]].
+
Resplaneraren: Ett enkelt sätt att planera resan med kollektivtrafiken är att använda resplaneraren som föreslår resrutt och tider. Förutom Västtrafiks hemsida finns resplaneraren att ladda hem för iPhone eller som en mobilanpassad hemsida att surfa till.
  
Göteborgs högsta punkt, 161,2 [[Meter över havet|m ö.h.]], ligger i terrängen cirka 1 kilometer söder om Holmesjön i NO och 20 kilometer från Göteborgs centrum.<ref name="ReferenceA"/><ref>[http://kartor.eniro.se/query?mop=aq&mapstate=6%3B12.167712221319812%3B57.85387896650582%3Bh%3B12.150920399915243%3B57.861956653167745%3B12.184404095838687%3B57.845813069654426%3B621%3B565&mapcomp=%3B%3B%3BHolmesj%F6n%3B%3B%3B42491%3BOLOFSTORP%3B%3B%3B%3B%3B12.167712221319812%3B57.85387896650582%3B0%3B0%3B%3BG%D6TEBORG%3Bmaps_place.227032.21%3B0&what=map&searchInMap=1&geo_area=Holmesj%F6n%2C%20G%D6TEBORG&stq=0&pis=0 eniro.se: Holmesjön, Göteborg]</ref>
+
{{rubrik|namn=Med spårvagn}}
 +
Med spårvagn kan man ta sig fram nästan överallt i stan. Det finns 13 spårvagns linjer och 4 stombussar, nummer 16, 17, 18, 19.
  
Den omgivande terrängen domineras av de sju dalgångar som stöter samman i Göteborg: Säveåns och Göta älvs dalgångar, Göteborg–Kungsbackadalen, dalen öster om Mölndal, Lärjeåns dalgång, Slottskogen–Askimsdalen samt Kvillebäcksdalen. Det finns i dag tolv [[Lista över naturreservat i Göteborgsregionen|naturreservat i Göteborgsregionen]].
+
{{rubrik|namn=Med buss}}
 +
Detsamma gäller här som med spårvagn, men bussarna täcker de vita fläckarna som spårvagnen missat. Stadsbussar utgår från olika spårvagnshållplatser i stan. Se kartor vid hållplatserna eller kontakta Västtrafik alt. turistbyrån. Regionala bussar till kringliggande orter går från Nils Ericssonterminalen.
  
De skogar som finns skiljer sig mellan de högt liggande inlandet med [[barrskog]] och det lågt liggande kustlandet med lövskog.<ref name="Fågelatlas"/> Växtgeografiskt är inlandet en del av ek-barrskogsregionen<ref name="Fågelatlas"/>, en naturgeografisk beteckning är kuperat skogsland eller boronemoral zon.<ref name="Fågelatlas"/> Inlandet domineras av [[blandskog]]. [[Skansen Kronan|Skansberget]], även kallat Risåsen, och [[Ramberget, Hisingen|Ramberget]] är två kända och centralt belägna berg i staden.
+
{{rubrik|namn=Med bil}}
 +
Med bil kan man ta sig fram nästan överallt, men bör undvikas i rusningstid då det i stort sätt är omöjligt att ta sig fram på vissa ställen. Tingstadstunneln, E6, är t.ex. en känd propp.
  
===Parker och naturområden===
+
{{rubrik|namn=Med tåg}}
Stora delar av Göteborg utgörs av grönområden. Parker som är välbesökta av göteborgarna är [[Hagaparken, Göteborg|Hagaparken]], [[Kungsparken, Göteborg|Kungsparken]] och [[Trädgårdsföreningen, Göteborg|Trädgårdsföreningen]]. [[Göteborgs botaniska trädgård]] eller Botaniska som parken brukar kallas ligger i stadsdelen [[Änggården]] och invigdes i samband med [[jubileumsutställningen i Göteborg|jubileumsutställningen]] 1923. Parken är idag en av de största [[botanisk trädgård|botaniska trädgårdarna]] i världen och ytan omfattar 175 [[hektar]]. Då ingår också delar av [[Änggårdsbergens naturreservat]],<ref>[http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/naturreservat/lanets-naturreservat/goteborg/anggardsbergen/Pages/index.aspx Naturvårdsenheten, Västra Götalands län]</ref> där [[trädgård]]en bland annat har sitt [[arboretum]] som är en vetenskapligt ordnad beståndsplantering av träd. Den egentliga trädgården är 40 hektar stor, varav ungefär halva ytan upptas av sammanhängande planteringar.
+
Pendeltåg går bl.a till Mölndal, Kungsbacka, Lerum och Alingsås.
  
[[Slottsskogen]] är en 137 [[hektar]] stor park och [[stadsdel]] strax sydväst om Göteborgs centrum. Parken har fått sitt namn eftersom den anlades i en skog som under flera hundra år hörde till [[Älvsborgs slott]] som låg ett par kilometer bort vid [[Göta älv]].
+
{{rubrik|namn=Med taxi}}
 +
Taxistationer finnst oftast utanför ställen som Landvetter flygplats, Avenyn, Linnéplatsen, Liseberg, Casino Cosmopol och Centralstationen. Det finns flera taxibolag i Göteborg:
  
=== Luftföroreningar ===
+
*Taxi Göteborg [http://www.taxigoteborg.se]: 031-65 00 00, e-post: se hemsida för kontaktformulär.
Göteborg har omfattande problem med [[luftföroreningar]], med bland annat en överdödlighet av cirka 300 personer per år<ref>[http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.383864-luftfororeningar-dodar-1-000-vastsvenskar-om-aret "Luftföroreningar dödar 1000 västsvenskar om året."]</ref>. Göteborg började mäta luftföroreningar redan 1959, såsom enklare provtagningar för sot och [[svaveldioxid]]. De första modernare instrumenten, med kontinuerlig analys och lagring av data togs i bruk 1975. En mobil mätvagn började användas 1980. Göteborgsregionens luftvårdsprogram bildades 1990, med två fasta takstationer, vid [[Järntorget, Göteborg|Järntorget]] och i [[Mölndal]]. År 2002 påbörjades mätningar i gatunivå. Dagens mätstationer mäter [[kvävedioxid]], partiklar, [[ozon]], svaveldioxid, [[kvävemonoxid]] och [[bensen]].<ref>[http://www5.goteborg.se/prod/Miljo/Miljohandboken/dalis2.nsf/vyFilArkiv/N800_R2010_6.pdf/$file/N800_R2010_6.pdf Göteborgs stad, "Årsrapport - Luftföroreningar 2009, Mätningar i Göteborgsområdet."]</ref>
+
*Taxikurir [http://www.taxikurir.se/]: 031-27 27 27. E-post: info@got.taxikurir.se
 +
*Minitaxi 031-140 140
 +
*CityCab [http://www.citycab.se/]: 031-170 170
  
Enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv får dygnsvärdet för [[kvävedioxid]]nivåerna (NO<sub>2</sub>), 60 [[milligram]] per [[kubikmeter]], endast överskridas sju gånger per år. I Göteborgs kommun överskreds dessa nivåer fler än sju gånger bara i januari 2006. År 2005 överskreds även de föreskrivna halterna för [[sot|partiklar]] [[PM10]] på vissa platser i Göteborgs kommun. Störst problem är det vid [[inversion (luftförorening)|inversion]] som Göteborgsområdet är extra känsligt för, då det går stora trafikleder nere i dalgångarna, vilket minskar möjligheterna till luftutbyte i sidled. Luftföroreningarna blir då fast som i en gryta med lock, vilket kan ge mycket höga föroreningshalter.<ref>{{webbref|efternamn=Holmes|förnamn=Maria |titel=Luftkvaliteten i Göteborg|url=http://www5.goteborg.se/prod/Miljo/Miljohandboken/dalis2.nsf/vyFilArkiv/N800_2011_mars.pdf/$file/N800_2011_mars.pdf|verk=Måndadsrapport mars 2011|utgivare=Göteborgs stad|hämtdatum=2012-11-04}}</ref>
+
{{rubrik|namn=Med cykel}}
 +
Göteborg är en mycket cykelvänlig stad, det finns många cykelvägar och uthyrningsställen. som vanligt är det en bra idé att undvika backarna och det finns alltid en väg runt åsarna i Göteborg.
  
=== Klimat ===
+
==Betalning==
Göteborgs läge vid havet ger ett milt [[klimat]] året om. Göteborg har ett typiskt [[kustklimat]]. [[Sommar]]en har en behaglig [[temperatur]], vanligtvis runt 18–25&nbsp;°C på dagarna. Dagarna är långa, runt 18 timmar, och nätterna är mestadels ljusa. Göteborg har Sveriges längsta sommar – 144 dagar – från 13 maj till 4 oktober.<ref>''Göteborgs turistkarta'' (1985), s. 73</ref>
+
{{bidrag saknas}}
  
[[Höst]]en innebär både klara friska dagar, och dagar med regn och blåst. [[Vinter]]n är oftast mild med temperaturer kring noll grader, men kan också bjuda klara soliga dagar med [[snö]] och minusgrader. Dagarna är korta, bara runt 6-7 timmar i december och januari. Tidigt under [[vår]]en blir dagarna snabbt längre och temperaturen stiger. 
+
{{rubrik|namn=Gångbara valutor}}
+
Om man inte har möjlighet att betala med svenska pengar, tar de flesta butiker emot euro. Växlingskontor för andra valutor finns bland annat Landvetter flygplats, Avenyn, Nordstan, Centralstationen och Frölunda Torg.
Dygnstemperatur medelvärde: Vintern: -1–1&nbsp;°C. Våren 3–12&nbsp;°C. Sommaren 18–25&nbsp;°C. Hösten 4–13&nbsp;°C.
+
  
;Genomsnittstemperatur
+
{{rubrik|namn=Resecheckar}}
{{Medeltemperatur|
+
{{bidrag saknas}}
  |60jan=-1,8
+
  |60jan_färg=f0f8ff
+
  |60feb=-2,0 
+
  |60feb_färg=f0f8ff
+
  |60mar=0,7 
+
  |60mar_färg=ffffff
+
  |60apr=5,4
+
  |60apr_färg=ffff99
+
  |60maj=11,0
+
  |60maj_färg=ffcc66
+
  |60jun=14,8
+
  |60jun_färg=ffcc66
+
  |60jul=17,0
+
  |60jul_färg=ffa500
+
  |60aug=16,3 
+
  |60aug_färg=ffa500
+
  |60sep=12,5 
+
  |60sep_färg=ffcc66
+
  |60okt=8,0
+
  |60okt_färg=ffff99
+
  |60nov=3,9
+
  |60nov_färg=ffffff
+
  |60dec=1,1
+
  |60dec_färg=ffffff
+
  |60åm='''7,2'''
+
  |60åm_färg=ffff99
+
  |90jan=-0,9
+
  |90jan_färg=f0f8ff
+
  |90feb=-0,9 
+
  |90feb_färg=f0f8ff
+
  |90mar=2,0 
+
  |90mar_färg=ffffff
+
  |90apr=6,0
+
  |90apr_färg=ffff99
+
  |90maj=11,6
+
  |90maj_färg=ffcc66
+
  |90jun=15,5
+
  |90jun_färg=ffa500
+
  |90jul=16,6
+
  |90jul_färg=ffa500
+
  |90aug=16,2 
+
  |90aug_färg=ffa500
+
  |90sep=12,8 
+
  |90sep_färg=ffcc66
+
  |90okt=9,1
+
  |90okt_färg=ffff99
+
  |90nov=4,4
+
  |90nov_färg=ffffff
+
  |90dec=1,0
+
  |90dec_färg=ffffff
+
  |90åm='''7,8'''
+
  |90åm_färg=ffff99
+
  |96jan=-2,5
+
  |96jan_färg=f0f8ff
+
  |96feb=-4,1 
+
  |96feb_färg=f0f8ff
+
  |96mar=0,5 
+
  |96mar_färg=ffffff
+
  |96apr=6,8
+
  |96apr_färg=ffff99
+
  |96maj=8,9
+
  |96maj_färg=ffff99
+
  |96jun=14,4
+
  |96jun_färg=ffcc66
+
  |96jul=15,5
+
  |96jul_färg=ffa500
+
  |96aug=18,7 
+
  |96aug_färg=ffa500
+
  |96sep=11,0 
+
  |96sep_färg=ffcc66
+
  |96okt=9,9
+
  |96okt_färg=ffff99
+
  |96nov=4,8
+
  |96nov_färg=ffffff
+
  |96dec=-1,7
+
  |96dec_färg=f0f8ff
+
  |96åm='''6,8'''
+
  |96åm_färg=ffff99
+
  |00jan=2,3
+
  |00jan_färg=ffffff
+
  |00feb=2,9 
+
  |00feb_färg=ffffff
+
  |00mar=3,4
+
  |00mar_färg=ffffff
+
  |00apr=7,9
+
  |00apr_färg=ffff99
+
  |00maj=14,0
+
  |00maj_färg=ffcc66
+
  |00jun=14,4
+
  |00jun_färg=ffcc66
+
  |00jul=16,1
+
  |00jul_färg=ffa500
+
  |00aug=15,9
+
  |00aug_färg=ffa500
+
  |00sep=12,6 
+
  |00sep_färg=ffcc66
+
  |00okt=11,3
+
  |00okt_färg=ffcc66
+
  |00nov=7,6
+
  |00nov_färg=ffff99
+
  |00dec=3,5
+
  |00dec_färg=ffffff
+
  |00åm='''9,4'''
+
  |00åm_färg=ffff99
+
  |03jan=-1,0
+
  |03jan_färg=f0f8ff
+
  |03feb=-1,8 
+
  |03feb_färg=f0f8ff
+
  |03mar=2,5
+
  |03mar_färg=ffffff
+
  |03apr=6,7
+
  |03apr_färg=ffff99
+
  |03maj=11,3
+
  |03maj_färg=ffcc66
+
  |03jun=16,2
+
  |03jun_färg=ffa500
+
  |03jul=18,8
+
  |03jul_färg=ffa500
+
  |03aug=17,7 
+
  |03aug_färg=ffa500
+
  |03sep=14,1 
+
  |03sep_färg=ffcc66
+
  |03okt=6,1
+
  |03okt_färg=ffff99
+
  |03nov=5,7
+
  |03nov_färg=ffff99
+
  |03dec=3,6
+
  |03dec_färg=ffffff
+
  |03åm='''8,3'''
+
  |03åm_färg=ffff99
+
  
}}
+
{{rubrik|namn=Betalkort}}
<small>Fotnoter: 1. Årsmedeltemperatur förkortas Åm. 2. Data för 1931-1960 uppmätt vid Säve flygplats, senare data uppmätt i Centrum.</small>
+
Nästan alla butiker tar emot betalkort.
  
;Nederbörd
+
{{rubrik|namn=Bankomater}}
{{Nederbörd|
+
Det finns många bankomater utspridda över hela staden.
  |hmjan=57
+
  |hmjan_färg=b9d3ff
+
  |hmfeb=35
+
  |hmfeb_färg=f0f8ff
+
  |hmmar=29
+
  |hmmar_färg=fffff0
+
  |hmapr=40
+
  |hmapr_färg=f0f8ff
+
  |hmmaj=35
+
  |hmmaj_färg=f0f8ff
+
  |hmjun=57
+
  |hmjun_färg=b9d3ff
+
  |hmjul=78
+
  |hmjul_färg=6495ed
+
  |hmaug=85
+
  |hmaug_färg=4169e1
+
  |hmsep=78
+
  |hmsep_färg=6495ed
+
  |hmokt=69
+
  |hmokt_färg=8ab0ff
+
  |hmnov=66
+
  |hmnov_färg=8ab0ff
+
  |hmdec=63
+
  |hmdec_färg=8ab0ff
+
  |lmjan=62
+
  |lmjan_färg=8ab0ff
+
  |lmfeb=41
+
  |lmfeb_färg=cfe8ff
+
  |lmmar=50
+
  |lmmar_färg=b9d3ff
+
  |lmapr=42
+
  |lmapr_färg=cfe8ff
+
  |lmmaj=51
+
  |lmmaj_färg=b9d3ff
+
  |lmjun=61
+
  |lmjun_färg=8ab0ff
+
  |lmjul=77
+
  |lmjul_färg=6495ed
+
  |lmaug=68
+
  |lmaug_färg=8ab0ff
+
  |lmsep=81
+
  |lmsep_färg=4169e1
+
  |lmokt=84
+
  |lmokt_färg=4169e1
+
  |lmnov=84
+
  |lmnov_färg=4169e1
+
  |lmdec=75
+
  |lmdec_färg=6495ed
+
  |nbjan=82
+
  |nbjan_färg=4169e1
+
  |nbfeb=40
+
  |nbfeb_färg=cfe8ff
+
  |nbmar=35
+
  |nbmar_färg=f0f8ff
+
  |nbapr=77
+
  |nbapr_färg=6495ed
+
  |nbmaj=91
+
  |nbmaj_färg=27408b
+
  |nbmaj_textfärg=ffffff
+
  |nbjun=80
+
  |nbjun_färg=4169e1
+
  |nbjul=101
+
  |nbjul_färg=00008b
+
  |nbjul_textfärg=ffffff
+
  |nbaug=86
+
  |nbaug_färg=4169e1
+
  |nbsep=32
+
  |nbsep_färg=f0f8ff
+
  |nbokt=112
+
  |nbokt_färg=00008b
+
  |nbokt_textfärg=ffffff
+
  |nbnov=84
+
  |nbnov_färg=4169e1
+
  |nbdec=89
+
  |nbdec_färg=4169e1
+
}}
+
;Extremtemperaturer
+
{{Extremtemperaturer|
+
  |hmjan=9,8
+
  |hmjan_färg=ffff99
+
  |hmfeb=9,9
+
  |hmfeb_färg=ffff99
+
  |hmmar=18,9
+
  |hmmar_färg=ffa500
+
  |hmapr=28,3
+
  |hmapr_färg=ff6347
+
  |hmmaj=29,8
+
  |hmmaj_färg=ff6347
+
  |hmjun=33,6
+
  |hmjun_färg=ff4040
+
  |hmjul=33,0
+
  |hmjul_färg=ff4040
+
  |hmaug=34,1
+
  |hmaug_färg=ff4040
+
  |hmsep=28,5 
+
  |hmsep_färg=ff6347
+
  |hmokt=21,0
+
  |hmokt_färg=ff8c00
+
  |hmnov=13,4
+
  |hmnov_färg=ffcc66
+
  |hmdec=10,6
+
  |hmdec_färg=ffcc66
+
  |lmjan=-25,9
+
  |lmjan_färg=b9d3ff
+
  |lmfeb=-26,4
+
  |lmfeb_färg=b9d3ff
+
  |lmmar=-19,0
+
  |lmmar_färg=b9d3ff
+
  |lmapr=-10,0
+
  |lmapr_färg=cfe8ff
+
  |lmmaj=-4,3
+
  |lmmaj_färg=f0f8ff
+
  |lmjun=1,3
+
  |lmjun_färg=ffffff
+
  |lmjul=5,9
+
  |lmjul_färg=ffff99
+
  |lmaug=2,3
+
  |lmaug_färg=ffffff
+
  |lmsep=-2,7
+
  |lmsep_färg=f0f8ff
+
  |lmokt=-7,2
+
  |lmokt_färg=cfe8ff
+
  |lmnov=-15,7
+
  |lmnov_färg=b9d3ff
+
  |lmdec=-21,9
+
  |lmdec_färg=b9d3ff
+
  |nbjan=-1,0
+
  |nbjan_färg=f0f8ff
+
  |nbfeb=-1,8 
+
  |nbfeb_färg=f0f8ff
+
  |nbmar=2,5 
+
  |nbmar_färg=ffffff
+
  |nbapr=6,7
+
  |nbapr_färg=ffff99
+
  |nbmaj=11,3
+
  |nbmaj_färg=ffcc66
+
  |nbjun=16,2
+
  |nbjun_färg=ffa500
+
  |nbjul=18,8
+
  |nbjul_färg=ffa500
+
  |nbaug=17,7 
+
  |nbaug_färg=ffa500
+
  |nbsep=14,1 
+
  |nbsep_färg=ffcc66
+
  |nbokt=6,1
+
  |nbokt_färg=ffff99
+
  |nbnov=5,7
+
  |nbnov_färg=ffff99
+
  |nbdec=3,6
+
  |nbdec_färg=ffffff
+
}}
+
<small>Källa:<ref>{{tidskriftsref |tidskrift=Statistisk Årsbok 2005. Medeltemperatur 1961-1990 |utgivare=SMHI Meteorologi |nummer=nr. 99 |år=2001}}</ref></small>
+
  
== Ekonomi ==
 
{{Huvudartikel|Göteborgs ekonomi}}
 
=== Näringsliv ===
 
Göteborgs första industriprivilegie, ett kungligt sådant, utfärdades 20 maj 1646, och gällde uppförandet av ett vantmakeri och ett [[repslageri]]. Det var ställt på handelsmannen Hans Mackler och majoren Adrian Anckarhielm. Här tillverkades främst [[tågvirke]], men även [[ylle]] och kläder.<ref>{{bokref |titel=Göteborgs näringsliv. [del II] |år=1923 |utgivningsort=Göteborg |libris=2943400 |sid=5}}</ref> Repslageriets "reparbana", var förlagd i sträckningen av den nuvarande [[Vallgatan]], ungefär från [[Saint Andrew's Church, Göteborg|Engelska kyrkan]] till den dåvarande saluhallen på [[Gustaf Adolfs torg, Göteborg|Gustaf Adolfs torg]]. Detta räknas som den första industriella anläggningen i Göteborg. Reparbanan stod kvar på samma plats ända in på 1790-talet.<ref>{{bokref |titel=Göteborgs äldre industri |serie=Göteborgs Jubileumspublikationer, del IX |förnamn=Gösta |efternamn=Bodman |utgivare=Göteborgs Litografiska AB |år=1923 |sid=6}}</ref>
 
  
Göteborg är känt för sina många storindustrier, och många olika branscher finns i staden och regionen. Dock var det inte industrierna som står för Göteborgs tillväxt i samma takt som förut, under 2007 ökade sysselsättningen som mest inom tjänstesektorn och 3 100 nya arbetsställen registrerades i Göteborg. Det är branscherna finansiell verksamhet och företagstjänster som ökar mest.<ref name="årsr07">[http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/?MOD=PDMProxy&TYPE=personalization&ID=NONE&KEY=NONE&LIBRARY=%2FcontentRoot%2Ficm%3Alibraries%5B19%5D&FOLDER=%2FPolitikOrganisation%2FEkonomi%2F&DOC_NAME=%2FcontentRoot%2Ficm%3Alibraries%5B19%5D%2FPolitikOrganisation%2FEkonomi%2Farsredovisning_2007ny.pdf&VERSION_NAME=NONE&VERSION_DATE=NONE&IGNORE_CACHE=false&CONVERT=text/html&MUST_CONVERT=false Årsredovisning Göteborgs stad 2007]</ref> En annan snabbt ökande bransch är turismnäringen, som år 2007 omsatte cirka 22 miljoner kronor, vilket var en ökning med 2 procent från föregående år, och hade 16 900 anställda.<ref name="årsr07"/>
+
==Boende==
 +
Göteborg har ett rikt utbud av hotell i alla prisklasser.
  
[[Fil:Hasselblad sunset.jpg|höger|miniatyr|260px|[[Victor Hasselblad AB|Hasselblad AB]], en kameratillverkare som sedan 1841 har sitt huvudkontor i Göteborg.]]
+
{{rubrik|namn=Lyx}}
En av de snabbast expanderade branscherna i Göteborg är den medicinska industrin. I regionen finns över 300 företag som sysselsätter cirka 6&nbsp;000 människor. Bland företagen finns [[AstraZeneca]] och [[Nobel Biocare]]. En annan stor arbetsgivare är [[Sahlgrenska Universitetssjukhuset]] som är norra Europas största sjukhus. SU har cirka 2&nbsp;100 vårdplatser och har över 17&nbsp;000 anställda. Västsverige är världsledande inom flera områden, exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, metabola sjukdomar och cellterapi. Den medicinska sektorn expanderar kraftigt och Göteborg och [[Stockholm]] har tillsammans mer än 30 procent av världens samlade [[stamcell]]slinjer.<ref name="BRG">{{webbref |url=http://www.businessregion.se/huvudmeny/branschkluster/biomedicin.4.4a54cdf114f9ddc5da800073411.html |titel=Biomedicin i Göteborg - en sektor med synliga effekter |utgivare=Businessregion.se |datum=26 maj 2011 |hämtdatum=10 september 2011}}</ref>
+
*Clarion Hotel Post [http://www.clarionpost.se/], Drottningtorget 10, 031-61 90 00. Stans nyaste ocj lyxigaste hotell, precis vid Centralen.
 +
*Elite Plaza Hotel, Västra Hamngatan 3, 031-720 40 00. Femstjärnigt hotell där stjärnorna ofta bor när de besöker Göteborg.
 +
*Elite Park Avenue Hotel, Kungsportsavenyn 36-38, 031-727 10 00.
 +
*Radisson/SAS, Södra Hamngatan 59-65, 031-758 50 00 [82].
  
Industrin domineras av de båda [[Volvo]]-bolagen; [[AB Volvo]], en av världens ledande tillverkare av lastbilar, bussar, anläggningsmaskiner, marina och industriella drivsystem samt numera kinesägda [[Volvo Personvagnar]] (Volvo Cars) som tillverkar personbilar sedan 1927. Huvudkontoren för båda bolagen ligger i [[Torslanda]] på Hisingen, där även flera av bolagens fabriker finns.
+
{{rubrik|namn=Medel}}
 +
*Hotel Riverton [http://www.riverton.se/], Stora Badhusgatan 26. 031-750 10 00. Hotell, restaurang och Sky bar med en vacker utsikt över hamninloppet. Nära till Casino Cosmopol och Stena Lines terminaler.
 +
*Scandic Europa [http://www.scandic-hotels.se], Köpmansgatan 38. Nära till järnvägsstationen.
 +
*Hôtel Eggers [http://www.hoteleggers.se/], Drottningtorget, 031-333 44 40. Hotell med nästan 150-åriga anor, nära till tågstationen.
 +
*Hotel Gothia Towers [http://www.gothiatowers.se/] är ett av Skandinaviens största hotell, med bland annat fyra barer och restauranger. Gourmétrestaurangen Heaven 23 ligger på våning 23 med en vacker utsikt över Göteborg.
 +
*Novotel Göteborg [http://www.novotel.se/], Klippan 1. Utsikt över Göta älv och hamnen.
 +
*Hotel Royal [http://www.hotel-royal.se/], Drottninggatan 67 är ett centralt beläget hotell, grundat 1852.
  
[[SKF]], Svenska kullagerfabriken grundades i Göteborg 1907 och deras huvudkontor ligger fortfarande kvar i [[Gamlestaden, Göteborg|Gamlestaden]]. SKF är världens ledande leverantör av produkter, kundanpassade lösningar och tjänster inom området lager och tätningar. Koncernens kompetens omfattar också tekniskt stöd, underhållsservice, tillståndsövervakning och utbildning. Företaget har 3&nbsp;000 anställda i [[Sverige]], varav merparten i Göteborg.
+
{{rubrik|namn=Budget}}
 +
*Great Living [http://www.greatliving.se], +46 31-12 06 21. De erbjuder privatboende. Ägarna kan dra nytta av deras hem, även när de är borta, och företag och privatpersoner kan få tillgång till en annan typ av boende under deras besöket. Alla lägenheter ligger i centrala Göteborg. [http://www.greatliving.se]
 +
*Göteborgs vandrarhem på Mölndalsvägen, precis utanför Lisebergs södra entré.
 +
*Två vandrarhem nära Stena-Line-terminalen: Det nattöppna STF Slottskogen, Vegagatan 21, 031-42 65 20, och STF Stigbergsliden [http://www.hostel-gothenburg.com/], Stigbergsliden 10, 031-24 16 20.
 +
*Torrekulla vandrarhem ligger sju kilometer söder om centrum.
  
[[Stena Line]] grundades av Sten A Olsson i Göteborg 1962 och firade tidiga framgångar med linjen Göteborg-Fredrikshamn. Efterhand utökade man trafiken till att även omfatta Kiel i Tyskland. 1982 köpte man upp Sessanlinjen i Göteborg och Tysklandsterminalen anlades på Sessans gamla plats. Senare linjer har man förvärvat genom företagsuppköp. Stena Line är nu verksamma i hela Europa; Sverige, Norge, Danmark, Tyskland, Polen, Storbritannien, Irland och Nederländerna. I Stenakoncernen ingår även andra företag, som till exempel Stena Metall, Stena RoRo, Stena Cargo, Stena Bulk, Stena Fastigheter, HH-Ferries och NMM. Rederiet har sin bas i Göteborg och hade 2006 en omsättning 9,5 miljarder SEK och hade 5,700 anställda.
+
==Mat och dryck==
 +
Göteborg räknas som en av Europas bästa matstäder. Närheten till havet och skogen ger tillgång till de finaste råvarorna. Färsk fisk och skaldjur står ofta menyn.
  
Det finns många stora klädföretag i Göteborgsområdet. Under 2007/2008 flyttade [[Intersport]]<ref>''Göteborgs-Posten'', 2007-10-04, s. 54</ref> och [[MQ]]<ref>{{webbref |url=http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/ncc/pressrelease/view/155373 |titel=NCC hyr ut till MQ i fastigheten Nordstaden i Göteborg |utgivare=[[Newsdesk]] |datum=15 juni 2007}}</ref> sina huvudkontor till Göteborg från Jönköping respektive Borås. Även [[Lindex]] och [[Kappahl]] har sina huvudkontor i Göteborg.
+
{{rubrik|namn=Lyx}}
 +
* Sjömagasinet [http://www.sjomagasinet.se/lang.asp?lang=se]
 +
* Fond [http://www.fondrestaurang.com/]
 +
* 28+ [http://www.28plus.se/]
 +
* Thörnströms Kök [http://www.thornstromskok.com/]
 +
* Kock & Vin [http://www.kockvin.se/]
  
Ytterligare göteborgska klädmärken är Nudie Jeans, Velour, Rickard Lindqvist, Stylein och Permanent Vacation för att nämna några.
+
{{rubrik|namn=Medel}}
 +
* The Rover, Andra Långgatan 12, nära Järntorget - Spännande meny som även erbjuder vällagad svensk husmanskost. Mest känt för sitt utbud av öl och whisky, specialiserat på svensk mikrobryggeriöl och känt hos lokalbefolkningen för sin trevliga personal och atmosfär.
 +
*EAT serverar husmanskost, Mölndalsvägen vid Liseberg, Världskulturmuseet [http://www.varldskulturmuseet.se ] och Universeum [http://www.universeum.se/]
  
=== Ekonomi ===
 
Göteborgarens [[medelinkomst]] (sammanräknad förvärvsinkomst) år 2009 var 237&nbsp;200 kronor.<ref name="arbok2012">{{webbref |url=http://www4.goteborg.se/prod/sk/statistik/statistikR5.nsf/b8c165708bbf271fc1256c620051fad2/f8cf088c6cbd9997c12579970029953d!OpenDocument |titel=Statistisk årbok Göteborg 2012 |format=[[.doc]] |utgivare=Goteborg.com, sida 304}}</ref> År 2009 hade 16–19-åringar en medelinkomst på 15&nbsp;000 kronor, 20–64-åringar en medelinkomst på 249&nbsp;800 kronor och 65+ 214&nbsp;700 kronor.<ref name="arbok2012"></ref>
 
  
Staden Göteborg hade år 2006 en inkomst på 19&nbsp;299&nbsp;000&nbsp;000 kronor (19,3 miljarder)<ref>{{webbref |url=http://www.goteborg.se/prod/sk/statistik/statistikr5.nsf/f9212385962bced1c1256c61004d5b40/880a5b0b9f588513c1256d1f00257c68!OpenDocument |titel=Skatteintäkter 2006 |utgivare=Goteborg.se}}{{Död länk|datum=2011-09}}</ref>, varav inkomsterna från de kommunala bolagen låg på 14,7 miljarder kronor och skatteintäkterna på 6,6 miljarder. Man gjorde ett rörelseresultat på 1,4 miljarder kronor, vilket var en försämring från 2005 då man gjorde en "vinst" på 2,2 miljarder. Kommunens tillgångar hade ett sammanlagt värde på över 64 miljarder kronor. År 2007 gjordes ett resultat på 1,6 miljarder kronor.<ref name="årsr07"/>
+
{{rubrik|namn=Budget}}
 +
* ICA Focus vid Liseberg säljer kaffe och husmanskost.
 +
* Gyllene Prag [http://www.gylleneprag.se/], billig restaurang som inte ligger långt ifrån Linnéplatsen. Serverar tjeckisk husmanskost. Sveagatan 25. Tfn: 031 - 13 62 62.
 +
* Café du Nord-den klassiska köttbullekällaren serverar stora köttbullar som bra lunch. Kungstorget 3. tfn: 031-13 37 74. [http://www.cafedunord.se/]
 +
* Saluhallen, Kungstorget. Här finns flera alternativ till billig mat - exempelvis Kåges med sin klassiska pannbiff.
  
Göteborgs stad bedriver verksamhet i 35 helägda kommunala bolag och är indelade i två koncerner; GKF-koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen ([[Förvaltnings AB Framtiden]]).<ref name="komb">{{webbref |url=http://www.goteborg.se/wps/portal/!ut/p/c1/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os3gjU-9AJyMvYwMDSycXA6MQFxNDPwtTI6NQA6B8pFm8n79RqJuJp6GhhZmroYGRmYeJk0-Yp4G7izEB3X4e-bmp-gW5EeUAs5z7Eg!!/dl2/d1/L2dJQSEvUUt3QS9ZQnB3LzZfMjVLUUIySjMwMDlCRDAyVEQ0MU44NTIyUDY!/ |utgivare=Goteborg.se |titel=Bolag |hämtdatum=10 september 2011}}</ref> Inom GKF finner man bland andra bolagen Göteborg Energi AB, Göteborgs Hamn AB, Liseberg AB, Higab, Göteborgs Gatu AB och Göteborgs Stadsteater AB.<ref name="komb"/> Framtidskoncernen ansvarar i huvudsak för byggnation & förvaltning av bostäder och ägande av kommersiella lokaler. Det finns sammanlagt 15 bolag inom koncernen.<ref name="komb"/>
+
{{rubrik|namn=Pubar och barer}}
 +
*Bishops Arms [http://www.bishopsarms.com] är en pub i kedjan med samma namn som har specialiserat sig på att skapa en engelsk pubatmosfär. Alla pubar är inredda på ett unikt sätt med originalinredning från olika typer av fastigheter i Storbritannien. Maten är av samma typ som kan serveras på en brittisk pub och öl- och whiskysortimentet är mycket omfattande. Öppettiderna varierar, så ring först för att kolla. De flesta Bishops Arms-pubarna öppnar runt kl 1600-1700. Göteborg har tre Bishops Arms: Järntorget 6, tfn: 031-24 00 50. Västra Hamngatan 3, tfn: 031-720 40 45. Kungsportsavenyn 36, tfn: 031-727 10 67.
  
=== Business Region Göteborg ===
+
{{rubrik|namn=Caféer}}
[[Business Region Göteborg]] (BRG) är ett helägt, icke vinstinriktat dotterbolag till Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB, vilket i sin tur är helägt av Göteborgs Stad. BRG arbetar för ökad tillväxt och sysselsättning i Göteborgsregionen.
+
Stan är full av kaféer av alla slag, här finns bland annat många fina espressoställen.
 +
*Bar Centro - Kontinental bakgatu-känsla på liten italienskinspirerad espressobar. Kyrkog. 31. tfn: 031-71 10 27.
 +
*Eva´s Paley - Stort paradkafé mitt på Kungsportsavenyn.
 +
*Guldhedens vattentorn, hit kommer man för Göteborgs bästa utsikt och sämsta kaffe! 10:ans spårvagn till Guldheden. Sedan en liten promenad på 7 minuter.
  
=== Handel ===
+
==Att se==
{{Huvudartikel|Varuhus och handelsplatser i Göteborg}}
+
Vill man se staden rekommenderas "Paddan" [http://www.paddan.com], rundtursbåtar i stadens kanaler och i hamnen blandat med historisk guidning. Från Storan utgår citysightseeing i öppen buss flera turer dagligen under sommarsäsongen.
I Göteborg bedrivs omfattande handel, både i de centrala delarna och i kringliggande handelsområden. Här finns ett stort utbud av [[varuhus]], [[handelsplatser]] och anläggningar för shopping. Som i många andra städer koncentreras handeln alltmer utanför stadskärnan i stora handelsområden. I [[Storgöteborg]] är det [[Kållered]], [[Bäckebol]] och [[Högsbo industriområde|Högsbo]]-[[Sisjöns industriområde|Sisjön]] som räknas till dessa områden. I [[Inom Vallgraven|centrala Göteborg]] är [[Nordstan]] det köpcentrum som toppar listan över de tio största köpcentrumen i landet. Med en årlig omsättning på över 3,5 miljarder kronor och med över 34 miljoner besökare årligen är det en drivande motor inom handeln i Göteborgsregionen.<ref>{{tidningsref |url=http://www.dagenshandel.se/dh/DagensH.nsf/0/AD7D27910DA1157AC1257233002F1805?open |rubrik=Göteborg toppar listan |tidning=Dagens Handel |datum=2006-11-27 |hämtdatum=10 september 2011 |författare=Gross, Maja}}</ref> Dessutom är både [[Kungsgatan, Göteborg|Kungsgatan]] och [[Avenyn]] stora shoppingstråk med många kaféer och butiker.
+
  
=== Fiskerinäring ===
+
{{rubrik|namn=Muséer}}
{{stubavsnitt|datum=2012-10-30}}
+
*Universeum, ett nationellt vetenskapscenter helt byggt i ekologiska material, ligger vid Korsvägen.
Auktionen i [[Fiskhamnen, göteborg|Göteborgs fiskhamn]] är Sveriges största fiskauktion och startade 1910. Till auktionen kommer såväl söt som salt fisk från hela landet. Det mesta som säljs är rensad hel fisk men vissa fiskarter säljs orensade. Som privatperson går det inte att handla på auktionen.<ref>goteborg.com Göteborgs Fiskauktion http://www.goteborg.com/sv/gora/s/eventguide/view/aventyr-sevardheter/goteborgs_fiskauktion_5521</ref>
+
*Världskulturmuséet även det vid Korsvägen.
 +
*Sjöfartsmuséet i Majorna ger resan en passande marin anknytning.
 +
*Stadsmuseet vid Stora Hamnkanalen.
 +
*Konstmuseet vid Götaplatsen.
 +
*VOLVO Bilmusum på Torslanda.
  
;Sillfisket
+
{{rubrik|namn=Religösa platser}}
Sillfisket tog fart 1747, och [[sill]]en återkom därefter i stora mängder varje år. Det berättas att sillen år 1750 vandrade in i [[Göta älv]], och ända upp till [[Hisingsbron]] vid Tingstad. Inledningsvis var beredskapen dålig för att fånga sillen, man övergav ganska snart nätfiske och började skaffa sig sillvadar. Fångsten ökade då snabbt, så att den årliga exporten, som 1755 utgjorde 442 tunnor, hade stigit till 152&nbsp;000 tunnor 1764. Till Sverige avsattes samma år 62&nbsp;000 tunnor. Silltillgången var så omfattande, att man tidigt behövde hitta även andra sätt att använda den. Det var så tillverkningen av [[tran]] började, vilket i slutet av 1770-talet fick ett stort uppsving. Även rökt sill exporterades. Utförseln av saltad sill var som högst under början av 1790-talet (åren 1791-95 exporterades totalt över 800&nbsp;000 tunnor), men avtog fram till 1807, då den utgjorde 141&nbsp;000 tunnor. Därefter avtog den närmast helt, för att 1808 uppgå till 2&nbsp;200 tunnor och 1809 till 1&nbsp;500, varefter det storskaliga sillfisket upphörde.<ref>{{bokref |titel=Göteborgs Stad |serie=["Sveriges städer"] |förnamn=Albin (huvudred.) |efternamn=Roosval |medförfattare=Axel Ramm, Axel L Romdahl, Albert Lilienberg, Sixten Strömbom |utgivare=P A Norstedt & Söners Förlag |utgivningsort=Stockholm |år=1921 |sid=22}}</ref>
+
* Domkyrkan.
 +
* Masthuggskyrkan, vacker utsikt över stad och hamninlopp.
 +
* Stora Synagogan, från 1850 och innanför vallgraven. Finns att beskåda från kanalen.
  
=== Turism ===
+
{{rubrik|namn=Kulturella platser}}
{{Huvudartikel|Turism i Göteborg}}
+
* Vinga, ön där Evert Taube växte upp.
Varje år drar staden in mer än 21 miljarder kronor till staten som direkt kommer ifrån turister som besöker Göteborg.<ref name="21miljarder">{{tidningsref |url=http://www.gp.se Göteborg drar in pengar |tidning=[[Göteborgs-Posten]] |datum=2007-10-16}}</ref> Festivaler som [[Way Out West]] och [[Kulturkalaset]] beräknas årligen generera över 200 miljoner kronor i skattepengar, Ullevikonserterna å sin sida drar in 300 miljoner.<ref>{{tidningsref |url=http://www.gp.se/kulturnoje/1.2857-en-halv-miljard-i-turistpengar |rubrik=En halv miljard i turistpengar |tidning=[[Göteborgs-Posten]] |datum=2009-07-29 |författare=Malmstedt, Kalle}}</ref>
+
* Vid Götaplatsen ligger tre vackra byggander samlade, Konserthuset, Stadsteatern och Göteborgs Konstmuseum.
  
Från och med mitten av 1990-talet har turistnäringen ökat stort i Göteborg. På senare år har flera nya hotell byggts såsom [[Clarion Hotel Post]] och [[Hotell Avalon]] vid [[Kopparmärra]]. Andra är under bebyggelse som [[Hotell Riverside]]<ref>http://www.lindholmen.se/sv/vart-omrade-vaxer/stora-byggprojekt/radisson-blu-riverside-hotel</ref>. År 2006 räknade man med att det fanns 6&nbsp;690 hotellrum i staden.<ref name="EM">{{webbref |url=http://web.archive.org/web/20070928092949/http://www.goteborg.com/14753.epibrw |titel=Engelsk medieguide för EM i friidrott 2006 |format=[[PDF]] |utgivare=Goteborg.com, via wayback.archive.org}}</ref> Göteborgs, och Nordens, största hotell är [[Hotel Gothia Towers]] med 704 rum, varav 11 femstjärniga sviter. Själva hotellet är fyrstjärnigt. Under 2012 till 2014 sker en utbyggnad varefter hotellet kommer att ha 1200 rum vilket kommer att göra det till ett av Europas största hotell.<ref name=gothiapress>{{webbref |url=http://www.gothiatowers.se/index.asp?section=press&page=pressreleaser&ProjectId=10952&Lang=SE&IdNr=995766536 |utgivare=Gothiatowers.se |titel=Pressrelease - Ett steg närmare Triple Towers |hämtdatum=9 maj 2010}}{{Död länk|datum=2011-09}}</ref>
+
{{rubrik|namn=Parker}}
 +
*Slottsskogen är en populär skogsliknande park med djur som ligger sydväst om centrum.  
 +
*Göteborgs Botaniska trädgård, ligger nära Slottskogen, är Sveriges största botaniska trädgård och rymmer både odlade växter och strövområden.
 +
* Trädgårdsföreningen, parken mitt i centrum. Anlagd 1842. Här finns ett rosarium, vackra blomsteranläggningar och Palmhuset, som är en kopia av Chrystal Palace i London. Tropisk hetta, papegojor och miljöer från regnskogen är något av det du kan uppleva.
 +
* Gunnebo Slott och Trädgårdar är en av Sveriges främsta 1700-talsanläggningar, vackert beläget mellan Stensjön och Rådasjön, strax söder om Göteborg. På Gunnebo finns tre trädgårdar av olika typ; stilträdgården, landskapsparken och nyttoträdgårdarna. Hela parkanläggningen drivs ekologiskt.
  
== Politik och administration ==
+
{{rubrik|namn=Historiska platser}}
{{Huvudartikel|Göteborgs kommun}}
+
* Skansen Kronan
[[Fil:G2Atorg-panorama.jpg|miniatyr|center|700px|Panoramabild över Gustav Adolfs torg]]
+
* Nya Älvsborgs fästning i hamninloppet.
 +
* Feskekôrka. Byggnaden från 1874 är ett arkitektoniskt experiment av militären Victor von Gegerfelt, som var en de två dominerande arkitekterna under mitten av 1800-talet. Huset är en fiskhall, men med dess stora fönster, spetsiga gavlar och burspråk samt tak som nästan når marken liknar det mest en kyrka.
 +
* Det äldsta huset i Göteborg är det imponerande Kronhuset i rött tegel, uppfört 1643-55 i stram holländsk stil med frontoner och höga spetsiga gavlar.
 +
* Rådhuset stod klart 1673 och är ritad av Nicomdemus Tessin d.ä.
 +
*Börsen, uppförd 1849 och ritad av Pehr Johan Ekman, där Sveriges äldsta handelsgille flyttade in, är idag stadsfullmäktiges sammanträdeslokal och även stadens stora representationslokal.
 +
*Stadshuset och Wenngrenska Villan, är två tidstypiska byggnader från 1700-talet som idag används för stadens administration.
  
Administrationen sköts till övervägande del av kommunerna, [[Västra Götalandsregionen]] och länsstyrelsen i [[Västra Götalands län]]. Den största kommunen är Göteborgs kommun, även kallad Göteborgs stad, vilket är efterföljaren av den historiska staden Göteborg. Kommunen har växt för att ge plats åt stadsbebyggelsen, och stora områden i sydväst, nordost och på Hisingen har inkorporerats. Mölndal och Partille har dock förblivit egna kommuner. Historiskt har det område som direkt administrerats av stadens styrelse varierat i betydelse i förhållande till de områden som legat utanför stadens direkta styrelse. I mitten av 1800-talet låg till exempel inte de expansiva hamnarna i Majorna under Göteborgs styrelse men kan nog ändå anses ha varit en del av Göteborg.
+
==Att göra==
  
Göteborgs stad ingår i den så kallade [[Göteborgsregionen]] som är en samarbetsorganisation för tretton kommuner i Västsverige med 890 956 invånare (20 juni 2007). Göteborgs stad är en organisation där verksamheten bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Mycket av verksamheten är uppdelad i 10 [[Kommundelsnämnd|stadsdelsnämnder]] (SDN) som fattar politiska beslut utifrån vilka lika många stadsdelsförvaltningar sedan bedriver tjänstemannaarbete. Cirka 30&nbsp;000 av de totalt 45&nbsp;000 personer som är anställda av Göteborgs stad arbetar i stadsdelsförvaltningarna. Koncernen Göteborg omsätter årligen 34 miljarder kronor. Organisationen styrs av kommunstyrelsen med sina 13 ledamöter och fem ersättare. Kommunen har sedan 2007 en majoritet bestående av representanter från [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] och [[Miljöpartiet]]. Hösten 2008 valdes [[Anneli Hulthén]] till ny kommunstyrelseordförande efter den mångårige [[Göran Johansson (socialdemokrat)|Göran Johansson]].
+
{{rubrik|namn=Evenemang}}
 +
*Göteborg Film Festival i början av februari. En internationell filmfestival med smalare film.
 +
*Göteborg Horse Show i februari bjuder på världscuphoppning och världscupdressyr, blandat med en rad stora hoppklasser för världseliten.
 +
*Göteborgsvarvet[http://www.goteborgsvarvet.com/], mitten av maj, världens största halvmaraton med 54 000 anmälda löpare 2010.
 +
*Göteborg Basketball Festival[http://www.basketballfestival.se/], en av Europas största ungdomsturneringar i basket (maj).
 +
*Partille Cup[http://www.partillecup.com/], världens största årliga ungdomsturnering i handboll (början av juli).
 +
*Gothia Cup[http://www.gothiacup.se/], världens största ungdomsturnering i fotboll (mitten av juli).
 +
*Kulturkalaset (tidigare Göteborgskalaset), en vecka i augusti.(10-15 aug, 2010) Massiv folkfest.
 +
*Way Out West,(11-13 aug, 2011). Stor internationell populärmusikfestival i Slottskogen.[http://www.wayoutwest.se/]
 +
* Bokmässan, slutet av september varje år, är en mässa som lockar många. Olika teman varje år. De flesta svenska förlag och bokaffärer är representerade, dessutom finns det många antikvariat på mässan.  
  
Kommunstyrelsen lyder under kommunfullmäktige med 81 ledamöter som sammanträder tio gånger om året. Dessa sammanträden är offentliga och där utses ledamöter till stadens nämnder och bolagsstyrelser och de skriver budgeten med dess mål och riktlinjer. Under kommunfullmäktige lyder stadsdelsnämnderna, ett trettiotal facknämnder/förvaltningar och cirka 25 bolag. Dessa bolag, med cirka 8&nbsp;000 anställda och en samlad omsättning på 29 miljarder kronor, har alla en politisk styrelse och de två största är [[Göteborgs Kommunala Förvaltning AB]] och [[Förvaltnings AB Framtiden]]. Andra bolag är [[Göteborgs spårvägar AB]], [[Älvstranden utveckling AB]], samt det delägda regionala bolagen [[Renova]], [[Gryaab]] och [[Grefab]].
 
  
De olika förvaltningarna är uppdelade i åtta olika områden: Fastigheter och bostäder, Fritid, Kultur, Miljö, Teknisk försörjning, Trafik, Utbildning och Övriga förvaltningar.
+
Dessa och andra evenemang hittar du i Göteborgs evenemangskalender[http://www.goteborg.com/sv/Evenemang/Evenemangskalendern/] som uppdateras av Göteborgs turistbyrå.
 
+
=== Administrativ indelning ===
+
[[Fil:Gbg wiki.jpg|miniatyr|center|700px|Göteborgsvy över [[Vasastaden, Göteborg|Vasastaden]] med [[Haga, Göteborg|Haga]] och [[Skanstorget]] i förgrunden.]]
+
Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt [[församling]]ar som administrativ indelning. Göteborgs kommun har även använt en indelning i 83 administrativa stadsdelar för att hålla ordning på fastighetsindelningen. [[Stadsdelsnämndsområde]]na har från tillblivelsen på [[1990]]-talet varit den mest betydelsefulla indelningen inom Göteborgs kommun och har börjat användas allmänt. Stadsdelsnämndsområdena är i sin tur indelade i [[primärområde]]n. Stadsdelarna har idag ingen administrativ betydelse, men har däremot en stark förankring i invånarnas historiska medvetande. Indelningen i stadsdelar ska inte förväxlas med indelningen i stadsdelsnämnder.<ref>{{bokref |titel=Statistisk årsbok : Göteborg 2004 |förnamn=Lutz (red.) |efternamn=Ewert |medförfattare=Lena Elander |utgivare=Göteborgs stadskansli |år=2004 |id=ISSN 0349-4365 |sid=10}}</ref>
+
 
+
=== Stadens administrativa indelning ===
+
* Stadsdelsnämndsområden, 10 stycken.<ref name=nyastadsdelar>{{tidningsref |författare=Grahn-Hinnfors, Gunilla |rubrik=Här är din nya stadsdel |url=http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.298378-har-ar-din-nya-stadsdel |tidning=[[Göteborgs-Posten]] |datum=2010-01-27 |hämtdatum=2010-05-13}}</ref> En politisk- och administrativ indelning, som består av 1–9 primärområden.
+
* Primärområden, 94 stycken. Detta är en funktionell indelning, bestående av 2–20 basområden.
+
* Basområden, 929 stycken. En rent statistisk indelning, som innehåller en eller flera fastigheter.
+
* Trakter, 226 stycken. Stadsplane- och fastighetsindelning, som består av 1–330 block/kvarter.
+
* Block/kvarter, cirka 6&nbsp;000 stycken. Dessa infördes 1984 och består av en till flera hundra fastigheter.
+
* Kvarter, cirka 5&nbsp;000 stycken. Främst ett kartbegrepp.
+
* Fastigheter, cirka 70&nbsp;000 stycken. Den minsta indelningsenheten.
+
* Församlingar, 36 stycken. En historiskt betingad, kyrklig indelning.
+
* Valkretsar, 4 stycken. Innehåller valdelområden.
+
* Delområde (val), 53 stycken. Består av valdistrikt.
+
* Valdistrikt, 279 stycken. Kopplade till basområden.
+
<ref>''Statistisk Årsbok Göteborg 2009'', s. 19</ref>
+
 
+
=== Stadsdelsnämnder och primärområden ===
+
{{Huvudartikel|Göteborgs stadsdelsnämnder}}
+
[[Göteborgs kommun]] har sedan den 1 januari 2011 tio [[stadsdelsnämndsområde|stadsdelsnämnder]], som ansvarar för förskola, grundskola, särskola, lokal fritidsverksamhet, lokal biblioteksverksamhet, handikapp- och äldreomsorg, barnomsorg och individ- och familjeomsorg inom det egna stadsdelsnämndsområdet. Några av de största stadsdelsnämnderna är ''Linnéstaden-Majorna'' med 61&nbsp;000 invånare och ''Centrum'' med 55&nbsp;000 invånare.<ref>{{webbref |url=http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/2b7052004507a74fbf3aff970df202f0/Statistisk_beskrivning_av_10_nya_SDN.pdf?MOD=AJPERES&amp;CONVERT_TO=URL&amp;CACHEID=2b7052004507a74fbf3aff970df202f0 |format=[[PDF]] |utgivare=Goteborg.se |titel=Göteborgs stad Statistisk beskrivning av 10 nya SDN |hämtdatum=10 september 2011}}</ref>
+
 
+
Göteborgs kommun har sedan 1990 varit indelat i 21 (sedan 2010 20) stadsdelsnämnder. Den 28 januari 2010<ref>{{webbref |url=http://www.goteborg.se/wps/wcm/connect/2b7052004507a74fbf37ff970df202f0/kommunfullmaktigesbeslut.pdf?MOD=AJPERES&amp;CONVERT_TO=URL&amp;CACHEID=2b7052004507a74fbf37ff970df202f0 |titel=Göteborgs kommunfullmäktiges beslut 2010-01-28 |format=[[PDF]] |hämtdatum=10 september 2011}}</ref> beslutade kommunen att de dåvarande stadsdelsnämnderna skulle minskas genom sammanslagningar.<ref name=nyastadsdelar/>
+
 
+
== Arkitektur och byggnadsverk ==
+
[[Fil:GothenburgCentral.jpg|260px|miniatyr|höger|Göteborgs Centralstation.]]
+
I Göteborg finns i stort en relativt ung bebyggelse. [[Stadsbrand|Bränder]] har ödelagt Göteborgs byggnader i olika omgångar, och av stadens första byggnader finns i dag bara [[Kronhuset]] och [[Landshövdingeresidenset i Göteborg|Residenset]] kvar. Efter den sista stora branden byggdes bara stenhus inom Vallgraven, och de kvarter som uppfördes var av måttlig höjd, vilket fortfarande avspeglar sig i Göteborgs stadskärna. En annan effekt av dessa bränder och de lagar som omgärdat byggandet i Göteborg är de i dag så typiska [[landshövdingehus]]en som främst finns i de västra delarna av Göteborg, [[Bagaregården]], [[Gamlestaden]] på [[Lindholmen, Göteborg|Lindholmen]] och i [[Lundby]] på [[Hisingen]].
+
 
+
Under 60 och 70-talet genomfördes ett stort rivningsprojekt och nybyggnations projekt i Göteborg som stadens politiker kallade "Europas största saneringsprojekt" vilket gjorde att många stadsdelar såsom t.e.x. [[Masthugget]], [[Landala]], [[Annedal]] och [[Haga]] helt ändrade karaktär.<ref>Rivningsraseriet i Göteborg 1960-1970 http://www.alltidgot.com/grus-i-maskineriet/#.UI4UscUTm9E</ref>
+
 
+
=== Karakteristiska byggnader i Göteborg ===
+
[[Centralstationen, Göteborg|Centralstationen]] ligger i hjärtat av Göteborg, bredvid [[Nordstan]] och [[Drottningtorget, Göteborg|Drottningtorget]]. Byggnaden har byggts om ett antal gånger sedan invigningen den [[4 oktober]] [[1858]]. I den ursprungliga stationen, ritad av [[arkitekt]]en [[Adolf W. Edelsvärd|Adolf Wilhelm Edelsvärd]], fanns en [[banhall]] som tågen stannade i. På [[1920-talet]] byggdes den om till en [[väntsal|vänthall]]. Tidigare fanns det även ett [[lokstall]] vid stationen, detta är numera borta och lokstationen ligger istället i [[Sävenäs]]. I samband med ombyggnaden [[2003]] uppfördes [[Centralhuset, Göteborg|Centralhuset]]. Dessa två tillsammans med [[Nils Ericsonterminalen]] kallas detta [[Resecentrum Göteborg]].
+
 
+
[[Fil:Barken Viking i Göteborg.JPG|260px|miniatyr|vänster|[[Barken Viking]] och byggnaden [[Lilla Bommen (byggnad)|Lilla Bommen]]]]
+
[[Fil:GoteborgsOperan.jpg|260px|miniatyr|höger|Göteborgsoperan]]
+
[[Fil:Konstmuseet goteborg sweden 20100717.jpg|260px|miniatyr|Göteborgs Konstmuseum]]
+
[[Fil:Feskekörka-1.jpg|260px|miniatyr|Feskekôrka]]
+
Inte långtifrån Centralen, vid [[Lilla Bommen]] ligger [[Skanskaskrapan]] eller i folkmun kallad läppstiftet. Huset är en 22 våningar (86 meter) högt och röd- och vitrandig [[skyskrapa]] vid [[Göta älv]]. Det officiella namnet är egentligen Lilla Bommen. Huset ritades av [[Ralph Erskine]] och byggdes av [[Skanska]] under ledning av [[Gösta Backmark]]. Den invigdes officiellt [[1989]] och innehöll då Skanskas [[huvudkontor]] i Göteborg. Tillsammans med fartyget [[Barken Viking]] som ligger permanent förtöjd vid kajen har ''Läppstiftet'' blivit ett kännetecken för Göteborg.
+
 
+
Sydväst om Lilla Bommen vid [[Göta älv]]s strand ligger [[Göteborgsoperan]]. Byggnaden invigdes i [[oktober]] [[1994]]. [[Arkitekt]]en [[Jan Izikowitz]] inspirerades av landskapet och beskrev sin vision som {{citat|Någonting som får ens sinne att sväva över det snirklande [[landskap]]et som vingarna på en [[fiskmås]]. Dess form ska vara inspirerat av dess placering det imponerande med svårfångade landskapet med sina ljus och öppenhet, till [[hamn]]ens konkreta tekniska [[konstruktion]]er; broarna elegant svävande över vattnet; den uppenbara inramningen av hamnkranarna, styrkan, mjukheten och elegansen av ett skepps fartygskropp, fiskmåsarnas vingar och det felfria [[strömlinjeform]]ade skepnaden av ett [[segel]].}}
+
 
+
Längst upp på [[Avenyn]] ligger [[Göteborgs konstmuseum]] och [[Göteborgs Konsthall]] bakom den karaktäristiska skulpturen [[Poseidon med brunnskar|Poseidon]] ritad av [[Carl Milles]]. Byggnaderna ritades av arkitekterna [[Arvid Bjerke]] och [[Sigfrid Ericson]] och uppfördes 1919-1923 inför [[jubileumsutställningen|300-årsfirandet av staden]]. Under 1960- och 1990-talet har museet fått modernare tillbyggnader. Intill Konsthallen och Konstmuseet  står [[Göteborgs Konserthus]] som är en byggnad som stod färdig [[1935]]. I [[maj]] år [[1916]] hade [[Caroline Wijk]] [[donation|donerat]] 700&nbsp;000 kronor till ett nytt [[konserthus]] i Göteborg. Donationen gjordes till minne av hennes son [[Olof Olofson Wijk]] som gick bort [[1896]] i [[Uppsala]], vid 22 års ålder. [[Stadsfullmäktige]] beslutade den [[15 juni]] [[1916]] att tacksamt mottaga donationen, och att uppföra ett konserthuset med "enkel och flärdfri [[karaktär]]". [[1931]] utlyste man en arkitekttävling och uppdraget att rita konserthuset gick till [[Nils Einar Eriksson]] som skolats i [[funktionalism]]en men han valde att ge konserthusets yttre en mer traditionell, [[nyklassicistisk]], [[fasad]] för att bättre smälta in bland de andra [[monumental]]a husen på Götaplatsen. [[Interiör]]t är huset rikt [[dekorativ konst|dekorera]]t med [[konstverk]] och mycket välbevarat och själva [[konsertsal]]en med plats för 1&nbsp;247 personer är klädd med [[faner]] av [[sykomorlönn]] som ger ett varmt intryck.
+
 
+
[[Fiskekyrkan|Feskekôrka]], ursprungligen Fiskhallen,<ref>{{bokref |titel=100 utmärkta hus i Göteborg |förnamn=Manne |efternamn=Ekman |medförfattare=Margareta Rydbo |utgivare=Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB |utgivningsort=Sundbyberg |år=2007 |isbn=978-91-85488-78-0 |sid=78}}</ref> är en [[fisk]]- och [[skaldjur]]smarknad vid [[Rosenlundskanalen]] i centrala Göteborg, och är byggd på numera utfylld befästningsmark. Feskekôrkan invigdes den 1 november 1874 och det [[Göteborgsslang|göteborgska]] namnet har den fått för sitt utseendes skull som mycket riktigt liknar en [[kyrka]]. Byggnaden är starkt förknippad med Göteborg.
+
 
+
"Nya" [[Pedagogen]] är ett byggnadskomplex i vilken verksamheten vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet huvudsakligen är placerad. De nuvarande byggnaderna är belägna i centrala Göteborg. Från mitten av 1970-talet till och med våren 2006 var Pedagogen placerad i Mölndal. Det nuvarande byggnadskomplexet omfattar tre byggnader. [[Sociala Huset]] som uppfördes under åren 1849–1855 som [[Sahlgrenska sjukhuset|Allmänna och Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg]]. Tomten låg då i utkanten av Göteborg, på de frilagda området vid [[Vallgraven]] som tidigare upptagits av befästningsverken. Sociala Huset är byggt på det högverk som stod i mitten av [[bastion]]en [[Carolus Dux]] vid [[Grönsakstorget]]. [[Gegerfeltska villan]] som ritades av Göteborgs stadsarkitekt 1872–1896, [[Victor von Gegerfelt]]. Byggnaden uppfördes 1874–1875. Det tredje huset är [[Gamla Latin]] som uppfördes 1862 på Hvitfeldtsplatsen och ritades av [[Hans Jacob Strömberg]]. Byggnaden var Göteborgs första läroverk.
+
 
+
[[Fil:Oscar Fredriks kyrka 1.jpg|miniatyr|260px|vänster|Oscar Fredriks kyrka.]]
+
[[Fil:Goteborg masthuggskyrkan.jpg|260px|miniatyr|Masthuggskyrkan]]
+
[[Fil:Skansen Kronan Gbg.jpg|höger|miniatyr|260px|Skansen Kronan]]
+
[[Oscar Fredriks kyrka]] är en [[kyrkobyggnad]] som ligger i ena änden av Värmlandsgatan i stadsdelen [[Olivedal]], [[Oscar Fredriks församling]], [[Västergötland]] och tillhör [[Göteborgs stift]]. Kyrkan är rest på det så kallade ''Dahlinska berget''.<ref>{{bokref |titel=Sekelskiftets Göteborg i färg |förnamn=Gösta |efternamn=Carlson |medförfattare=Hans Falklind |år=1987 |isbn=91-970916-1-8 |sid=51}}</ref> Kyrkan invigdes 1893 och ritades av [[Helgo Zetterwall]]. Den är ett praktexempel på nordeuropeisk [[tegelgotik]] (nygotik). Det är en stor kyrka, som ursprungligen hade 1 685 sittplatser. Kyrkan har sedan dess [[Restaurering|restaurerats]] tre gånger: 1915, 1940 och 1974.
+
 
+
En annan karakteristisk kyrka i Göteborg är [[Masthuggskyrkan]] som med sin höga position på Masthuggsberget syns från stora delar av Göteborg. Den ritades av [[Sigfrid Ericson]] i [[nationalromantik|nationalromantisk]] stil, och byggmästare var Ivar Burman. År 1910 fastställdes ritningarna till kyrkan, byggstart var 1911 och invigningen skedde den 11 oktober 1914 av biskopen [[Edvard Herman Rodhe]]. Men redan den 2 augusti hade kyrkan fått träda i tjänst, när dess klockor, liksom stadens övriga kyrkklockor, klämtade för den allmänna [[mobilisering]]en.
+
 
+
[[Göteborgs rådhus]] är beläget vid [[Stora Hamnkanalen]] och [[Gustaf Adolfs torg, Göteborg|Gustaf Adolfs torg]]. Det stod klart 1672 och är ritat av [[Nicodemus Tessin d.ä.]] Huset uppfördes i [[Nederländerna|nederländskt]] [[murtegel|tegel]]. Här satt tidigare [[stadsstyrelse]]n för Göteborg men idag finns här delar av [[Göteborgs tingsrätt]]. Omfattande ombyggnader skedde 1814–1817, bland annat genom att det gamla huset byggdes in i ett skal av tegel, så att murarna skulle kunna bära en tredje våning. Fasaden mot torget fick dessutom ett mäktigt mittparti med [[Kolonn (arkitektur)|kolonner]], balkong och breda entrétrappor. Huset ansågs med tiden för litet och efter 27 års utredningar, utlystes 1912 en tävling där första priset gick till [[professor]]n och [[arkitekt]]en [[Gunnar Asplund]]s förslag "Andante". Efter ytterligare diskussioner och tveksamheter, invigdes den [[funktionalism|funktionalistiska]] tillbyggnaden på hösten [[1936]]. Den kallas ibland för ''Asplundska tillbyggnaden'' och präglas invändigt av den ljusa rådhushallen med sin glasvägg mot rådhusgården.
+
 
   
 
   
[[Sveahuset]] byggdes 1888–1890 av [[F O Peterson & Söner]] efter ritningar av [[Adolf Emil Melander]] som huvudkontor åt Brand- & Lifförsäkringsbolaget Svea. Försäkringsbolaget köpte tomten 1867 och använde den befintliga byggnaden som kontor, men på grund av platsbrist utlystes den arkitekttävling som vanns av Adolf Emil Melander med bidraget "Hör oss Svea". Bidraget karaktäriserades av en staty av [[Moder Svea]] flankerad av två lejon placerad på taket ovanför huvudentrén. Statyn av Moder Svea användes även på andra av företags byggnader och kan bland annat ses på fastigheten [[Karl Johans gate]] 6 i [[Oslo]].<ref>{{webbref |url=http://www.artemisia.no/arc/historisk/oslo/karl.johans.gate/karl.johans.gt.6.html |titel=Svea-gården, Karl Johans gate 6 |utgivare=Artemisia.no |hämtdatum=10 september 2011 |språk=norska}}</ref> Numera huserar hotellet [[Elite Plaza Hotel]] i huset.
+
{{rubrik|namn=Shopping}}
 +
[[Image:InsideNordstan.jpg|thumb|250px|Inne i Nordstan]]
 +
Klädbutiker finns överallt i centrala stan. Mest finns i Nordstan, på Kungsgatan och på Avenyn. Populärt mode med hippa märkena finns främst vid kvarteren runt Östra Hamngatan. Söker man de större märkena rekommenderas NK och Arkaden.
  
Skansen Westgötha Leijon, i dagligt tal [[Skansen Lejonet]] eller äldsta benämning ''Gullberg Skantz'', ligger [[Gullberg]]et vid [[Gullbergsvass]]. Den är en av två gamla försvarsskansar som uppfördes i slutet av 1600-talet av [[Erik Dahlbergh]], den andra är Skansen Kronan som grundlades två veckor före "Lejonet". I Erik Dahlberghs [[bokverk]] [[Suecia antiqua et hodierna]] från 1690–1710 finns en gravyr av Göteborg, där man ser den nyuppförda skansen i förgrunden. På denna gravyr kallas Skansen Lejonet för ''Leo Gothicus''. [[Skansen Kronan]] är en försvarsanläggning Risåsberget, Ryssåsen och tidigt även Utterberget, i stadsdelen [[Haga, Göteborg|Haga]]. Skansen byggdes 1687–1689 under ledning av [[Olof Örnehufvud]] och kapten Carl Magnus Stuart,<ref>{{bokref |titel=Där! sa unge kungen |förnamn=Sven (red.) |efternamn=Schånberg |utgivare=Göteborgs byggnadsnämnd |år=1975 |sid=31}}</ref> samt efter ritningar av [[Erik Dahlbergh]].
+
Det mesta men inte de unika sakerna hittar man :
 +
*Nordstadens köpcentrum.
 +
*NK Östra Hamngatan
 +
*Arkaden
 +
*Kompassen
  
Åren 1639–1641 anlades en förskansning med jordvallar platsen, ''Ryssåsens skans'' eller ''Juteskrämman'', och på 1650-talet tillkom också en del murverk, samt ett batteri som lades på bergets högsta topp. Det var ''Johan Wärnschiöld'' som några år före sin död hade hand om detta arbete. Men skansen förföll och ersattes av den nuvarande vars grundsten lades den 9 juni 1687 sedan ritningarna godkänts av kung [[Karl XI]].
+
Om man söker lite mer exklusiva varor ska man besöka bl.a Gillblads & Ströms Kungsgatan & ABCD och Filippa K Västra Hamngatan. Runt omkring, och naturligtvis på, NK finns även en del exklusivare affärer, Efva Attling, Bang & Olufsen, Ben Sherman, Pepe Jeans, SOLO, Design Only, Björn Borg med flera.
[[Fil:Älvsborgs fästning.jpg|260px|vänster|miniatyr|Nya Älvsborgs fästning.]]
+
[[Fil:Gothia Towers, one bridge A.jpg|260px|miniatyr|höger|Hotell [[Gothia Towers]]]]
+
[[Älvsborg]], ''Älvsborgs fästning'' eller ''Älvsborgs slott'', var från 1300-talet till 1600-talet en betydelsefull befästningsanläggning vid [[Göta älv]]s utlopp. Fästet låg den södra sidan av älven, strax väster om det senare byggda Göteborg på den plats där [[Klippan, Göteborg|Klippan]] (som är en del av primärområdet [[Kungsladugård, Göteborg|Kungsladugård]]) ligger idag. Numera är det en ruin och de ännu synliga lämningarna härrör från [[Renässansen|renässansslottet]]. Alla lämningar efter den [[Medeltiden|medeltida]] [[borg]]en är försvunna. Den första borgen i Älvsborg, byggdes före 1366, då ett "hus" (medeltida beteckning på borg) omnämns i den så kallade [[Ålholmstraktaten]]. Borgen, byggd i trä, var tillsammans med dess [[slottslän]] då [[Förläning|förlänat]] som [[pantlän]] av kung [[Håkan Magnusson]]. Han löste lånet och återfick Älvsborg senast 1370. [[Drottning Margareta]] pantsatte dock borgen ånyo år 1377. För att försvara Göteborg byggdes 1645 ett provisoriskt batteri på en holme vid hamninloppet. Året därefter påbörjade Johan Wärnschiöldh att formge en permanent befästning med en främre och större oregelbunden skans och ett bakre fyrhörnigt avskiljt (detacherat) verk. Detta började byggas 1647 men 1651 hade han utarbetat ett nytt förslag som efter omarbetning innebar en främre bastionerad femhörning med bakomliggande hornverk, [[Nya Älvsborg]]. Vid krigsutbrottet 1657 sattes den ofullbordade befästningen i provisoriskt försvarsstånd. Efter krigets slut fortsattes fästningsarbetet, men först i slutet av 1670-talet fullbordades den egentliga fästningen. 1661, då Älvsborg raserades, erhöll befästningen namnet Nya Älvsborg. 1686 uppfördes ett starkt torn. Under 1690-talet fick Nya Älvsborg emellertid förfalla, fram tills 1697 då de avbrutna arbetena på hornverket återupptogs. 1701 var Nya Älvsborg "i tämlig defension".
+
  
Vid [[Korsvägen]] ligger [[Gothia Towers]] och [[Universeum]]. Intill ligger [[Världskulturmuseet]]. Arkitekterna [[Cécile Brisac]] och [[Edgar Gonzalez]] kallade sitt bidrag i arkitekttävlingen för ''Ice Cube''. Detta beroende att de [[minimalism|minimalistiska]] formerna sades efterlikna de naturliga variationerna hos en iskub. [[Världskulturmuseet, Göteborg|Världskulturmuséets]] ingång ligger den norra delen av byggnaden.
+
Mer basprodukter finns någon av alla köpcentrum runt om staden. Till exempel Backaplan nära stan Hisingen eller Kållered vid motorvägen någon mil söder om stan.
  
Strax sydost om [[Göteborgsoperan]] låg fram till 2012 ett 60 meter högt [[pariserhjul]], uppfört 2010. Hjulet flyttades till [[Liseberg]], för att ersätta ett äldre hjul.
+
{{rubrik|namn=Marknader}}
 +
I december har både Liseberg, Kronhusbodarna och Gustav Adolfs Torg julmarknad. En helg i slutet av augusti hålls en konsthantverksmarknad med kvalitetshantverk från södra Sverige i Trädgårdsföreningen. Under advent är det även marknad varje lördag och söndag på Haga Kyrkogata.
  
=== Byggnadsminnen ===
+
En annan spännande marknad som har öppet varje helg året runt är Kvibergs marknad vid Kvibergs Artilleriregemente i Göteborg. www.kvibergsmarknad.se
* Tidigare ''Sjöräddningssällskapets hus'', Skräddaregatan 1–3, tomt nr 97 på [[Otterhällan]] – byggt under 1780-talet, [[byggnadsminne]] den 19 april 1982. Bostadshus om två våningar på berget Otterhällan kring en gård med berg i dagen, troligen uppfört 1783. Byggnaden har hög sockel och en fritrappa av gråsten, samt fasader av gult [[Murtegel|tegel]]. Arkitekt [[Carl Wilhelm Carlberg]].<ref>{{bokref |titel=Hus med hiskliga historier |förnamn=Ingrid |efternamn=Wirsin |år=1998}}, s. 9-11</ref>
+
  
=== Göteborgs högsta byggnader ===
+
{{rubrik|namn=Nöjesfält}}
{{Huvudartikel|Lista över Göteborgs högsta byggnader}}
+
Ett populärt utflyktsmål är [[Liseberg (Göteborg)|Liseberg]][http://www.liseberg.se/], som bland annat har Nordens största bergodalbana i trä. Liseberg har även öppet nästan varje dag från slutet av november med en speciell julverksamhet.
I Göteborg finns ett flertal höga byggnader. Lisebergstornet är 116 meter högt och kontorshuset [[Lilla Bommen]] i folkmun kallad ''Läppstiftet'' är Göteborgs högsta hus med en höjd på 81,3 meter. Från 2012 till 2014 byggs dock ett nytt torn för [[Gothia Towers]] som kommer att bli 96,5 meter högt och därmed blir det Göteborgs högsta hus.
+
  
== Media ==
+
{{rubrik|namn=Aktiviteter}}
{{Huvudartikel|Massmedia i Göteborg}}
+
{{bidrag saknas}}
[[Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning]], som gavs ut mellan 1832 och 1973, dominerade Göteborgs tidningsmarknad fram till 1930-talet men tappade efterhand läsare till ''[[Göteborgs-Posten]]''. Göteborgs-Posten som i folkmun brukar benämnas GP gavs första gången ut 1858 och hade 2010 en räckvidd 541&nbsp;000 läsare vilket gör Göteborgs-Posten till [[Västsverige]]s största och [[Sverige]]s näst största morgontidning. GP är [[liberal]] och har sitt [[kontor]] och [[redaktion]] vid Polhemsplatsen i centrala Göteborg.<ref>[http://www.ts.se/Pdf/Upplagestatistik/TS-upplage-och-rackviddsutveckling-2010.pdf Tidningsstatistik, TS]</ref><ref>[http://www.stampen.com/vara-verksamheter/tidningar/ Stampens hemsida]</ref>
+
Bad: Göteborg ligger vid havet och har ett antal badplatser. Några bra är: Saltholmen, Näsetbadet, Askimsbadet, Hjälvik Öckerö. Ett populärt insjöbad är Delsjöbadet.
  
År 1902 grundades [[Göteborgs-Tidningen]], som 1967 bytte namn till GT och i dag är uppköpt av [[Bonnier]]ägda ''[[Expressen]]'' och i praktiken fungerar som denna tidnings lokalupplaga. År 1998 etablerade sig den globala gratistidningen ''[[Metro (tidning)|Metro]]'' i Göteborg, och 2004 lanserades annonsfria och kritiska ''[[Göteborgs Fria Tidning]]''.  
+
==Nöjesliv==
 +
Det finns många uteställen i de mest centrala delarna. Stora uteställen, sena stängningstider och rätt mainstream på Avenyn, pubar och barer i Vasastan, mer alternativt runt Järntorget.
 +
*Nefertiti, jazzklubb om kvällarna och nattklubb på nätterna.
 +
*Trädgår'n [http://www.tradgarn.se/] har ett stort dansgolv med modern klubbmusik och lasershow. Stänger oftast kl 05.00.
 +
*Keybar [http://www.keybar.se/] på Kungsportsavenyn, ungdomligt med modern R&B och trance.
 +
*Valand [http://www.valand.nu] på Kungsportsavenyn, blandat dansställe. Stänger oftast 05.00.
 +
*Nivå [http://www.restaurangniva.com/] är en restaurang och nattklubb i fyra våningar. Nivå stänger 04.00 på helgerna. Åldersgräns 27 år, risk för köer.
 +
*På Järntorget och vidare in på 2:a Långgatan finns flera ställen: Stars 'n bars, Pusterviksbaren, Röda rummet, Kafé Publik. Varje ställe har sin egen stil.
 +
*Biljardpalatset [http://www.palatset.com/] ligger centralt och är det största i stan, dock ingen snooker, men med restaurang och bar. Ekelundsgatan 9. tfn:031-10 71 35.
  
[[Sveriges Television]], [[Sveriges Radio]] och [[Utbildningsradion]] har egna lokaler på Norra Älvstranden i det så kallade [[Kanalhuset]]. Huset uppfördes ursprungligen för [[Hasselblad]]. Företaget flyttade dock bara efter en kort tid, varefter lokalerna byggdes om och anpassades för medieverksamhet. Utrymmena i Kanalhuset är mindre än i det gamla mediehuset [[Synvillan]] i [[Örgryte]], som byggdes på sjuttiotalet. I Kanalhuset spelas bland annat ''[[Debatt (TV-program)|Debatt]]'', ''[[Uppdrag Granskning]]'', ''[[Filmkrönikan]]'' och ''[[På Spåret]]'' in. Även [[TV4]] har lokaler i Göteborg, vid Grönsakstorget. Här spelar man in ''[[TV4Nyheterna Göteborg]]'', men har även utrustning för inspelningar som ''[[Bingolotto]]'' och ''[[Lotta på Liseberg]]''.
+
==Arbete==
 +
{{bidrag saknas}}
  
== Kultur och nöje ==
+
==Kommunikation==
{{Huvudartikel|Kultur och nöje i Göteborg}}
+
  
Göteborg har ett brett utbud av kultur och nöje. Här finns några av landets mest välbesökta museer konsertscener,  många teatergrupper och scener, och ett aktivt konst- film- och musikliv. Nöjesfältet [[Liseberg]] är beläget i staden, vilket är [[Norden]]s största [[nöjespark]]. Varje år arrangeras även ett antal stora kulturevenemang som [[Bokmässan]], [[Göteborg International Film Festival|Göteborgs Filmfestival]], musikfestivalen [[Way Out West]], och vartannat år arrangeras [[Göteborg Dans & Teater Festival|dans och teaterfestivalen]] och [[Göteborgs Internationella Konstbiennal]]. [[Göteborgs kulturkalas|Kulturkalaset]] sker årligen i mitten av augusti, en fest för både göteborgare och besökare, med mängder av konserter, upplevelser och evenemang, med fri entré.<ref name="kultur">http://corporate.goteborg.com/press-2/fakta-om-goteborg/kultur-i-goteborg/</ref> [[Göteborgs stadsbibliotek|Stadsbiblioteket]] vid [[Götaplatsen]] är Göteborgs mest välbesökta kulturinstitution och 2008 hade biblioteket fler än 1,1 miljoner besökare.<ref>''[http://www.goteborg.se/wps/portal/ServiceGuide?sgid=2401&sgtitle=Stadsbiblioteket%20G%C3%B6teborg%20-%20Serviceguiden&servicetyp=Bibliotek&plats=Centrum Stadsbiblioteket Göteborg]'', Serviceguiden, <[http://www.goteborg.se www.goteborg.se]>, läst 2011-02-25</ref>
+
{{rubrik|namn=Tillgång till Internet}}
 +
Tillgång till gratis internet på Stadsbiblioteket. Därutöver finns ett antal internetcaféer och internetpunkter, till exempel på Centralstationen, men även många McDonalds och 7eleven har internetmöjlighet.  
 +
*Game4you Internet & Gaming Center [http://www.game4you.se], Ånäsvägen 21, Olskroken. tfn: 031-25 91 02.
 +
Pusterviksbaren har ett öppet nätverk och gott kaffe.
  
[[Bild:Carl Milles Poseidon 01.JPG|thumb|260px|Poseidon i Göteborg.]]
+
** '''Mailboxes Etc''', Lilla Kungsgatan 2, [http://www.mailboxes.se/], Centralt och välförsett copy-center för t.ex. utskrifter av e-biljetter.
=== Konst ===
+
[[Göteborgs konstmuseum]] är Sveriges främsta museum för nordisk 1880- och 1890-talskonst. Av nordiska konstnärer finns målningar av [[Edvard Munch]], [[Ernst Josephson]], [[Carl Larsson]], [[Peder Severin Krøyer]] och [[Anders Zorn]], men museet har även verk av [[van Gogh]], [[Monet]], [[Rembrandt]] och [[Picasso]].<ref>[http://konstmuseum.goteborg.se/wps/portal/konstm/om-museet Göteborgs konstmuseum]</ref> Större institutioner som fokuserar på [[samtidskonst]] är [[Göteborgs konsthall]] och [[Röda sten|Röda Sten Konsthall]]. Göteborg har även Sveriges enda större [[Göteborgs internationella konstbiennal|internationella konstbiennal]] som startade 2001.<ref name=GIKB>''[http://www.fou.nu/info/dir/ansokan/149341/Bilaga2OvergripandeProjektbeskrivning2011.doc Projektbeskrivning: Övergripande för Göteborgs Internationella Konstbiennal 10 september –  13 november 2011]'', läst 2012-10-27</ref> ''Se även [[Lista över konstgallerier i Göteborg]].''
+
  
I Göteborg finns ett stort antal offentliga konstverk, ''[[Poseidon med brunnskar|Poseidon]]'' och ''[[Kopparmärra statyn, Göteborg|Kopparmärra]]'' är kanske de mest omtalade. Utöver dessa [[Klassicism|klassicistiska]] verk finns även [[Modernism|modernistiska]] verk av internationella storheter som exempelvis ''Vilande figur i två delar III'' av [[Henry Moore]]<ref>Göteborgs kulturförvaltning, ''[http://www5.goteborg.se/prod/kultur/kulturforvaltningen/dalis2.nsf/0/435fd731f5e999a9c1256f9d0045fce0 Vilande figur i två delar III]'', läst 2012-10-27</ref> och ''[[De tre vingarna]]'' av [[Alexander Calder]].<ref>Göteborgs kulturförvaltning, ''[http://www5.goteborg.se/prod/kultur/kulturforvaltningen/dalis2.nsf/0/3beec6943d57e61dc1256fa200431dc3 De tre vingarna]'', läst 2012-10-27</ref> ''Se även [[Lista över offentlig konst i Göteborg]].''
+
{{rubrik|namn=Post}}
 +
Som i resten av Sverige är posten till större delen utlokaliserad till tobaksaffärer och servicebutiker. För avancerade ärenden rekommenderas företagskontoret i Nordstan, Köpmansgatan 11, Nordstan. tfn: 031-80 65 27 [http://www.posten.se] .
 +
{{rubrik|namn=Telefon}}
 +
Alla operatörer finns representerade i Göteborg och erbjuder utmärkt täckning.
  
[[Göteborgs universitet]] har Nordens största konstnärliga fakultet vilken består av de tre institutionerna [[Akademin Valand]] (som är en sammanslagning av [[Filmhögskolan]], [[Högskolan för fotografi]], [[Konsthögskolan Valand]] och [[Litterär gestaltning]]), [[Högskolan för design och konsthantverk]] och [[Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet|Högskolan för scen och musik]].<ref name="GU">Göteborgs universitet, Konstnärliga fakulteten, [http://www.konst.gu.se/ www.konst.gu.se/], läst 2012-10-27</ref>
+
==Säkerhet==
 +
Generellt sett mycket lugnt. I lönetider är det mer folk ute på stan kvällstid. Vid stora evenemang är det mycket folk i rörelse och man bör vara extra försiktig mot ficktjuvar.
  
Sveriges enda större design- och konsthantverksmuseum, det internationellt erkända [[Röhsska museet]] finns i Göteborg. Museet innehåller Sveriges förnämsta samling av ikonografiska form- och designprodukter men även en stor samling asiatisk konst och konsthantverk. Granne med museet ligger [[Högskolan för design och konsthantverk]] (HDK). På Vallgatan kan man besöka [[Konsthantverkshuset (Göteborg)|Konsthantverkshuset]].<ref>Konstnärsdrivet, en översikt över konstnärsdrivna, organisationer i västra götaland, gallerier, föreningar, verkstäder - Konst och kulturutredning - Västra Götalandsregionen http://www.kulturivast.se/sites/default/files/konst_konstnarsdrivet.pdf</ref>
+
==Respektera==
 +
{{bidrag saknas}}
  
[[Fil:Bok & Bibliotek 20110923-1734 (panorama).jpg|mini|260px|[[Bokmässan]] i [[Svenska Mässan]].]]
+
==Problemlösare==
 +
Göteborgs turistbyrå [http://www.goteborg.com/], Kungsportsplatsen 2. Tfn: 031-61 25 00. E-post: turistinfo@goteborg.com
  
=== Litteratur ===
+
==Övrigt==
Mässan Bok & Bibliotek, allmänt känd som [[Bokmässan]] är Nordens största mötesplats för bok- och biblioteksbranschen och Europas näst största i sitt slag. Mässan arrangeras årligen i Göteborg av ''Bok & Bibliotek i Norden AB'' samt [[Svenska Mässan]].<ref>[http://www.metro.se/se/article/2008/09/25/01/0641-57/index.xml Dags för årets största bokfest]</ref>
+
  
=== Museer ===
+
{{rubrik|namn=Andra resmål runt {{PAGENAME}}}}
{{Huvudartikel|Lista över museer i Göteborg}}
+
{{bidrag saknas}}
I Göteborg finns många museer att besöka. Vid korsvägen ligger [[Världskulturmuseet]] som är Sveriges enda statliga museum utanför Stockholm. [[Världskulturmuseet]] som i sina olika gallerier visar växlande, tematiska utställningar som speglar begreppet världskultur. Närmsta granne är [[Universeum]], ett vetenskapscentrum och museum med allt från hajar och regnskog till spännande experiment.<ref name="kultur" /> Andra välbesökta museer i Göteborg är [[Göteborgs Konstmuseum|Konstmuseet]], [[Göteborgs Naturhistoriska museum|Naturhistoriska museet]], [[Röhsska Museet]], [[Göteborgs Stadsmuseum|Stadsmuseet]], [[Göteborgs Maritima Centrum]], och [[Sjöfartsmuseet, Göteborg|Sjöfartsmuseet]].
+
  
[[Bild:Draken, Cinema-04 fragment.jpg|thumb|260px|Biografen [[Draken (biograf, Göteborg)|Draken]] under ''Göteborg International Film Festival''.]]
+
{{rubrik|namn=Får absolut inte missas}}
[[Bild:Way out west-entrance.jpg|thumb|260px|Ingången till festivalen [[Way Out West]] i Slottskogen.]]
+
*Liseberg
[[Bild:Liseberg 2012-07-08.jpg|thumb|260px|Liseberg]]
+
=== Teater ===
+
De första teatersällskapen kom till Göteborg mot slutet av 1600-talet och spelade i exempelvis lador och magasin. Göteborgs första offentliga teater ''[[Comediehuset]]'' byggdes 1779.<ref>''Göteborgs äldre teatrar: Första bandet 1690-1794'', Wilhelm Berg, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1896, s. 156</ref> År 1816 byggdes den första [[Segerlindska teatern|Stora Teatern]] på [[Södra Hamngatan]].<ref name=Pettersson>''Teaterliv i Göteborg'', Åke Pettersson 1992 ISBN 91-7029-102-0 s.31</ref> År 1856 hade denna byggnad tjänat ut och man lät bygga ''[[Göteborgs Nya Theater]]'', som på 1880-talet bytte namn till Stora Teatern, eller Storan som den numera kallas.
+
  
Stora Teatern används som gästspelsscen för scenkonst, där "nytt möter gammalt och det stora formatet möter det lilla." Andra viktiga teatrar i Göteborgs historia är exempelvis [[Lorensbergsteatern]], [[Stadsteatern]] och [[Göteborgsoperan]]. Kring [[Järntorget, Göteborg|Järntorget]] finns de mindre teatrarna [[Folkteatern i Göteborg|Folkteatern]], [[Hagateatern]] och [[Masthuggsteatern]], där fria teatergrupper håller till.<ref name="kultur" />
 
  
=== Film ===
 
På annandag jul [[1896]] skedde, i [[Valandhuset]], den första filmförevisningen i Göteborgs historia.<ref>Manne Ekman & Margareta Rydbo ([[2007]]) ''100 utmärkta hus i Göteborg'', Göteborgs Stadsmuseum, Alfa Print AB, Sundbyberg, sid:128, ISBN 978-91-85488-78-0</ref> [[1902]] öppnades [[Kinematografen i Göteborgs arkader]] vilket var Sveriges första fasta biograf. I maj [[1916]] stod [[Hasselblad]] Film AB:s filmateljé färdig, som låg högst upp på [[Otterhällan]]s krön och på sin tid var en av Sveriges största och modernaste filmateljéer. Under åren 1916-1919 spelade man in ett trettiotal filmer, med bland andra [[Gösta Ekman]]. Stjärnregissören hette [[Georg af Klercker]]. Göteborgs största biograf är i dag [[Filmstaden Bergakungen]], som öppnade i november 2006. Utöver denna finns ett tiotal biografer runt om i staden.
 
  
Viktiga institutioner för film i Göteborg är [[Filmhögskolan]] och [[Göteborg Film Festival]] som startade redan [[1979]]. Festivalen har utvecklats till Nordens största publika filmfestival. Varje år, i månadsskiftet januari-februari visas cirka 450 filmer för 200 000 besökare.<ref name="kultur" />
 
  
=== Musik ===
 
{{Huvudartikel|Lista över musikgrupper i Göteborg}}
 
Under 1960-talet fick musikgruppen [[The Spotnicks]] från Göteborg stora framgångar, även internationellt. Andra uppmärksammade göteborgsband under denna tid var [[Tages]] och [[The Shakers]]. År 1966 öppnade pop- och rockklubben [[Cue Club]], vilken fick en central roll i stadens dåtida musikliv.<ref>[[Hans Sidén]] (1991) ''60-talspop i Göteborg : Tages, Cue och jag och du'', Tre Böcker Förlag, Göteborg, ISBN 91-7029-575-1</ref> Under 1970-talet var Göteborg ett starkt fäste för [[progg]]rörelsen, som först var verksam i allaktivitetshuset [[Hagahuset, Göteborg|Hagahuset]] och efter dess stängning, på [[Sprängkullen]].<ref name="Thyrén">Thyrén, David (2009). ''[http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-26389 Musikhus i centrum: två lokala praktiker inom den svenska progressiva musikrörelsen: Uppsala Musikforum och Sprängkullen i Göteborg]'', Diss, Stockholm: Stockholms universitet, (sammanfattning)</ref> Här fanns också huvudredaktionen för tidningen [[Musikens makt (tidning)|Musikens makt]] och skivbolaget [[Nacksving]].<ref name="Thyrén"/> Särskilt uppmärksammade band från Göteborg var [[Nationalteatern]], [[Nynningen]] och [[Motvind]].
 
  
Under [[punk]]- och postpunkvågen, under slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, var föreningen [[Garageligan]] tongivande som skapade spelningar för mindre band och arrangerade [[Slottsskogsfestivalen]] under ett flertal år. Under [[indiepop]]en blev band som [[Easy]] och [[Broder Daniel]] nationellt kända. Senare har band som [[The Soundtrack of Our Lives]] och [[Håkan Hellström]] som blivit något av göteborgska ikoner.
 
 
På 2000-talet finns det många aktiva musikscener i Göteborg. [[Göteborgs Konserthus]] är ett av den nordiska funktionalismens stora monument och berömt för sin fina akustik. Här finns Göteborgs Symfoniker som bildades 1905 och utsågs till Sveriges nationalorkester 1997. Orkestern ger årligen ett 90-tal konserter.<ref name="kultur" /><ref>Göteborgs symfoniker, ''[http://www.gso.se/about_orchestra Om orkestern]'', <[http://www.gso.se www.gso.se]>, läst 2012-10-28</ref> På den klassiska nattklubben [[Nefertiti (nattklubb)|Nefertiti]] möts den nya experimentella musikscenen och [[jazz]]en som har haft Nefertiti som ett självklart centrum sedan [[1978]].<ref>Nefertiti ''[http://www.nefertiti.se/about/ about]'', <[http://www.nefertiti.se www.nefertiti.se]>, läst 2012-10-28</ref> Internationellt förknippas Göteborg även med musikstilen [[Melodisk death metal]] som växte fram i Skandinavien under 1990-talet, med viss koncentration i Göteborg. Band som brukar nämnas i sammanhanget är exempelvis [[At the Gates]], [[Dark Tranquillity]], och [[In Flames]].<ref name=About.com>{{Webbref |url = http://heavymetal.about.com/od/heavymetal101/p/melodicdeathmetalprofile.htm |författare = Marsicano, Dan |titel = What is Melodic Death Metal |utgivare = [[About.com]] |hämtdatum = 28 oktober 2012}}</ref>
 
 
I [[Slottsskogen]] arrangeras sedan 2007 varje år musikfestivalen [[Way Out West]] som blivit en av Sveriges största festivaler.
 
 
=== Liseberg ===
 
{{Huvudartikel|Liseberg}}
 
[[Liseberg]] är [[Norden]]s största [[nöjespark]], belägen i vid [[Korsvägen, Göteborg|Korsvägen]] i Göteborg. Parken drivs som ett [[aktiebolag]] och är helägt av [[Göteborgs kommun]]. Den invigdes inför [[Jubileumsutställningen i Göteborg|Jubileumsutställningen]] i Göteborg [[8 maj]] [[1923]]. Sommarsäsongen sträcker sig från slutet av [[april]] till mitten av [[oktober]] och [[Jul på Liseberg]] är öppet från mitten av [[november]] fram till [[jul]]. Liseberg är Sveriges största turistmål och har 3 miljoner besökare årligen.
 
 
===Evenemang===
 
Göteborg har under 1990-talet satsat på att öka antalet besökare till Göteborg genom att bli en så kallad evenemangsstad. De stora evenemangen ordnas av kommun och näringsliv tillsammans genom samarbetesorganisationen [[Göteborg & Co]]. Några nyligen gjorda satsningar är: Göteborg som julstad (med bland annat [[Jul på Liseberg]]) och Göteborg som hamn för de stora [[kryssningsfartyg]]en. I [[Svenska Mässan]] anordnas många stora mässor, konvent och konferenser. Kommunen eftersträvar även att ordna många stora idrottsevenemang. En satsning som haft stor utdelning var när [[VM i friidrott 1995|VM i friidrott]] anordnades 1995. I samband med detta började man även på allvar med den stora folkliga festen [[Göteborgskalaset]]. På egen hand har de stora årliga, internationella ungdomscuperna växt upp och blivit något av ett kännemärke för Göteborg.
 
 
== Sport ==
 
[[Fil:Ullevi 2006-08-06.jpg|miniatyr|300px|Ullevi år 2006.]]
 
{{Huvudartikel|Sport i Göteborg}}
 
Sport i Göteborg har genom åren till stor del förknippats med [[fotboll]] och allianslagen [[Gais]], [[Örgryte IS]] och framförallt [[IFK Göteborg]] som har flest SM-guld i Sverige med sina 18 stycken. Allianslagens huvudarena är sedan 2009 [[Gamla Ullevi]] med en publikkapacitet på 19&nbsp;000 åskådare. På senare år har även [[BK Häcken]] etablerats som elitförening i [[fotboll]]. Laget spelar sina hemmamatcher på [[Rambergsvallen]]. Betydelsefulla lag i andra sporter är ishockeylaget [[Frölunda Indians]] som spelar i [[Scandinavium]] och handbollslaget [[Redbergslids IK|Redbergslid]] som spelar i [[Lisebergshallen]]. [[Ullevi]] är stadens största arena och används för större evenemang inom exempelvis [[fotboll]], [[friidrott]] och [[speedway]].
 
 
I Göteborg anordnas återkommande flera stora evenemang såsom [[Gothia Cup]], världens största fotbollsturnering för ungdomar i åldrarna 11 till 19 år. Även inom [[handboll]] arrangerar staden en framstående turnering, i form av [[Partille Cup]], världens största årliga turnering i handboll. Andra evenemang som återkommer årligen i Göteborg är [[Göteborg Horse Show]], en internationell hästtävling som hålls i [[Scandinavium]] och [[Göteborgsvarvet]], en halvmaraton som hålls varje år i maj. Inför varvet 2009 var över 53&nbsp;000 löpare anmälda, vilket gör tävlingen till världens största i sitt slag. [[Göteborg Basketball Festival]], [[Nordstadssvängen]] och [[Volvo Ocean Race]] är också återkommande tävlingar.
 
 
== Mat i Göteborg ==
 
=== Kafékultur ===
 
{{Huvudartikel|Göteborgs kaféer}}
 
Under 1990-talet uppkom en kaféboom, med en stor tillväxt av antalet [[kafé]]er i centrala staden och år 2006 fanns det 193 kaféer i staden<ref name="EM" />. Detta har inneburit en stor överkapacitet och medfört att Göteborg är Sveriges kafétätaste stad. Kaféerna är främst centrerade kring Vasagatan, Haga-Nygatan, Linnégatan och inom vallgraven.
 
 
=== Restauranger ===
 
[[Fil:Sjömagasinet, framsidan.jpg|höger|260px|miniatyr|Restaurang Sjömagasinet vid Klippan.]]
 
Göteborg har gjort sig känt på den internationella restaurangscenen genom flera stjärnkrogar.
 
Göteborg har fem [[restaurang]]er med stjärna från [[Guide Michelin]] Rouge: [[Thörnströms Kök]], [[Restaurang 28+]], [[Fond (restaurang)|Fond]], [[Basement]] och nytillskottet från 2008, [[Kock och Vin|Kock & Vin]]. Sjömagasinet bytte under 2011 ägare till [[Ulf Wagner]] och förlorade därmed automatiskt sin stjärna.<ref>{{tidningsref |url=http://www.svd.se/mat-och-vin/krog/guide-michelin-2011_6010027.svd |tidning=[[Svenska Dagbladet]] |rubrik=Thörnströms kök är senaste stjärnskottet |datum=2011-03-16 |hämtdatum=2012-10-29}}</ref> Inte mindre än sju kockar från Göteborg har utsetts till [[Årets kock]] de senaste tio åren. I Göteborg finns även gamla klassiska restauranger som Valand/Lilla London, Gamle Port och [[Trädgårn]]. År 2006 räknade man med att det fanns 671 restauranger i staden.<ref name="EM" />.
 
 
=== Göteborgska specialiteter ===
 
Den göteborgska matkulturen är specialiserad på mat från havets skafferi, och det kulinariska erbjudandet består bland annat av hummer, ostron, havskräftor, räkor, musslor, krabbor, torsk, makrill och sill i världsklass.
 
 
En riktig göteborgsk specialitet är ätandet av [[Gustav Adolfsbakelse]] på [[Gustav Adolfsdagen]] den 6 november, vilket är vanligt i och omkring Göteborg.
 
 
En [[Hel special (korvrätt)|''Halv''- respektive ''Hel Special'']] är en för Göteborg och Västra Sverige lokal [[snabbmat]]srätt som finns hos de flesta [[gatukök]]. En Halv Special är ett korvbröd med en kokt eller grillad korv i. Ovanpå detta läggs sedan potatismos som därefter garneras med lämpligt tillbehör, vanligen [[ketchup]] i valfri mängd eller [[bostongurka]], rostad [[lök]], gurkmajonnäs, [[räksallad|räk-]] eller [[västkustsallad]].  En Hel Special innebär två korvar i korvbrödet, för övrigt samma som en Halv dito. Anrättningen avnjuts lämpligen med en kall [[Pucko]] för att bli klassisk.
 
 
"''Varm korf''" för 10 öre per styck, började säljas för första gången i Göteborg vid [[Karl IX:s ryttarstaty i Göteborg|Kopparmärra]] den 10 februari 1905.<ref>{{bokref |titel=Göteborgsbilder 1850-1950 |förnamn=Harald (red.) |efternamn=Lignell |utgivare=Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri |utgivningsort=Göteborg |år=1952 |sid=370}}</ref>
 
 
== Infrastruktur ==
 
=== Broar och tunnlar ===
 
[[Fil:Älvsborg Bridge.jpg|vänster|260px|miniatyr|[[Älvsborgsbron]]]]
 
I och omkring Göteborg finns fyra broar. Den som förknippas mest med staden är kanske [[Älvsborgsbron]]. Det är en 933 meter lång hängbro med 418 meters spännvidd och med sex filer som går över [[Göta älv]] i hamninloppet. Bron byggdes på entreprenad av AB Armerad Betong och Fried. Krupp, Rheinhausen till den sammanlagda summan av 40,5 miljoner kronor. Arbetet med bron startade på hösten 1963 och var fullt avslutat i december 1967, efter fem månaders försening. Det passerar cirka 65&nbsp;000 bilar per dygn på bron. Även [[Göta älvbron]] går över älven, dock längre in i hamnen öster om Lilla Bommen. Vid invigningen 1939 var bron endast fyrfilig men har senare breddats med ett körfält på vardera sidan. [[Angeredsbron]] invigdes 1978 och går över [[E6]], Göta älv, [[E45]] och [[Norge/Vänerbanan]]. Arbetsnamnet på bron var Agnesbergsbron, men då den ingår i den stora Norrleden och är en huvudförbindelse till Angered fick den i stället sitt nuvarande namn. [[Marieholmsbron]] är en järnvägsbro som går från Gamlestaden över Säveån, Marieholm, Göta älv till Tingstad på Hisingen. En numera borttagen bro är [[Hisingsbron]] som gick mellan Hisingen och Göteborgs centrum. Den invigdes 1874 och revs 1969.
 
 
[[Tingstadstunneln]] är en motorvägstunnel under Göta älv som via E6 förbinder Hisingen med övriga Göteborg och fastlandet. Tunneln, som egentligen är två "rör" med tre filer i varje, är placerad mellan Göta älvbron och Marieholmsbron och går från Marieholm på fastlandssidan till Tingstad på Hisingssidan. Tunneln innehåller även Sveriges lägst belägna motorväg, cirka 15 meter under havsytan. [[Götatunneln]] är en vägtunnel under centrala Göteborg. Tunneln byggdes mellan 2000 och 2006 och invigdes 16–18 juni 2006, År 1995 beräknade man att den skulle stå färdig 1999 och kosta 1,8 miljarder kronor, men notan slutade på 3,2 miljarder. Tunneln ersätter den tidigare sträckningen av Götaleden (E45) genom centrala Göteborg, mellan Järntorget och Lilla Bommen längs Göta älv. Sträckan är hårt trafikerad – cirka 65 000 bilar per dygn – med vissa köer som följd, särskilt före tunnelns öppning. Den tidigare sträckningen ovan mark har haft flera nackdelar – vägen går "slalom" mellan husen och trafikflödet har blockerats av flera trafikljus. Hög bullernivå och stora avgasutsläpp har varit ett annat problem. Dessutom har leden blockerat tillgången till södra älvstranden och upptagit attraktiv mark. Det har varit svårt för cyklister och gångtrafikanter att korsa vägen och varje år har ett 50-tal människor skadats.
 
 
Andra tunnlar är [[Gnistängstunneln]] som ligger i västra Göteborg, [[Gårdstenstunneln]] i Angered och [[Lundbytunneln]] på Norra Älvstranden.
 
 
=== Infrastrukturprojekt ===
 
 
{{Huvudartikel|Infrastrukturprojekt i Göteborg 2010-2021}}
 
 
Göteborg har under lång tid [[lobbying|lobbat]] för att få statliga pengar till viktiga infrastrukturprojekt i Göteborgsområdet. Den 30 mars 2010 höll infrastrukturminister [[Åsa Torstensson]] ([[Centerpartiet (Sverige)|c]]) en presskonferens vid [[Korsvägen, Göteborg|Korsvägen]] i Göteborg där hon presenterade regeringens beslut för infrastruktursatsningar 2010-2021.<ref name="miljardertilltrafik">{{tidningsref |url=http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.341564-miljardsatsning-pa-trafiken |rubrik=Miljardsatsning på trafiken |hämtdatum=30 mars 2010 |författare=Hallered, Anders |datum=2010-03-30 |tidning=[[Göteborgs-Posten]]}}</ref> Åsa Torstensson kommenterade; "''Detta är en stor satsning på infrastrukturen i Västsverige'' [...] ''Genom ett unikt samarbete mellan staten, regionen och kommunerna kan vi förverkliga Västlänken, Marieholmstunneln och flera andra dyra projekt.''"<ref name="miljardertilltrafik" /> Totalt satsar regeringen 482 miljarder kronor, varav 65 miljarder kommer att finansieras genom vägavgifter, EU-medel, kommunala bidrag och trängselskatter, där både [[Stockholm]] och Göteborg satsar mycket pengar. Av dessa går 217 miljarder till investeringar, varav 33 miljarder till länen och 184 miljarder till investeringar i den nationella planen. 200 miljarder går till drift- och underhållsåtgärder, varav 136 miljarder till väg och 64 miljarder till järnväg.<ref name="pressrelease100330">{{Webbref |url = http://www.regeringen.se/sb/d/12845/a/143009|titel = 482 miljarder till förstärkt infrastruktur i hela landet (Pressmeddelande)|hämtdatum = 30 mars 2010|författare = Markus Nordström (Pressekreterare hos Fredrik Reinfeldt)|datum = 2010-03-30|verk = [[Regeringskansliet]]}}</ref> Bland de projekt som nu realiseras finns det ''[[Västsvenska paketet]]'', där det totalt satsas 61 miljarder varav 44 miljarder från regeringen och 17 miljarder från [[Göteborgs kommun]], där trängselskatterna betalar merparten. Detta ska bland annat betala [[Marieholmstunneln]], som regeringen redan veckan innan gett klartecken till och den stora kollektivtrafiksatsningen [[Västlänken]] och [[K2020]].<ref name="482miljarder">{{Webbref |url = http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/30/10/709243b1.pdf|titel = 482 miljarder till förstärkt infrastruktur i hela landet|hämtdatum = 30 mars 2010|författare = |datum = 2010-03-30|verk = [[Regeringskansliet]]}}</ref> Andra projekt som nu fått sin finansiering klar är en ny [[Götaälvbron|Götaälvbro]], en utbyggnad av hamnbanan på [[Hisingen]] och en ny järnvägsbro över [[Göta älv]]. Vidare en utbyggnad av [[E20]] till [[motorväg]], bland annat genom Alingsås och [[Alingsås]]-[[Vårgårda]], fortsatt utbyggnad av [[E45]] Göteborg-Trollhättan till motorväg, sista etapperna i utbyggnaden av [[E6]] i [[Bohuslän]] till motorväg, ny tågtunnel under centrala [[Varberg]] och flera andra mindre projekt. [[Västra Götalandsregionen]] satsar 5,8 miljarder kronor på investeringar i mindre [[riksväg]]ar, [[länsväg]]ar och resecentrum för kollektivtrafiken.<ref name="miljardertilltrafik" />
 
 
==== Regeringens närtidssatsning ====
 
I anslutning till Partihallsförbindelsen kommer [[Marieholmstunneln]] att byggas vilket ökar kapaciteten över älven. Den [[11 september]] [[2008]] träffades de fyra allianspartiledarna Fredrik Reinfeldt, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund i Göteborg för att redogöra för kommande infrastruktursatsningar.<ref name="marieholmstunneln">{{Webbref |url = http://www.gt.se/nyheter/1.1296583/nu-satsar-de-pa-vagarna-i-vastsverige|titel = Nu satsar de på vägarna i Västsverige|hämtdatum = 11 september 2008|författare = Åke Lundgren|datum = 2008-09-11|verk = [[Göteborgs-Tidningen|GT]]}}</ref> Det har inte funnits några konkreta planer gällande byggstart, därför kom Göteborgspolitikerna med ett utspel om vägavgifter för att kunna påskynda bygget.<ref>[http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=237&a=428140 Bra utreda betaltunnel ''(Gp.se)'']</ref> Men, efter presskonferensen visade det sig att byggstart av Marieholmstunneln skulle ske redan [[2010]] efter en extra infrastruktursatsning från regeringen på 7,6 miljarder kronor.<ref name="klartförnytunnel">{{Webbref |url = http://www.gt.se/nyheter/1.1295482/klart-for-ny-tunnel|titel = Klart för ny tunnel|hämtdatum = 11 september 2008|författare = Åke Lundgren|datum = 2008-09-11|verk = GT}}</ref> Beräknad byggkostnad är 3,5 miljarder [[Svensk krona|SEK]].<ref>{{webbref |url=http://www.goteborg2050.nu/tidskapseln/Utstallningen/vagverket.pdf |format=[[PDF]] |titel=Utredning Marieholmstunneln (Vägverket) |utgivare=Goteborg2050.nu}}</ref> Förutom Marieholmstunneln kommer även [[Riksväg 40]] att byggas ut till motorväg, och hamnens kommunikationer kommer att förbättras.<ref name="marieholmstunneln"/> [[Maud Olofsson]] sa att "''Göteborg har varit styvmoderligt behandlat och det är en hel del som måste göras.''".<ref name="marieholmstunneln"/>
 
 
För att utveckla kollektivtrafiken vidare, både lokalt och i regionen, har man startat projektet [[K2020]] vilket förordar nya utbyggnader av järnväg, busskörfält och spårväg. Planen är att fram till 2025 nästan fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel mellan Göteborg och [[kranskommun]]er.<ref>[http://www.k2020.se/ k2020's webbplats]</ref> För att öka kapaciteten på stadens spårvagnsnät pågår ett utbyggnadsprojekt kallat [[Kringen]]. Det består i att bygga nya sträckor för att förbinda nätets olika länkar så att inte alla spårvagnar skall behöva passera de centrala delarna av stan. År 2009 återstod endast sträckan mellan Lilla Torget och Järntorget vilken beräknas invigas vintern 2013 samtidigt som omvandlingen av området [[Skeppsbron]] vid älven lär pågå. Pengar finns reserverade.
 
 
[[Fil:Gbg trangselskatt.jpg|höger|miniatyr|260px|Den kommande betalzonen i Göteborg markerad med orangelinje.]]
 
=== Trängselskatt ===
 
{{Huvudartikel|Trängselskatt i Göteborg}}
 
Den 1 januari kommer det att införas trängselskatt i Göteborg. Avgift kommer att tas för alla de bilar som passerar en betalstation mellan 06.00 och 18.29. Någon avgift kommer inte att tas ut lördagar, söndagar och dagar före helgdag. Inte heller under juli månad kommer någon trängselavgift att tas in.<ref>Trransportstyrelsen http://www.transportstyrelsen.se/Vag/Trangselskatt/</ref> Avgiften blir 13 eller 18 kronor under rusningstid samt 8 kronor vid övrig tid.<ref>Transportstyrelsen http://www.transportstyrelsen.se/Vag/Trangselskatt/Trangselskatt-i-goteborg/Fragor--svar/Fragor-svar-om-trangselskatt-i-goteborg111/Hur-blir-jag-befriad-/</ref>
 
 
=== Vägar ===
 
Göteborg fungerar som nav i det västsvenska vägnätet. Från söder och öster kommer [[E20]] från  [[Köpenhamn]] respektive [[Stockholm]]. Norrifrån [[E6]] från [[Oslo]] och vidare söderut till [[Malmö]]. Andra större vägar som går till/genom Göteborg är [[E45]] och Riksväg [[Riksväg 27|27]]/[[Riksväg 40|40]]. Överlägset mest trafikerad är [[Tingstadstunneln]] där över 120 000 bilar passerar varje dygn, detta trots att tunneln bara är dimensionerad för 90 000 bilar. E6/E20 från [[Mölndal]] öster om centrum, vid [[Liseberg]], Korsvägen och i anslutning till riksväg 27/40 mot [[Landvetter flygplats]] är även den tungt trafikerad med 80 000 bilar som passerad dagligen. Söderleden från Askim till centrum samt Götaleden (Götatunneln) passeras båda av ca 60 000 fordon dagligen. Andra mycket trafikerade vägsträckor är E6 Klarebergsmotet, Riksväg 27/40 mot Kallebäck och E20 Partillemotet med 50 000 bilar dagligen.<ref>{{tidningsref |url = http://www.aftonbladet.se/punktse/article1884448.ab |rubrik= Politiker öppnar för biltullar i Göteborg |hämtdatum = 10 september 2008 |tidning= [[Aftonbladet]]}}</ref>
 
 
=== Kollektivtrafik ===
 
{{Huvudartikel|Kollektivtrafik i Göteborg}}
 
{{Se även|Göteborgs spårvägar|Göteborgs pendeltåg|Göteborgs regionaltåg}}
 
 
För kollektivtrafiken i Göteborg svarar [[Västtrafik]]. Trafiken bedrivs med spårvagn, buss, båt och tåg och utförs av olika entreprenörer. Kommunägda [[Göteborgs Spårvägar AB]] är sedan senaste upphandlingen största entreprenören och kör merparten av bussarna, samtliga spårvagnar samt svarar för ombordpersonal på pendeltågen till Alingsås och Kungsbacka.
 
 
Göteborg är i dag en av få städer i Sverige som har kvar sina [[spårvagn]]ar. I dag trafikeras Göteborg av 12 (numrerade 1–13, med undantag av linjenummer 12, som används av Spårvägssällskapet [[Ringlinien]]) spårvagnslinjer. Den senaste linjeutbyggnaden, kallad ''[[Kringen]]'', invigdes delvis 2003 och var spårutbyggnaden på Skånegatan, som går mellan Stampgatan via [[Ullevi]] och [[Scandinavium]] till [[Korsvägen, Göteborg|Korsvägen]].
 
 
Göteborgsregionen har i dag två pendeltågslinjer mot Alingsås och Kungsbacka, men en tredje linje är under uppbyggnad mot Älvängen. Några av [[Göteborgs pendeltåg]]sstationer är [[Göteborgs centralstation]], [[Lisebergs station]] samt [[Sävenäs]], där det även finns en [[rangerbangård]] för godstrafiken.
 
 
Göteborgs kommun har utarbetat en vision, ''K2020'', som bland annat innebär att år 2020 ska kollektivtrafiken stå för 40 procent av alla resor i Göteborg. För att klara detta har trafiken bland annat utökats med tio procent från 2006 till 2008. Under januari till juli har 86 miljoner resor gjorts med Göteborgs stadstrafik och nära fem miljoner med pendeltågen.<ref name="ökningpendling">{{tidningsref |url = http://www.metro.se/se/article/2008/09/07/23/5638-57/index.xml |rubrik = Allt fler Göteborgare tar pendeln till jobbet |hämtdatum = 10 september 2008 |författare = Liljedahl, Martina |datum = 2008-09-07 |tidning = [[Metro (tidning)|Metro]]}}</ref>
 
 
Följande tabell visar hur många som har rest med Västtrafik de senaste åren (pendeltågstrafik ej inräknad):<ref name="ökningpendling"/>
 
{| class="sortable wikitable"
 
! År
 
! Antal resor (miljoner)
 
! Ökning jämfört med<br /> föregående år
 
|-
 
| 2004 || 134,4 || -
 
|-
 
| 2005 || 137,3 || +2,2 %
 
|-
 
| 2006 || 138,8 || +1 %
 
|-
 
| 2007 || 145,7 || +5 %
 
|-
 
| 2008 || 171,9<ref>{{webbref |url = http://www.vasttrafik.se/upload/VT%20samh%C3%A4llsnytta%202008.pdf |format=[[PDF]] |titel = Kollektivtrafikens samhällsnytta |hämtdatum = 7 januari 2010 |utgivare= [[Västtrafik]]}}</ref> || +18 %
 
|}
 
 
=== Flygplatser ===
 
I Göteborgsområdet finns två stora flygplatser; [[Göteborg-Landvetter flygplats]], några mil öster om staden, på riksväg 27/40 mot [[Borås]] och [[Göteborg City Airport]] på [[Hisingen]] (före detta Säve flygfält).
 
 
Göteborg-Landvetter flygplats (GOT) är Sveriges näst största flygplats, belägen i [[Härryda]] utanför Göteborg. Flygplatsen är Nordens sjätte största.<ref name="landvetterairport">[http://www.lfv.se/templates/LFV_MillerStatistik.aspx?id=48287&airport=ESGG Passagerarstatistik 2007]</ref> Flygplatsen invigdes 3 oktober 1977. Anledningen till att flygplatsen fick namnet Landvetter trots att den ligger i Härryda socken var att grannsocknen Landvetters namn ansågs vara mera lättuttalat för utlänningar. 2007 hade flygplatsen 4 355 455 passagerare, mot 4 181 043 passagerare året innan vilket motsvarar en ökning med 4,2 procent. Sammanlagt gjordes det 31 615 landningar.<ref name="landvetterairport"/>
 
 
[[Göteborg City Airport]] (Gothenburg City Airport) är Göteborgs andra internationella flygplats. Den ligger 14 kilometer nordväst från [[Inom Vallgraven|centrala Göteborg]] på [[Hisingen]]. Flygplatsen tillhörde tidigare [[F 9 Säve]] och hette då Säve flygplats. Antalet resenärer år 2010 var 715&nbsp;000.<ref>[http://www.goteborgcityairport.se/index.php?option=com_content&view=article&id=24&Itemid=136&lang=sv Goteborgcityairport.se]</ref>
 
 
[[Torslanda flygfält]] (också kallad gamla flygfältet eller Torslanda flygplats) anlades 1923 och var Göteborgs flygplats fram till 1977 då den lades ner för att ersättas av Landvetter flygplats. Den låg vid [[Torslanda]], beläget på Hisingens västra sida, cirka 15&nbsp;km från centrala Göteborg.
 
 
=== Sjöfart ===
 
[[Fil:Stena Germanica in Göteborg.jpg|260px|höger|miniatyr|M/S ''Stena Germanica'' vid Tysklandsterminalen på [[Södra Älvstranden]] i Göteborg. I bakgrunden bockkranen vid [[Eriksberg, Göteborg|Eriksberg]] på [[Hisingen]].]]
 
==== Hamnen ====
 
{{Huvudartikel|Göteborgs hamn}}
 
 
Göteborgs hamn är [[Norden]]s största [[hamn]] och är en kombinerad flod- och kusthamn. Hamnen ligger längs norra stranden av Göta älvs mynning och längs båda stränderna av flodens lopp genom Göteborg. Totalt är hamnen cirka 22&nbsp;km lång. Den administrativa hamngränsen går i öster tvärs över Göta älv vid [[Lärjeån]]s utlopp i Göta älv och i väster från [[Torslandaviken]]s sydvästra hörn via Gula Bockskär till Västerberget på fastlandssidan av älvmynningen.
 
 
I Göteborgs hamn är det inga större [[tidvatten]] skillnader. Mellan högsta högvatten och lägsta lågvatten är skillnaden bara 20&nbsp;cm. Vattendjupet i farlederna varierar mellan 20,5 meter längst i väster och 6,4 meter i öster. De vintrar då hamnen inte är isfri så bryts isen för att sjöfarten ska ha tillgång till hamnen.
 
 
Genom hamnen fraktas främst olja, skogsprodukter och containervaror. Mycket av godset till Göteborgs hamn går med järnvägstransport, godsvagnarna rangeras på Sävenäs rangerbangård och förs vidare på [[Hamnbanan]] till hamnarna på Hisingen. På Kvillepiren i Frihamnen finns anslutning till en tågfärja till Fredrikshamn.
 
 
==== Färjor ====
 
Fram till 2006 fanns färjeförbindelser från Göteborg till [[Göteborg-Frederikshavn (färjelinje)|Frederikshavn]], [[Göteborg-Kiel (färjelinje)|Kiel]], [[Göteborg-Kristiansand (färjelinje)|Kristiansand]] och [[Göteborg-Newcastle (färjelinje)|Newcastle]]. Men efter att [[DFDS Seaways]] - efter dålig lönsamhet - avvecklat sina färjelinjer från Göteborg återstår nu bara två linjer med [[Stena Line]] som enda aktör.
 
 
== Utbildning ==
 
[[Fil:Göteborgs universitet - huvudbyggnaden.jpg|260px|höger|miniatyr|Göteborgs Universitets huvudbyggnad.]]
 
I Göteborg, som är etablerad som en av Sveriges största studentstäder, finns två [[högskolor]], [[Göteborgs universitet]] och [[Chalmers tekniska högskola]]. Chalmers har två [[campus]], i Johanneberg samt på Lindholmen, och utbildar [[doktor]]er, [[licentiat]]er, [[civilingenjör]]er, [[arkitekt]]er, [[högskoleingenjör]]er, [[teknologie kandidat]]er och [[nautiker]]. 2001 startades [[IT-universitetet i Göteborg]] som ett samarbete mellan mellan Chalmers och Göteborgs universitet. År 2006 räknade man med att det fanns cirka 61 000 studenter i staden.<ref name="EM" /> 
 
 
=== Första läroanstalten ===
 
År 1630 inrättades stadens [[trivialskola]] under namnet "Allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster". Från år 1634 hade den sin lokal i ett trähus på domkyrkoplanen i hörnet av Västra Hamngatan och Kungsgatan (gavel mot Västra Hamngatan). Denna byggnad ersattes av en ny av [[murtegel|tegel]] i två plan, som invigdes den 1 september 1663.<ref>''Antologia Gothoburgensis: det är en bok i ord och bilder om Göteborg genom tiderna skildrad av samtida författare och konstnärer jämte kronologska anteckningar om viktigare händelser i staden från dess grundläggning'', Folke Persson, Agne Rundqvist, Arvid Flygare, Maja Kjellin, Stig Roth, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1953 s. 423</ref> Genom ett fundationsbrev av drottning Kristina den 27 mars 1647 utökades denna skola till att även omfatta ett [[gymnasium (Sverige)|gymnasium]] och gavs namnet "Götheborgs Kongl. Gymnasium". Vid den stora branden 1721 förstördes både domkyrkan och gymnasiehuset. Båda kunde dock återuppbyggas genom att använda de gamla murarna. Gymnasiet återställdes under medverkan av [[arkitekt]]en Johan Eberhard Carlberg, biskop Johannes Carlbergs son. Arbetet slutfördes 1727. I flygeln åt Västra Hamngatan hade gymnasiet sina lokaler och Trivialskolan disponerade flygeln åt Kungsgatan.<ref>{{bokref |titel=Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982 |förnamn=A. |efternamn=Rundqvist |medförfattare=R. Scander; A. Bothén |utgivare=Göteborgs Hembygdsförbund |år=1982 |sid=3}}</ref><ref>{{bokref |titel=Göteborg förr och nu |serie=Gymnasiehusens historia i Göteborg före 1862 |utgivare=Göteborgs Hembygdsförbund |år=1962 |sid=49–51}}</ref>
 
 
Gymnasiebyggnaden förföll efterhand, men 10 november 1826 invigdes istället en ny två våningsbyggnad, vid hörnet Västra Hamngatan 15/Vallgatan 10. Arkitekt var J. Hagberg och byggmästare J. L. Dymling. År 1862 flyttades gymnasieverksamheten till Hvitfeldtsplatsen 6, "[[Gamla Latin]]". Arkitekt denna gången var H. J. Strömberg. Skolverksamheten, som bytte namn till Latinläroverket 1882, flyttades 1919 till en nyuppförd byggnad, det nuvarande [[Hvitfeldtska läroverket]].<ref>{{bokref |titel=Hus för hus i Göteborgs stadskärna |förnamn=Gudrun (red.) |efternamn=Lönnroth |utgivare=Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum |år=2003 |isbn=91-89088-12-3 |sid=273, 300}}</ref>
 
 
=== Högskolor och universitet ===
 
* [[Göteborgs universitet]] (GU)
 
* [[Chalmers tekniska högskola]] (CTH)
 
 
=== Gymnasieskolor ===
 
{{Huvudartikel|Lista över gymnasieskolor i Göteborg}}
 
 
=== Folkhögskolor ===
 
* [[Arbetarrörelsens Folkhögskola i Göteborg]]
 
* [[Folkhögskolan i Angered]]
 
* [[Färnebo Folkhögskolas Filial]]
 
* [[Göteborgs Folkhögskola]]
 
* [[Kvinnofolkhögskolan]]
 
 
== Dialekt och humor ==
 
=== Göteborgskan ===
 
{{Huvudartikel|Göteborgska}}
 
 
Den göteborgska [[dialekt]]en och [[Slanguttryck|slangen]] är en väl integrerad del av det många anser vara den klassiska göteborgaren. I dag håller dock mycket av dessa uttryck och den göteborgska [[Intonation (språk)|intonationen]] på att förändras och försvinna. Det som man i vanliga fall tänker på som den göteborgska dialekten är i dag snarast en [[sociolekt]].
 
 
Traditionellt har man delat in dialekterna i Göteborg i en västlig form, mera lik bohuslänska dialekter, och en östlig form, mer lik västgötska dialekter. Skillnaderna mellan de göteborgska dialekterna har blivit mindre märkbara under modern tid. Tidigare uttalades till exempel "pump" som [pomp] i östra Göteborg, och [påmp] i västra Göteborg. Frågan är om det längre går att dra så distinkta gränser mellan områden i Göteborg. Vissa skillnader kan dock kvarstå mer distinkt, som att tendensen till bakre, närmast uvulart [r] finns i västra Göteborg, dock ej i östra, där man snarare dras mot det västgötska [r]:et, i den mån man inte använder det rikssvenska främre [r]:et.
 
 
Gemensamt för de allra flesta göteborgare är den västsvenska satsmelodin där betoningen går upp lite på slutet, även om inte alla använder markerade "d", "r", "u", och "i". Den största skillnaden mellan göteborgskan och de övriga västsvenska dialekterna är att göteborgarna inte använder sig av tjocka "l" och runda vokaler (till exempel "u" och "ö" som hörs i värmländska och västgötska).
 
 
=== Humor ===
 
{{Huvudartikel|Göteborgshumor}}
 
Göteborgshumor är en form av [[humor]] som många förknippar med göteborgare. Denna typ av humor kännetecknas ofta av ordvitseri. Till göteborgshumorn räknas också de så kallade "Göteborgarhistorierna" med [[Kal å Ada]] i huvudrollerna. I folkmun namnges också mer eller mindre kända byggnader eller företeelser i Göteborg med nya och oftast vitsiga namn.
 
 
Några exempel på göteborgare som anses stå för göteborgshumor är [[Sten-Åke Cederhök]], [[Lars Brandeby]], [[Claes Malmberg]], [[Per Andersson (skådespelare)|Per Andersson]] och komikergruppen [[Galenskaparna och After Shave]].
 
 
== Galleri ==
 
 
<Gallery>
 
Fil:OSM-Goteborg.png|Karta över Göteborgs innerstad.
 
Fil:Brunnsparken_våren2009.jpg‎|[[Fontänbron|Lejontrappan]] i [[Brunnsparken]].
 
Fil:Götaplatsen 01.JPG|[[Götaplatsen]] med statyn ''[[Poseidon med brunnskar|Poseidonbrunnen]]'' och utsikt över Göteborgs paradgata [[Kungsportsavenyn|Kungsports­avenyn]] – i [[folkmun]] endast "Avenyn". Kanske stadens mest kända vy.
 
Fil:Haganygata.jpg|Göteborg var först med [[landshövdingehus]], en typisk göteborgsk [[arkitektur]]. Just denna bild är ifrån [[Haga, Göteborg|Haga]].
 
Fil:Feskekörka-1.jpg|[[Feskekôrka]]
 
Fil:Goteborg_masthuggskyrkan.jpg|Masthuggskyrkan
 
Fil:Under_älvsborgsbron.jpg| Röda sten under [[Älvsborgsbron]]
 
</Gallery>
 
 
== Se även ==
 
=== Relaterade artiklar ===
 
* [[Göteborg (olika betydelser)]]
 
* [[Lista över Nordens största tätorter]]
 
* [[Västnytt]] - Regionalnyheter
 
 
=== Listor ===
 
* [[Lista över Göteborgs högsta byggnader]]
 
* [[Lista över kända göteborgare]]
 
* [[Lista över kyrkogårdar i Göteborg]]
 
 
== Referenser ==
 
=== Noter ===
 
<references/>
 
 
== Externa länkar ==
 
{{commonscat|Göteborg}}
 
{{Wiktionary|Göteborg}}
 
* [http://www.goteborg.se/ Officiell webbplats]
 
*{{runeberg.org|svcohrs|0023.html Göteborg}}
 
* [http://www.andersn.se/goteborg.htm Panoramabild över Göteborg från Guldhedens vattentorn]
 
* [http://carlotta.gotlib.goteborg.se/pls/carlotta/VisaPerson?pin_perMasidn=222074 Aron Jonasons bilder på Göteborg från Göteborgs stadsmuseum]
 
* [http://www.stockholm360.net/list.php?id=goteborg Se en virtuell tour med 360 graders VR panoraman av Göteborgs kända ställen här!]
 
* [http://www.goteborg.com/ Göteborg & Co]
 
* [http://www.vartgoteborg.se/ Vårt Göteborg]
 
 
{{Göteborg}}
 
{{Västergötland}}
 
{{Sveriges residensstäder}}
 
{{Bra artikelsymbol}}
 
 
[[Kategori:Göteborg| ]]
 
[[Kategori:Orter grundade 1621]]
 
[[Kategori:Tätorter i Sverige]]
 
 
{{UA|af}}
 
 
[[af:Gotenburg]]
 
[[am:ዬተቦርይ]]
 
[[ar:غوتنبرغ]]
 
[[az:Göteborq]]
 
[[be:Горад Гётэборг]]
 
[[be-x-old:Гётэборг]]
 
[[bg:Гьотеборг]]
 
[[bar:Gotnburg]]
 
[[bs:Göteborg]]
 
[[br:Göteborg]]
 
[[ca:Göteborg]]
 
[[cs:Göteborg]]
 
[[co:Göteborg]]
 
[[cy:Göteborg]]
 
[[da:Göteborg]]
 
 
[[de:Göteborg]]
 
[[de:Göteborg]]
[[et:Göteborg]]
 
[[el:Γκέτεμποργκ]]
 
 
[[en:Gothenburg]]
 
[[en:Gothenburg]]
 
[[es:Gotemburgo]]
 
[[es:Gotemburgo]]
[[eo:Göteborg]]
+
[[fi:Göteborg]]
[[eu:Göteborg]]
+
[[ee:Göteborg]]
+
[[fa:گوتنبورگ]]
+
 
[[fr:Göteborg]]
 
[[fr:Göteborg]]
[[ga:Göteborg]]
+
[[ja:イェーテボリ]]
[[gl:Göteborg]]
+
[[nl:Göteborg]]
[[ko:예테보리]]
+
[[hr:Göteborg]]
+
[[io:Göteborg]]
+
[[id:Göteborg]]
+
[[ia:Göteborg]]
+
[[iu:ᐃᐅᑕᐳᕆ]]
+
[[os:Гётеборг]]
+
[[is:Gautaborg]]
+
[[it:Göteborg]]
+
[[he:גטבורג]]
+
[[jv:Göteborg]]
+
[[kl:Göteborg]]
+
[[ka:გეტებორგი]]
+
[[csb:Göteborg]]
+
[[kk:Гётеборг]]
+
[[ku:Göteborg]]
+
[[kw:Göteborg]]
+
[[sw:Göteborg]]
+
[[ku:Göteborg]]
+
[[la:Gothoburgum]]
+
[[lv:Gēteborga]]
+
[[lb:Göteborg]]
+
[[lt:Geteborgas]]
+
[[li:Göteborg]]
+
[[lmo:Göteborg]]
+
[[hu:Göteborg]]
+
[[mk:Гетеборг]]
+
[[mi:Gothenburg]]
+
[[mr:योहतेबोर्य]]
+
[[arz:جوتنبرج]]
+
[[ms:Gothenburg]]
+
[[nl:Göteborg (stad)]]
+
[[ja:ヨーテボリ]]
+
[[frr:Göteborg]]
+
[[no:Göteborg]]
+
[[nn:Göteborg]]
+
[[pnb:گووتھنبرگ]]
+
[[pms:Göteborg]]
+
[[nds:Göteborg]]
+
 
[[pl:Göteborg]]
 
[[pl:Göteborg]]
 
[[pt:Gotemburgo]]
 
[[pt:Gotemburgo]]
 
[[ro:Göteborg]]
 
[[ro:Göteborg]]
 
[[ru:Гётеборг]]
 
[[ru:Гётеборг]]
[[se:Göteborg]]
 
[[sc:Göteborg]]
 
[[sco:Gothenburg]]
 
[[sq:Göteborg]]
 
[[simple:Gothenburg]]
 
[[sk:Göteborg]]
 
[[sl:Göteborg]]
 
[[so:Göteborg]]
 
[[sr:Гетеборг]]
 
[[sh:Göteborg]]
 
[[su:Gothenburg]]
 
[[fi:Göteborg]]
 
[[th:กอเทนเบิร์ก]]
 
[[tr:Göteborg]]
 
[[uk:Гетеборг]]
 
[[vec:Göteborg]]
 
[[vi:Göteborg]]
 
[[vo:Göteborg]]
 
[[war:Gothenburg]]
 
[[yi:געטעבארג]]
 
[[zh:哥德堡]]
 
 
[[wts:Category:Göteborg]]
 
[[wts:Category:Göteborg]]
 +
 +
 +
{{Geo|57.69702|11.98629}}
 +
 
[[WikiPedia:Göteborg]]
 
[[WikiPedia:Göteborg]]
 
[[Dmoz:Europa/Sverige/Västra Götalands län/Kommuner/Göteborg/]]
 
[[Dmoz:Europa/Sverige/Västra Götalands län/Kommuner/Göteborg/]]

Versionen från 27 december 2012 kl. 17.20

STAD: Göteborg
Lokalisering
LocationSwedenGothenburg.png
Snabbfakta
Befolkning510 491 (tätort) 908 609 (Storgöteborg) inv.
Riktnummer031
Densitet/km2
SpråkSvenska
Transport
Flygplats(er)Landvetter Flygplats, Göteborg City Airport
Järnvägsstation(er)Göteborg C

Göteborg [1] är Sveriges näst största stad och centralort i Göteborgs kommun. Det är en händelserik stad med många utställningar, konserter och evenemang året om.

Innehåll

Att ta med sig till Göteborg

I likhet med alla storstäder har Göteborg det mesta man kan tänkas vara intresserad av.

Att ta med sig från Göteborg

Det finns gott om såväla lokala som nationella specialiteter att ta med sig. I centrum finns flera affärer inriktade på turister från såväl Sverige som utlandet. Sverigeturisten kanske nöjer sig med någon lokal souvenir som till exempel vykort eller konsthantverk. Utlandsturisten kan till exempel ta med sig svenskt kristallglas.

Fakta om Göteborg

Göteborg ligger på västkusten men några kilometer in från kusten. Evenemangen avlöser varandra varje månad och Svenska mässan ordnar varje år flera riktigt stora mässor [2] som drar mycket folk och fyller upp hotellen. Under sommaren är det framförallt Liseberg som lockar folk.

Historik

Staden grundades 1621 av Gustav II Adolf. Staden blomstrar under 1700-talet då Ostindiska kompaniet var igång. Under 1900-talet var Göteborg en framstående varvsstad men drabbades av varvskrisen på 1970-talet. Idag står fordonsindustrin, IT- och telekomindustri samt den medicinska industrin för en stor del av sysselsättningen.

Lokalbefolkningen

Goa Gubbar, änna!

Stadsdelar

Göteborg kan delas in i fem större delar: Centrum, Hisingen, Västra Göteborg, Östra Göteborg och Nordöstra Göteborg.


Centrum

I de allra mest centrala delarna "inom Vallgraven" ligger Centralstationen, Nordstan och här finns mycket folk och affärer. Rakt söderut går Avenyn som är det mest kända turiststråket med många krogar. Öster om Avenyn ligger de stora evenemangsplatserna Ullevi, Liseberg med flera. Västerut från Avenyn ligger Vasastan med caféer, det pittoreska Haga och sedan Linnéstaden.


Hisingen

Hisingen är en stor ö omgärdad av de två utflödena av Göta älv ut i Kattegatt. Stadsbebyggelsen på Hisingen ligger i söder, nära centrala Göteborg på andra sidan älven. I väster ligger Torslanda och Hjuvik varifrån färjan till Öckerö går, det ligger flera stora skyltade badplatser i väster. I norr är det åkrar och skogsklädda berg.


Västra Göteborg

Som en fortsättning på stan ligger först Majorna med sina traditionella landshövdingehus och sedan fortsätter det med villakvarter som t.ex. Långedrag ut mot havet. I sydväst ligger förorterna Frölunda och Askim. Badplatser finns längs hela kusten.


Östra Göteborg

På östra sidan av E6 ligger gamla stadsdelar som Örgryte och Olskroken. Norr om E20 ligger den livfulla Gamlestan. Öster om Örgryte ligger det stora friluftsområdet Delsjön med Skatås sportanläggning och möjlighet till sötvattensbad. Både Härlanda och Örgryte hyste tidigare några av Sveriges äldsta kyrkor. Gamla Örgryte kyrka har anor från medeltiden men byggdes om under 1700-talet och används än idag. Kyrkoruinen bakom Härlanda nya kyrka som grävdes upp under tidigt 1900-tal är Göteborgsområdets äldsta kristna kyrka.


Nordöstra Göteborg

I bergen i nordost ligger förorter som Bergsjön och Angered. Missa inte Hammarkullekarnevalen den sista helgen i maj varje år.

Att ta sig till Göteborg

Göteborg har som Sveriges andra stad och med Nordens största hamn många anslutningsmöjligheter.

Med flyg

Med flyg kommer man till Göteborg Landvetter flygplats [3] (GOT), Göteborgs internationella flygplats eller Gothenburg City Airport (GSE, tidigare kallad Säve flygplats), en mindre men lite mer centralt belägen flygplats. Man kommer dit med flygbussarna [4] som tar ungefär lika lång tid till båda flygplatserna, 20-30 minuter. De utgår från Nils Ericsonterminalen i centrum och stannar på några centrala ställen på vägen. De kostar cirka 80 kr och man kan inte betala med kontanter.

Med buss

Flera långfärdsbussar stannar i Göteborg, t.ex. Eurolines [5], Säfflebussen [6] och Swebus Express [7]. Det finns busslinjer till kontinenten och de skandinaviska huvudstäderna. De stannar vid Nils Ericssonterminalen, som ligger vid centralstationen.

Med tåg

Med SJ [8] kommer man till Göteborg C, härifrån finns tågförbindelser till hela Sverige och till Köpenhamn och Oslo. Centralstationen är ihopbyggd med Nils Ericsonterminalen som är knutpunkt för regionala busslinjer och fjärrbusslinjer.

Med bil

E6 norrifrån Bohuslän, E6 söderifrån Halland, E20 från Skövde, E45 längs Göta älv från Trollhättan, Riksväg 40 öster från Jönköping och Borås. Från Stockholm rekommenderas E4 och riksväg 40.

Med båt

Stena Line [9] trafikerar orterna Fredrikshavn och Kiel.

Med cykel

Det finns cykelbanor till centrala Göteborg söderifrån från Lindome och Särö, österifrån från Partille, och norrifrån från Gråbo, Agnesberg och Kärra. Bortom dessa platser får man följa allmänna vägar. Markerade cykelleder som Sverigeleden, Cykelspåret och Ginstleden finns.

Förflyttning i Göteborg

Spårvagn på linje 6

Västtrafik [10] ansvarar för kollektivtrafiken i Göteborg. Kostnaden för en resa beräknas för antalet zoner du reser mellan. Göteborgs kommun räknas som en zon. Barn och skolungdomar reser billigare och för nattrafik betalas ett högre pris.

Byte: Vid resa inom en zon går det att fritt byta inom 90 minuter från den tiden då biljetten köptes. Vid resa mellan flera zoner är bytestiden 180 minuter.

Sätt att betala:

  • På bussarna finns ingen möjlighet att köpa biljett med kontanter.
  • Betala via SMS, skicka "GV" till 724 50 (GB för barn, GN för nattrafik), så skickas en biljett tillbaka.
  • Betala i automaterna på spårvagnarna, finns ej på bussarna. Betalning sker via mynt, i vissa automater finns även möjligheten att betala med kort som Visa, Mastercard m.fl.
  • Västtrafikkort. Laddning av ett blått förköpskort i utvalda kiosker som Pressbyrån eller Västtrafiks "Tidpunkten" vid Centralen. Laddas med minst 100 kr + 50 kr pant eller för fria resor under en viss tid. Det finns möjlighet att ladda kortet för fria resor under 1 eller 3 dygn.

Kundservice: För mer information läs på Västtrafiks hemsida [11] eller kontakta kundservice 0771-41 43 00.

Resplaneraren: Ett enkelt sätt att planera resan med kollektivtrafiken är att använda resplaneraren som föreslår resrutt och tider. Förutom Västtrafiks hemsida finns resplaneraren att ladda hem för iPhone eller som en mobilanpassad hemsida att surfa till.

Med spårvagn

Med spårvagn kan man ta sig fram nästan överallt i stan. Det finns 13 spårvagns linjer och 4 stombussar, nummer 16, 17, 18, 19.

Med buss

Detsamma gäller här som med spårvagn, men bussarna täcker de vita fläckarna som spårvagnen missat. Stadsbussar utgår från olika spårvagnshållplatser i stan. Se kartor vid hållplatserna eller kontakta Västtrafik alt. turistbyrån. Regionala bussar till kringliggande orter går från Nils Ericssonterminalen.

Med bil

Med bil kan man ta sig fram nästan överallt, men bör undvikas i rusningstid då det i stort sätt är omöjligt att ta sig fram på vissa ställen. Tingstadstunneln, E6, är t.ex. en känd propp.

Med tåg

Pendeltåg går bl.a till Mölndal, Kungsbacka, Lerum och Alingsås.

Med taxi

Taxistationer finnst oftast utanför ställen som Landvetter flygplats, Avenyn, Linnéplatsen, Liseberg, Casino Cosmopol och Centralstationen. Det finns flera taxibolag i Göteborg:

  • Taxi Göteborg [12]: 031-65 00 00, e-post: se hemsida för kontaktformulär.
  • Taxikurir [13]: 031-27 27 27. E-post: info@got.taxikurir.se
  • Minitaxi 031-140 140
  • CityCab [14]: 031-170 170
Med cykel

Göteborg är en mycket cykelvänlig stad, det finns många cykelvägar och uthyrningsställen. som vanligt är det en bra idé att undvika backarna och det finns alltid en väg runt åsarna i Göteborg.

Betalning

Gångbara valutor

Om man inte har möjlighet att betala med svenska pengar, tar de flesta butiker emot euro. Växlingskontor för andra valutor finns bland annat på Landvetter flygplats, Avenyn, Nordstan, Centralstationen och Frölunda Torg.

Resecheckar
Betalkort

Nästan alla butiker tar emot betalkort.

Bankomater

Det finns många bankomater utspridda över hela staden.


Boende

Göteborg har ett rikt utbud av hotell i alla prisklasser.

Lyx
  • Clarion Hotel Post [15], Drottningtorget 10, 031-61 90 00. Stans nyaste ocj lyxigaste hotell, precis vid Centralen.
  • Elite Plaza Hotel, Västra Hamngatan 3, 031-720 40 00. Femstjärnigt hotell där stjärnorna ofta bor när de besöker Göteborg.
  • Elite Park Avenue Hotel, Kungsportsavenyn 36-38, 031-727 10 00.
  • Radisson/SAS, Södra Hamngatan 59-65, 031-758 50 00 [82].
Medel
  • Hotel Riverton [16], Stora Badhusgatan 26. 031-750 10 00. Hotell, restaurang och Sky bar med en vacker utsikt över hamninloppet. Nära till Casino Cosmopol och Stena Lines terminaler.
  • Scandic Europa [17], Köpmansgatan 38. Nära till järnvägsstationen.
  • Hôtel Eggers [18], Drottningtorget, 031-333 44 40. Hotell med nästan 150-åriga anor, nära till tågstationen.
  • Hotel Gothia Towers [19] är ett av Skandinaviens största hotell, med bland annat fyra barer och restauranger. Gourmétrestaurangen Heaven 23 ligger på våning 23 med en vacker utsikt över Göteborg.
  • Novotel Göteborg [20], Klippan 1. Utsikt över Göta älv och hamnen.
  • Hotel Royal [21], Drottninggatan 67 är ett centralt beläget hotell, grundat 1852.
Budget
  • Great Living [22], +46 31-12 06 21. De erbjuder privatboende. Ägarna kan dra nytta av deras hem, även när de är borta, och företag och privatpersoner kan få tillgång till en annan typ av boende under deras besöket. Alla lägenheter ligger i centrala Göteborg. [23]
  • Göteborgs vandrarhem på Mölndalsvägen, precis utanför Lisebergs södra entré.
  • Två vandrarhem nära Stena-Line-terminalen: Det nattöppna STF Slottskogen, Vegagatan 21, 031-42 65 20, och STF Stigbergsliden [24], Stigbergsliden 10, 031-24 16 20.
  • Torrekulla vandrarhem ligger sju kilometer söder om centrum.

Mat och dryck

Göteborg räknas som en av Europas bästa matstäder. Närheten till havet och skogen ger tillgång till de finaste råvarorna. Färsk fisk och skaldjur står ofta på menyn.

Lyx
Medel
  • The Rover, Andra Långgatan 12, nära Järntorget - Spännande meny som även erbjuder vällagad svensk husmanskost. Mest känt för sitt utbud av öl och whisky, specialiserat på svensk mikrobryggeriöl och känt hos lokalbefolkningen för sin trevliga personal och atmosfär.
  • EAT serverar husmanskost, Mölndalsvägen vid Liseberg, Världskulturmuseet [30] och Universeum [31]


Budget
  • ICA Focus vid Liseberg säljer kaffe och husmanskost.
  • Gyllene Prag [32], billig restaurang som inte ligger långt ifrån Linnéplatsen. Serverar tjeckisk husmanskost. Sveagatan 25. Tfn: 031 - 13 62 62.
  • Café du Nord-den klassiska köttbullekällaren serverar stora köttbullar som bra lunch. Kungstorget 3. tfn: 031-13 37 74. [33]
  • Saluhallen, Kungstorget. Här finns flera alternativ till billig mat - exempelvis Kåges med sin klassiska pannbiff.
Pubar och barer
  • Bishops Arms [34] är en pub i kedjan med samma namn som har specialiserat sig på att skapa en engelsk pubatmosfär. Alla pubar är inredda på ett unikt sätt med originalinredning från olika typer av fastigheter i Storbritannien. Maten är av samma typ som kan serveras på en brittisk pub och öl- och whiskysortimentet är mycket omfattande. Öppettiderna varierar, så ring först för att kolla. De flesta Bishops Arms-pubarna öppnar runt kl 1600-1700. Göteborg har tre Bishops Arms: Järntorget 6, tfn: 031-24 00 50. Västra Hamngatan 3, tfn: 031-720 40 45. Kungsportsavenyn 36, tfn: 031-727 10 67.
Caféer

Stan är full av kaféer av alla slag, här finns bland annat många fina espressoställen.

  • Bar Centro - Kontinental bakgatu-känsla på liten italienskinspirerad espressobar. Kyrkog. 31. tfn: 031-71 10 27.
  • Eva´s Paley - Stort paradkafé mitt på Kungsportsavenyn.
  • Guldhedens vattentorn, hit kommer man för Göteborgs bästa utsikt och sämsta kaffe! 10:ans spårvagn till Guldheden. Sedan en liten promenad på 7 minuter.

Att se

Vill man se staden rekommenderas "Paddan" [35], rundtursbåtar i stadens kanaler och i hamnen blandat med historisk guidning. Från Storan utgår citysightseeing i öppen buss flera turer dagligen under sommarsäsongen.

Muséer
  • Universeum, ett nationellt vetenskapscenter helt byggt i ekologiska material, ligger vid Korsvägen.
  • Världskulturmuséet även det vid Korsvägen.
  • Sjöfartsmuséet i Majorna ger resan en passande marin anknytning.
  • Stadsmuseet vid Stora Hamnkanalen.
  • Konstmuseet vid Götaplatsen.
  • VOLVO Bilmusum på Torslanda.
Religösa platser
  • Domkyrkan.
  • Masthuggskyrkan, vacker utsikt över stad och hamninlopp.
  • Stora Synagogan, från 1850 och innanför vallgraven. Finns att beskåda från kanalen.
Kulturella platser
  • Vinga, ön där Evert Taube växte upp.
  • Vid Götaplatsen ligger tre vackra byggander samlade, Konserthuset, Stadsteatern och Göteborgs Konstmuseum.
Parker
  • Slottsskogen är en populär skogsliknande park med djur som ligger sydväst om centrum.
  • Göteborgs Botaniska trädgård, ligger nära Slottskogen, är Sveriges största botaniska trädgård och rymmer både odlade växter och strövområden.
  • Trädgårdsföreningen, parken mitt i centrum. Anlagd 1842. Här finns ett rosarium, vackra blomsteranläggningar och Palmhuset, som är en kopia av Chrystal Palace i London. Tropisk hetta, papegojor och miljöer från regnskogen är något av det du kan uppleva.
  • Gunnebo Slott och Trädgårdar är en av Sveriges främsta 1700-talsanläggningar, vackert beläget mellan Stensjön och Rådasjön, strax söder om Göteborg. På Gunnebo finns tre trädgårdar av olika typ; stilträdgården, landskapsparken och nyttoträdgårdarna. Hela parkanläggningen drivs ekologiskt.
Historiska platser
  • Skansen Kronan
  • Nya Älvsborgs fästning i hamninloppet.
  • Feskekôrka. Byggnaden från 1874 är ett arkitektoniskt experiment av militären Victor von Gegerfelt, som var en de två dominerande arkitekterna under mitten av 1800-talet. Huset är en fiskhall, men med dess stora fönster, spetsiga gavlar och burspråk samt tak som nästan når marken liknar det mest en kyrka.
  • Det äldsta huset i Göteborg är det imponerande Kronhuset i rött tegel, uppfört 1643-55 i stram holländsk stil med frontoner och höga spetsiga gavlar.
  • Rådhuset stod klart 1673 och är ritad av Nicomdemus Tessin d.ä.
  • Börsen, uppförd 1849 och ritad av Pehr Johan Ekman, där Sveriges äldsta handelsgille flyttade in, är idag stadsfullmäktiges sammanträdeslokal och även stadens stora representationslokal.
  • Stadshuset och Wenngrenska Villan, är två tidstypiska byggnader från 1700-talet som idag används för stadens administration.

Att göra

Evenemang
  • Göteborg Film Festival i början av februari. En internationell filmfestival med smalare film.
  • Göteborg Horse Show i februari bjuder på världscuphoppning och världscupdressyr, blandat med en rad stora hoppklasser för världseliten.
  • Göteborgsvarvet[36], mitten av maj, världens största halvmaraton med 54 000 anmälda löpare 2010.
  • Göteborg Basketball Festival[37], en av Europas största ungdomsturneringar i basket (maj).
  • Partille Cup[38], världens största årliga ungdomsturnering i handboll (början av juli).
  • Gothia Cup[39], världens största ungdomsturnering i fotboll (mitten av juli).
  • Kulturkalaset (tidigare Göteborgskalaset), en vecka i augusti.(10-15 aug, 2010) Massiv folkfest.
  • Way Out West,(11-13 aug, 2011). Stor internationell populärmusikfestival i Slottskogen.[40]
  • Bokmässan, slutet av september varje år, är en mässa som lockar många. Olika teman varje år. De flesta svenska förlag och bokaffärer är representerade, dessutom finns det många antikvariat på mässan.


Dessa och andra evenemang hittar du i Göteborgs evenemangskalender[41] som uppdateras av Göteborgs turistbyrå.

Shopping
Inne i Nordstan

Klädbutiker finns överallt i centrala stan. Mest finns i Nordstan, på Kungsgatan och på Avenyn. Populärt mode med hippa märkena finns främst vid kvarteren runt Östra Hamngatan. Söker man de större märkena rekommenderas NK och Arkaden.

Det mesta men inte de unika sakerna hittar man på:

  • Nordstadens köpcentrum.
  • NK på Östra Hamngatan
  • Arkaden
  • Kompassen

Om man söker lite mer exklusiva varor ska man besöka bl.a Gillblads & Ströms på Kungsgatan & ABCD och Filippa K på Västra Hamngatan. Runt omkring, och naturligtvis på, NK finns även en del exklusivare affärer, Efva Attling, Bang & Olufsen, Ben Sherman, Pepe Jeans, SOLO, Design Only, Björn Borg med flera.

Mer basprodukter finns på någon av alla köpcentrum runt om staden. Till exempel Backaplan nära stan på Hisingen eller Kållered vid motorvägen någon mil söder om stan.

Marknader

I december har både Liseberg, Kronhusbodarna och Gustav Adolfs Torg julmarknad. En helg i slutet av augusti hålls en konsthantverksmarknad med kvalitetshantverk från södra Sverige i Trädgårdsföreningen. Under advent är det även marknad varje lördag och söndag på Haga Kyrkogata.

En annan spännande marknad som har öppet varje helg året runt är Kvibergs marknad vid Kvibergs Artilleriregemente i Göteborg. www.kvibergsmarknad.se

Nöjesfält

Ett populärt utflyktsmål är Liseberg[42], som bland annat har Nordens största bergodalbana i trä. Liseberg har även öppet nästan varje dag från slutet av november med en speciell julverksamhet.

Aktiviteter

Bad: Göteborg ligger vid havet och har ett antal badplatser. Några bra är: Saltholmen, Näsetbadet, Askimsbadet, Hjälvik på Öckerö. Ett populärt insjöbad är Delsjöbadet.

Nöjesliv

Det finns många uteställen i de mest centrala delarna. Stora uteställen, sena stängningstider och rätt mainstream på Avenyn, pubar och barer i Vasastan, mer alternativt runt Järntorget.

  • Nefertiti, jazzklubb om kvällarna och nattklubb på nätterna.
  • Trädgår'n [43] har ett stort dansgolv med modern klubbmusik och lasershow. Stänger oftast kl 05.00.
  • Keybar [44] på Kungsportsavenyn, ungdomligt med modern R&B och trance.
  • Valand [45] på Kungsportsavenyn, blandat dansställe. Stänger oftast 05.00.
  • Nivå [46] är en restaurang och nattklubb i fyra våningar. Nivå stänger 04.00 på helgerna. Åldersgräns 27 år, risk för köer.
  • På Järntorget och vidare in på 2:a Långgatan finns flera ställen: Stars 'n bars, Pusterviksbaren, Röda rummet, Kafé Publik. Varje ställe har sin egen stil.
  • Biljardpalatset [47] ligger centralt och är det största i stan, dock ingen snooker, men med restaurang och bar. Ekelundsgatan 9. tfn:031-10 71 35.

Arbete

Kommunikation

Tillgång till Internet

Tillgång till gratis internet på Stadsbiblioteket. Därutöver finns ett antal internetcaféer och internetpunkter, till exempel på Centralstationen, men även många McDonalds och 7eleven har internetmöjlighet.

  • Game4you Internet & Gaming Center [48], Ånäsvägen 21, Olskroken. tfn: 031-25 91 02.

Pusterviksbaren har ett öppet nätverk och gott kaffe.

    • Mailboxes Etc, Lilla Kungsgatan 2, [49], Centralt och välförsett copy-center för t.ex. utskrifter av e-biljetter.
Post

Som i resten av Sverige är posten till större delen utlokaliserad till tobaksaffärer och servicebutiker. För avancerade ärenden rekommenderas företagskontoret i Nordstan, Köpmansgatan 11, Nordstan. tfn: 031-80 65 27 [50] .

Telefon

Alla operatörer finns representerade i Göteborg och erbjuder utmärkt täckning.

Säkerhet

Generellt sett mycket lugnt. I lönetider är det mer folk ute på stan kvällstid. Vid stora evenemang är det mycket folk i rörelse och man bör vara extra försiktig mot ficktjuvar.

Respektera

Problemlösare

Göteborgs turistbyrå [51], Kungsportsplatsen 2. Tfn: 031-61 25 00. E-post: turistinfo@goteborg.com

Övrigt

Andra resmål runt Göteborg
Får absolut inte missas
  • Liseberg


Varianter

Åtgärder

Guider

På andra språk

Andra sidor