Hjälp Wikitravel att blir en bättre reseguide! Läs här

Wikitravel:Språkvård

Från Wikitravel, den fria resehandboken.
Hoppa till: navigering, sök

Denna sida handlar om hur vi vårdar språket på Wikitravel.

Var djärv![Redigera]

Först och främst: när det börjar talas om språkvård, rekommendationer och ett korrekt språk är det lätt att känna press på sig. Måste man verkligen skriva perfekt svenska för att vara godkänd som artikelförfattare på Wikitravel? Absolut inte! Det viktigaste är att skriva nya artiklar och tillföra nytt innehåll till Wikitravel. Var djärv och skriv så mycket som möjligt oavsett hur bra du är på stavning eller grammatik! Det finns alltid någon annan som läser din artikel senare och kan rätta till eventuella misstag. Tänk på att i stort sett allt som skrivs och publiceras på papper korrekturläses, för alla skribenter - även de professionella - gör fel då och då.

För övrigt existerar inte "perfekt svenska". Det är nämligen språkanvändarna som definierar vad som är bra och dålig svenska, och var och en av oss har sin uppfattning om vad som är bra. Däremot finns det många konventioner som de flesta är överens om när det gäller grammatik och stavning, och dessa är samlade i referensverk som till exempel Svenska Akademiens ordlista.

Om du läser en artikel och ser ett språkfel är det bara att ändra. Det är förstås bra om du tittar igenom rekommendationerna på den här sidan innan du ändrar, för att vara säker på att din ändring verkligen bidrar till det språkbruk som Wikitravel generellt strävar mot. Kom dock ihåg att nedanstående rekommendationer, i likhet med referensverk som Svenska Akademiens ordlista inte utgör någon lagsamling. De får inte användas som något slags bevis för att någon skulle ha fel och någon annan rätt. Språkvård innebär inte att alla måste skriva på exakt samma sätt.

Vad är ett vårdat språk[Redigera]

Om Wikitravel-artiklar är skrivna på god svenska ökar möjligheterna för att läsare ska få uppfattningen av att det rör sig om ett seriöst försök att skapa en reseguide. I begreppet god svenska ingår, i alla fall här på Wikitravel:

  • att grammatik och stavning är korrekta
  • att texten inte innehåller tvetydiga formuleringar
  • att texten är lättläst
  • att grafiska element, till exempel kursiv stil, används på ett konsekvent och förståndigt sätt
  • att en artikel inte växlar alltför kraftigt mellan språkliga stilnivåer (helst skulle förstås samma stilnivå genomsyra hela Wikitravel, men det kan vi knappast uppnå).
  • att artikeln inte är skriven i "du"-form (t.ex. "...du tar sedan bussen till X-gatan där du kliver av") utan i "man"-form. Ett undantag från du-regeln är policyartiklar (som den här). En av anledningarna till detta är att vi skall vara neutralt personliga, men inte familjära.

Tänk dock på att det kan finnas många olika sätt att uppnå dessa mål, och att ditt eget sätt inte nödvändigtvis är bättre än någon annans. Personer som intresserar sig för språkvård utvecklar ofta en mycket tolerant hållning: två kända exempel är Fredrik Lindström som i sina böcker och i programmet Värsta språket förespråkar en liberal attityd, samt grundarna av rörelsen skrivihop.nu som enligt egen utsago "själva genomgått en resa från språktalibanwannabear till språkliberaler" (källa www.skrivihop.nu, 9 november 2004).

Vem ska man lita på?[Redigera]

TT-språket[Redigera]

Den samling rekommendationer som kanske allra bäst lämpar sig för Wikitravel är TT-språket, som tillhandahålls av Tidningarnas telegrambyrå (TT). Det finns flera anledningar till varför Wikitravel bör förlita sig på TT-språket:

  • reglerna följs ofta av press, radio och tTV, vilket gör att de kan accepteras av de flesta språkanvändare
  • reglerna uppdateras ofta, vilket är ovärderligt för en reseguide som själv ständigt uppdateras
  • reglerna är tillgängliga på nätet, vilket är praktiskt för artikelförfattare.

Extern länk: TT-språket

Svenska skrivregler[Redigera]

Svenska Språknämnden ger ut en bok som heter Svenska skrivregler, vilken de med jämna mellanrum uppdaterar i nya utgåvor. Den är lättläst och praktiskt inriktad, men tyvärr finns den inte på Internet.

Skrivregler för svenska och engelska[Redigera]

TNC ger ut boken Skrivregler för svenska och engelska sedan 1941, nu i femte upplagan.

SAOL[Redigera]

När det gäller stavning och böjning är Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (SAOL) den vedertagna referensen. Den är tyvärr en betaltjänst i sin internetversion.

En vanlig missuppfattning är att ett ord kan sägas tillhöra svenska språket endast då det tas upp i SAOL, men så är det inte alls. När man författar en ordlista kan man omöjligen ta upp alla facktermer, sammansättningar och nya ord, så man får nöja sig med de vanligaste och mest etablerade orden. Den svenska ordskatten är mycket rikare än SAOL:s 120 000 ord.

Storheter och enheter[Redigera]

Swedish Standards Institute, SIS, ger ut böckerna SI-Guide och Storheter och enheter - SI måttenheter. Där finns rekommendationer om storheter (vad man mäter) och enheter (vilken enhet man mäter i) inom SI, omräkningsfaktorer för äldre enheter, andra liknande standarder, skrivsätt (stora eller små bokstäver, rak eller lutande stil, etc.).

Specialområden[Redigera]

Det finns ordlistor och rekommendationer inom vissa områden:

  • Svenska datatermgruppen (fritt tillgänglig på internet)
  • Svenska biotermgruppen (fritt tillgänglig på internet)

Liten hjälpreda[Redigera]

Fetstil används i detta avsnitt för rekommenderade skrivsätt.

Förkortningar[Redigera]

Undvik att använda förkortningar på Wikitravel. Skriv alltså ut uttrycken bland annat, bland andra, cirka, med flera, det vill säga, etcetera, med mera, och dylikt och så vidare.

Förkortningar på organistationer, företag och dylikt skrivs med gemener och versal begynnelsebokstav ifall de uttalas som ett ord, som till exempel Tass, Ikea, Jas och Nato, medan förkortningar som uttalas bokstav för bokstav skrivs med versaler, som exempelvis ABB, TCO, SMHI, LKAB och SAS. Förkortningar av den här typen som inte är allmänt kända bör för övrigt skrivas ut första gången de används i texten.

Förkortade uppslagord[Redigera]

Wikitravel har fördelen av att utan några extra tryckkostnader kunna dyka upp på hur många datorskärmar som helst. Därför behöver vi inte som traditionella ordböcker och reseguider spara på plats genom förkortade uppslagsord. Använd alltså inte förkortade skrivsätt som A. eller ~ utan skriv ut uppslagsordet varje gång det förekommer.

Luddiga citationstecken[Redigera]

Citationstecken kan i somliga sammanhang användas då man vill markera ett visst avstånd till ordvalet, till exempel:

  • Den muslimska "kyrkan" var prydd av en lökformig kupol.
  • Det var en "stark" upplevelse.

Wikitravel är inte ett sådant sammanhang. I en reseguide måste man veta vad man skriver, och noggrant välja sina ord. Ifall ett ord passar så illa att man måste ta till citationstecken för att kunna acceptera det i texten, då ska man söka upp ett bättre ord eller formulera om meningen. Ibland räcker det faktiskt att helt enkelt ta bort citationstecknen och stå för ordet som det är.

En bra tumregel är att citattecken alltid ska omge ett längre stycke text och inte bara ett par ord. När man citerar ska man alltid uppge källan.

Se vidare:

Överflödiga kommatecken[Redigera]

En grundregel för kommatecken i löpande text är att de bara ska sättas ut när det krävs för att texten ska bli tydlig (samt vid uppräkningar och dylikt, förstås). Ett vanligt fel är till exempel att sätta ut ett kommatecken just före det finita verbet (det finita verbet är det verb som tidsböjs, "högg" i exemplet nedan).

  • Skriv inte *"Han som jag aldrig mer skulle kalla farfar, högg huvudet av tuppen", utan "Han som jag aldrig mer skulle kalla farfar högg huvudet av tuppen".

Decimaltecken[Redigera]

I svensk skrift används decimalkomma och inte decimalpunkt. Enligt ISO 31 är decimaltecknet ett komma på grundlinjen, men i dokument på engelska används ofta en punkt.

  • Skriv inte *"3.14 meter är ett närmevärde på omkretsen av en cirkel med diametern 1 meter" utan "3,14 meter är ett närmevärde på omkretsen av en cirkel med diametern 1 meter".

Procent och promille[Redigera]

I löpande text används hellre ordet "procent" än procenttecken (%), och ordet "promille" istället för promilletecken (‰). Om procenttecken eller promilletecken används ska det vara ett mellanslag mellan siffervärdet och tecknet.

  • Skriv absolut inte t.ex. "av befolkningen talar 24% tyska" och inte "av befolkningen talar 24 % tyska" utan helst "av befolkningen talar 24 procent tyska".

Semikolon[Redigera]

Semikolon används mellan huvudsatser och det krävs alltså att fraserna på bägge sidor om tecknet kan skrivas som egna, fullständiga meningar.

  • Skriv inte *"Det är inte sant; trots att många påstår motsatsen" ("Trots att många påstår motsatsen." är ingen fullständig mening) utan "Det är inte sant, trots att många påstår motsatsen".

Anglicismer[Redigera]

På Wikitravel är det vanligt att bidragsgivare har översatt till exempel en engelsk text till svenska. Därför kan det vara lämpligt att vara extra uppmärksam på typiska så kallade anglicismer, ord eller fraser där det engelska ursprunget gör texten onödigt svårläst på svenska.

Exempel:

  • "Sverker spenderade en vecka i Stehag" är misstänkt likt "Sverker spent a week in Stehag" och bör ändras till "Sverker tillbringade en vecka i Stehag". På svenska kan man bara spendera pengar - aldrig tid eller något annat!
  • "Han var den förste att göra det" liknar "He was the first one to do so" men bör skrivas "Han var den förste som gjorde det".

Särskrivning[Redigera]

De flesta sammansatta ord i svenskan ska skrivas ihop. Därför skriver vi häromdagen, någonstans och överföringshastighet. Vid alltför långa ord kan det vara frestande att skriva isär för att öka tydligheten, men då är oftast den bästa lösningen att skriva om frasen.

  • Skriv alltså inte *"Konstsnickeriet Trävligheter lämnade in en handelsbolagsstatusansökan" utan "Konstsnickeriet Trävligheter ansökte om att få status som handelsbolag".

Reglerna för när ord ska skrivas isär eller när bindestreck ska användas är inte alltid intuitiva: man kan inte gärna gissa sig till att man bör skriva i dag och nu för tiden hellre än att skriva ihop. Ifall det ser väldigt konstigt ut när man skriver ihop så får man därför försöka leta upp ordet i något referensverk, till exempel på TT-språkets webbsidor eller i Saol.

Substantivsjuka[Redigera]

Substantivsjuka är något som ofta förekommer i sammanhang där man förväntas skriva formellt eller opersonligt, och alldeles säkert i många Wikitravel-artiklar. Det handlar om att man då har en tendens beskriva de flesta handlingar med substantiv istället för verb, vilket gör texten abstrakt och svår att ta till sig. Dessutom döljer substantiven ofta vem som utfört handlingen.

Exempel:

  • "Nedmonteringen av konstverket hade sin grund i en högljudd protest" skulle kunna skrivas "Kalmar stad monterade ner konstverket, eftersom 10 000 kommuninvånare protesterade högljutt".

Språklig stil[Redigera]

Artiklar i Wikitravel bör skrivas så att det syns att det handlar om en reseguide. Därför ska man varken skriva ett alltför familjärt språk eller använda vare sig jag-form eller du-form. Fler tips ges på Wikitravel:Stilguide. Skriv tydligt, utan att för den skull ta bort relevanta detaljer och utan att vara alltför informell.

Skrivsätt för ord från andra språk[Redigera]

För särskilda riktlinjer för hur man skriver lånord från andra språk där skrivsätt inte är etablerat i svenskan än, se Wikitravel:Översättning och transkription.

Svåra ord[Redigera]

I formella sammanhang är det ofta lätt hänt att man använder onödigt svåra ord för att beskriva saker och ting. Det kanske främsta exemplet är alla de mer eller mindre obegripliga lagar som finns. För att undvika detta har Justitiedepartementet har gjort en lista ("svarta listan") över ord som det kan vara bra att undvika. Den kan ofta vara ett bra hjälpmedel även på Wikitravel.

Passiv form[Redigera]

Meningar bör inte stå i passiv form eftersom det innebär att agenten lätt kan falla bort. Skriv katten jagade råttan i stället för råttan jagades.

Externa länkar[Redigera]

Förlaga[Redigera]

Stora delar av denna artikel bygger på en förlaga från svenska Wikipedia. En transparent kopia av ursprungstexten återfinns här: Wikipedia:Språkvård.