Hjälp Wikitravel att blir en bättre reseguide! Läs här

Matförgiftning

Från Wikitravel, den fria resehandboken.
Hoppa till: navigering, sök
Informationsställe.PNG   Detta är inte en reseguide men däremot en reserelaterad artikel. Fler artiklar som berör andra aspekter av resande hittar du här.   Informationsställe.PNG





Matförgiftning – och dess vanligaste symptom diarré – är utan tvivel den vanligaste sjukdomen för resenärer. På många sätt är den oundviklig: oavsett hur fanatiskt renlig man är då man lagar mat är den fortfarande utsatt för miljoner luftburna bakterier. Hemma, där man ständigt utsätts för de lokala bakterierna, är oddsen låga att man redan är immun mot dem. Men i andra delar av världen, där bakteriefloran är ny, är det desto större risk att man stöter på problem. Därav uttryck som Delhimage, Faraos förbannelse, Montezumas hämnd, etc.

Förebyggande[Redigera]

Det finns ett gammalt ordspråk för att äta mat i tredje världen:

Koka det, skala det eller glöm det.

Detta verkar enkelt, men i praktiken är det en tuff väg att gå, eftersom problemet inte handlar så mycket om risken för en olycka som risken för frestelse. Exempelvis kan följande produkter med största sannolikhet orsaka problem:

  • kranvatten
  • is
  • mjölk
  • färska frukter och grönsaker

Test: Det är ännu en fruktansvärt varm dag i Delhi och den curry som just slank ner bränner fortfarande i halsen. Varför inte köpa en god jordgubbsmilkshake för att lindra? Om man följer den intentionen har man just dömt magen till ett garanterat dödsstraff: en milkshake innehåller samtliga av de fyra högriskkällorna till smitta. Isen som kyler den har antingen tillverkats av vattnet eller, ännu värre, från stora fabrikstillverkade isblock som levererats genom att de bokstavligen dras på gatan till affären. Mjölk blir otroligt snabbt skämd i tropiskt klimat. De mumsiga grönsakerna och/eller frukterna har, om de sköljts över huvud taget, rengjorts i samma parasitsmittade vatten.

Om detta nu medför att man slås av panik och omedelbart beger sig till närmaste dyra, luftkonditionerade turistfälla till restaurang är detta inte ett särskilt klokt val. De använder sannolikt samma ingredienser som lagrats med samma krav (eller samma avsaknad av krav) på hygien, men eftersom det är en restaurang för turister hänger affärsídén på att försöka fånga upp några enstaka turister om dagen, hellre än att föda ett antal infödda. Detta säger i sin tur att de ovan nämnda ingredienserna sannolikt har lagrats under en lång tid.

Vad gör man då? Det är ett lotteri, men det finns en del riktlinjer för att höja sina odds att klara sig undan:

  • Välj en populär restaurang (eller gatukök). Många kunder (speciellt lokala invånare!) innebär att maten inte lämnas framme för länge, och troligen betyder det också att maten är bra och priser ligger på rätt nivå.
  • Välj mat som lagas vid beställningen. Mat som stekt ris och stekta nudlar är populära i de tropiska länderna av en särskild anledning. Buffetliknande måltider, å andra sidan, kan verka billiga men är (om de inte är extremt populära) väldigt riskabla.
  • Rätter som hålls mycket varma – i praktiken innebär det varma drycker och soppor – är också ett ganska bra alternativ. Kryddiga currys och liknande rätter är inte lika bra, men de är oftast OK tack vare de bakteriedödande egenskaperna hos de flesta kryddor. Å andra sidan så kan för stor mängd kryddor också få magen ur balans, så det är bäst att undvika dessa åtminstone under de första dagarna.
  • Undvik kött, fisk och speciellt skaldjur; besök eb marknad för att få veta varför. Att äta malet kött (köttbullar bland annat) eller något som inte tillagats ordentligt innebär speciellt stora risker, inte bara på grund av matförgiftning utan även för risken att drabbas av trikinförgiftning. Utöver detta bör man undvika grillad mat och stekt kyckling som tillagats i förväg, och vem vet hur länge maten har legat framme?
  • Drick endast drycker ur flaskor och burkar som inte har öppnats av någon annan, och kolla förslutningen först! Låt inte servitörer hälla upp drycken i köket, för man får inte vad man förväntar sig. Restauranger med gott anseende öppnar dryckerna vid bordet av just den anledningen.
  • Koka färsk mjölk ordentligt innan den dricks, eller använd pulvermjölk eller kondenserad mjölk istället.

De goda nyheterna är att inom några dagar acklimatiseras man till den lokala bakteriefloran och oddsen att bli sjuk börjar sjunka. De dåliga nyheterna är att det bara krävs en fluga på fel plats vid fel tillfälle för att förstöra alla ens försiktighetsåtgärder, och om man stannar ett tag på platsen är matförgiftning mer eller mindre oundvikligt.

Behandling[Redigera]

Så en dag tar lyckan slut och man inser att man mår helt klart dåligt. Diarré enbart är inte tillräckligt för att kvalificera det som matförgiftning, men om man...

  • mår illa och är yr
  • får feber
  • börjar känna sig som om man behöver kräkas

...så, ja, då läser man just nu rätt artikel. Det första man måste göra är att komma igenom den akuta fasen: gå till en toalett, fall på knä framför den och släpp ut det. Man börjar inte må bättre förrän man börjar kräkas, och man komme rinte ur det förrän magen är tom, så det är bara att göra det. Försök inte äta något, och drick inget annat än vatten ännu. När ingenting finns kvar såt tvätta ur munnen, borsta tänderna och gå till sängs. Man känner sig friskare på morgonen. Men, om...

  • de akuta symptomen håller i sig i mer än två dagar, eller
  • det finns blod eller var i avföringen, eller
  • man får frossa och feber, eller
  • smärtan ökar bortom ett illamående, eller
  • andra konstiga symptom visar sig, till exempel märken i huden

...så kan det vara något värre och man bör söka läkarhjälp. Försök inte att bli av med det på egen hand.

Högsta prioritet vid alla typer av matförgiftning måste vara att återställa vätskebelansen. Man förlorar konstant vätska från de olika kroppsöppningarna och symptomen blir värre om man börjar bli uttorkad. Drick mängder av vatten. Lösningar som innehåller salt och socker är också användbara men man måste akta sig för drycker som innehåller koffein, då de förvärrar diarrén. En flaska vatten med en nypa salt och en rejäl portion socker nedrört i det är idealt, även om det inte smakar särskilt gott.

Ta inga mediciner mot diarré eller antikräkmedel. Dessa mediciner kommer endast hålla kvar sjukdomen i kroppen och du riskerar att förvandla (relativt) oskadlig matförgiftning till något mycket värre. En doktor kan föreskriva antibiotika i svåra fall, men detta är oftast överdrivet.

Under de kommande dagarna märker man att aptiten i stort sätt har försvunnit. Man ska inte tvinga i sig mat, men man måste se till att fylla på med vätska: vatten (kokat, om inte på flaska), svagt te (sötat), soda utan kolsyra och lite utspädd fruktjuice är alla bra (men undvik C-vitamin). Att dricka ett glas eller två tills det slutar rinna ut i andra änden bör förhindra uttorkning. Man kan köpa vätskaersättningslösningar från apoteket, men de är i princip samma sak som en tesked socker, en tesked salt och lite smaksättning som man häller i ett glas vatten. Välj drycker som är rumstempererade.

Om man vill äta något bör man hålla sig till mild, magvänlig mat som ris, gröt, kex och bröd. Tänk dock på att mat för kroppen är också mat för bakterierna som har skapat problemen, så man måste ta det lugnt och sluta om man mår sämre. Man ska undvika mjölkprodukter i början då dessa försenar tillfrisknandet.Man ska inte, under några omständigheter, dricka alkohol. Man ska inte heller äta stora mängder mat för att kompensera de senaste dagarna, utan istället äta små portioner spridda över dagen. Man ska också undvika feta produkter.

En del människor märker att — för att motverka eller behandla milda former av matförgiftning — yoghurt hjälper. Det är en bakteriekultur; förhoppningen är att den godartade yoghurtbakterien övermannar den dåliga. Testa inte detta vid akut sjukdom; man kommer bara kräkas upp yoghurten och må ännu sämre.

Komplikationer[Redigera]

Ibland kan vanlig matförgiftning övergå i (eller vara) något värre. Om man har anledning att misstänka något av dessa alternativ så måste man söka läkarhjälp, eftersom var och en av följande tillstånd kräver läkarvård.

Kolera[Redigera]

Kolera är en extrem form av diarré som orsakas av Vibrio cholerae-bakterien, och identifieras genom strömmar av vattnig avföring med vita stänk av slem ("risvattensavföring"), upp till 20 liter (20% av ens kroppsvikt) på en dag. Huden och läpparna kan bli blå eller svarta och ögonen sjunker in. Om man ej behandlar sjukdomen kan den leda till dödsfall inom 24 timmar, men med rätt behandling och återställning av vätskebalansen, är risken för dödsfall under 1%. Sjukdomen är ovanlig, men förekommer mer på den indiska subkontinenten och bryter vanligtvis ut i epidemier. Ett vaccin finns tillgängligt, men är inte särskilt effektivt.

Dysenteri[Redigera]

Dysenteri är en inflammation i tarmarna som resulterar i allvarlig diarré med blod eller var i avföringen, ofta tillsammans med feber eller kraftiga kramper i magen. Oftast hittas denna sjukdom i tropiska klimat och är tätt sammankopplad med dålig hygien. Det är fortfarande en fruktansvärd och dödlig sjukdom i stora delar av tredje världen, men kan behandlas enkelt med modern medicin. Det finns två stora orsaker till sjukdomen:

  • Bakteriell dysenteri (shigellosis), orsakas av Shigella-bakterien. Den smittar genom kontakt med avföring och har en inkubationstid på 12-50 timmar.
  • Amöbisk dysenteri (amoebiasis), orskas av Entamoeba histolytica. Den smittar genom smittat vatten och kan slumra i kroppen under en lång tid. Den uppstår först efter flera veckor eller månader.

Dysenteri kan identifieras genom ett avföringsprov, men att skilja mellan den amöbiska och den bakteriella varianten kan ta 48 timmar, så man börjar ofta medicinera för båda på en gång. Tillståndet kan oftast botas inom fem dagar av antibiotikabehandling (för bakteriell) eller behandling med metronidazole (för amöbisk), och sjukhusvistelse är vanligen bara nödvändigt om man förlorat extremt mycket vätska. Avföringen hos dysenteripatienter kan vara mycket smittsam, så regelbunden handtvätt för vårdnadsgivare är nödvändig.

Gastroenterit[Redigera]

Det här är en virusinfektion i magvävnaden (magkatarr) eller i tunntarmen (tarmkatarr) som orsakar magsmärtor och frekvent vattnig avföring. Sjukdomen sprids genom smittat vatten, inklusive skaldjur i det vattnet, och typiska orsaker inkluderar rotavirus, norovirus, adenovirus, sapovirus och astrovirus. Den huvudsakliga behandlingen är att återställa vätskenivån och de flesta fall löser sig själva. Antibiotika fungerar inte, men kan i allvarliga fall användas för att förhindra ytterligare komplikationer.

Giardiainfektion[Redigera]

Även känd som bäverfeber kan denna sjukdom beskrivas med explosiv diarré och illaluktande gaser i magen, som ofta börjar 1-2 veckor efter att man fått infektionen och som återkommer i cukler. Orsaken är Giardia lamblia protozo, som smittas genom kontakt med avföring, och ofta drabbar människor som konsumerat obehandlat vatten i vildmarken. Två tredjedelar av de drabbade är tysta bärare av sjukdomen och problemen försvinner ofta sig själva efter ett tag. När man identifierat sjukdomen kan den dock behandlas med en enda dos av tinidazol. Behandlas med Metronidazol 500 mg 2ggr/dag i sex dagar.

Varianter

Åtgärder

Guider

På andra språk