Från Wikitravel, den fria resehandboken.

Den här sidan är en reserelaterad artikel.

---

Höjdsjuka är kroppens reaktion på luft med lågt syreinnehåll på höga höjder, orsakat av högre lufttryck. Det varierar hur kroppen reagerar på detta - en del reaktioner är normala medan andra är sjukdomstecken. De medicinska reaktionerna är allvarliga och kan, om man inte hamnar under läkarvård, leda till döden.

[Redigera] Bakgrund

Ju högre upp från havsytan man kommer, desto lägre blir lufttrycket. Kroppen har två huvudsakliga problem med höga höjder och det medföljande lägre lufttrycket:

• Luft innehåller lägre mängd syre per enhet. Kroppen kompenserar för detta genom att öka produktionen av röda blodkroppar för att kunna överföra mer syre. Merparten av cellbildningen sker då man sover. Processen kan emellertid ta lång tid och under tiden kan man bli sjuk.
• Vid lägre lufttryck dunstar vatten snabbare. Detta kan leda till uttorkning.

De ändringar som kroppen genomgår på höga höjder är komplexa och kan vara ganska dramatiska. En del reaktioner är normala medan andra är sjukdomstecken. Kroppens sätt att sköta syreförsörjningen och därmed relaterade problem är direkt beroende av hur högt upp man är och av nyligen inträffade höjdförändringar. Detta är de två huvudsakliga orsakerna till höjdsjuka.

Av den anledningen talar denna artikel mycket om just förändringarna i höjd, antingen på väg upp eller ner. Att ta sig högre och högre upp från havsytan är riskfyllt och man måste vara vaksam på kroppens reaktioner. På samma sätt är det just nedstigning som utgör den bästa hjälpen för medelsvår till svår höjdsjuka.

Höjdsjuka är mycket farligt beroende på fyra orsaker:

• den har ett snabbt förlopp, den är dödlig
• den som drabbas är vanligen långt från medicinsk expertis och därigenom svår att evakuera till sjukhus
• många av de som drabbas litar till sin fysik och sin kondition eftersom de ofta vistas och tränar i farliga miljöer

[Redigera] Hur högt är högt?

En minoritet, ungefär 20%, visar vissa symtom på höjdsjuka om de vistas och sover på platser 2500 meter över havet eller högre. Många skidorter och städer ligger såpass högt och emellanåt hör man, även om det är sällsynt, att folk dör av höjdsjuka på skidorter. Merparten har emelleritd inget problem med höjder upp till 3000 meter, även om de kan visa vissa symtom efter den första natten.

Det är betydligt svårare att acklimatisera sig till höjder på 3000-5000 meter och det är absolut nödvändigt att långsamt ta sig ned på lägre höjd för att sova om man rört sig på högre höjd under dagen. Över 50 % utvecklar AMS (se nedan) om de tar sig upp till 3500 m.ö.h. från havsytans nivå utan att acklimatisera sig. 100 % kommer att utveckla AMS om de tar sig ända upp till 5000 m.ö.h.

Det anses omöjligt att acklimatisera sig till och permanent vistas på höjder över 5500 m.ö.h. Det är möjligt att vistas flera veckor på 6000 meters höjd när man väl har vant sig, men hälsan kommer ändå att gradvis försämras.

Områden äver 7500 m.ö.h. omnämns som dödszonen. Man blir snabbt sämre om man håller sig på så hög höjd, flera av kroppens viktigaste system kommer att sluta fungera och klättrare stannar bara där två-tre dagar. Dödstalet för de som tar sig upp så högt ligger på 4%.

Om man bor i ett område som ligger högt ovanför havsytan har man visserligen en fördel då man tar sig ännu högre upp, men det ger ingen immunitet mot höjdsjuka. Det flyttar bara gränsen för det man klarar av. De flesta friska människor som bor på höjder runt 2500 meter, en höjd där ganska många större städer ligger, har få eller inga problem att klättra upp till höjder omkring 3000 meter eller rentav något högre, men även de kommer att få problem med höjden runt 5000 meter.

[Redigera] Riskfaktorer

Det enda sättet att få en uppfattning om man har problem med höjdsjuka eller ej och i så fall hur mycket är genom tidigare erfarenhet. Om man tidigare har vistats på hög höjd utan problem är det kanske mindre sannolikt att man kommer att få problem med det i framtiden. Om man å andra sidan vet med sig att man påverkas av höjder är det ganska säkert att man drabbas även i framtiden, även om det kan hjälpa att dra ner på klätterhastigheten.

God fysisk kondition är inte nödvändigtvis en bra faktor, inte heller kroppsstyrka eller god hälsa. Man kan reagera kraftigt på höjder även om man är vältränad, ung och frisk. Det är till och med så att just de unga, friska och vältränade kan råka ut för en otrevlig överraskning. Vet man med sig att man är i trim kan man lätt förledas att tro att man klarar höjder bra, vilket långtifrån alltid är sant. Om man inte har någon tidigare erfarenhet av höga höjder är det bäst att förutsätta att man kan råka utför höjdsjuka precis som alla andra.

Dålig hälsa är å andra sidan givetvis en riskfaktor, särskilt om man har hjärt- eller lungproblem. Friska lungor och hjärtan får arbeta hårt för att förse kroppen med syre på hög höjd. Om man får problem av hård fysisk ansträngning bör man tänka sig för innan man ger sig iväg upp - det blir mycket värre ju högre upp man är.

Dykning ökar risken för trycksjuka/höjdsjuka. Om man nyligen har dykt och inte ännu blivit av med allt kväve i blodet bör man inte vistas på hög höjd eller flyga. Se dykning för mer information om hur länge man bör vänta.

[Redigera] Påverkan och symtom

Höjder påverkar alla människor fysiologiskt. Dessa effekter är inte i sig sjukdomssymtom, men de är tecken på kroppens ökade svårighet att få nog med syre.

[Redigera] Hyperventilering

För att kompensera för det minskande lufttrycket kommer man automatiskt att andas snabbare. Det är möjligt att man inte märker detta - något liknande sker när man flyger.

[Redigera] Höjddiures

Kroppen försöker öka blodkoncentrationen för att kompensera för syrebristen. Detta gör att man kissar betydligt mer på hög höjd. Om så inte sker, utan man kissar ner än normalt, kan detta vara ett tecken på uttorkning, något som måste kompenseras med mer dryck.

[Redigera] Andningsuppehåll

På grund av kroppens biokemiska förändringar orsakade av ändrade syre- och koldioxidnivåer i blodet, samt hyperventilering, störs kroppens normala "nu-skall-jag-andas"-system. Så länge man är vaken kommer man ihåg att andas, men då man sover är det vanligt att man håller andan upp till 15 sekunder bara för att sedan börja andas mycket snabbt när andningen startar på nytt. Det här kan vara mycket oroande om man vaknar av att man inser att man inte andades eller var andfådd, alternativt om man märker att någon annan slutat andas. Detta är emellertid en normal fysisk reaktion som drabbar nästan alla. Acklimatisering hjälper bara till viss del.

[Redigera] Höjdsjukdomar

Likaväl som kroppen kan drabbas av mindre farliga fysiologiska problem gör även hög höjd att man blir mer mottaglig för andra sjukdomar, flera av dem mycket farliga. Även om man inte kan undvika all påverkan på hög höjd bör man förbereda sig väl på verkliga sjukdomar och, om det verkligen inträffar, ta det på allvar och agera därefter.

[Redigera] Uttorkning

Man måste dricka mycket vatten på hög höjd. En minskad aptit, förstadiet till illamående, kan leda vidare till huvudvärk orsakad av uttorkning. Dessvärre är det vanligt att man förväxlar uttorkning med AMS (se nedan) och tvärtom. Om huvudvärken inte går över efter att man druckit ca en liter vatten bör man se det som ett symtom på AMS. Huvudvärk till följd av uttorkning kan också upptäckas om man jämför puls: om pulsen går upp mer än 20% när man ställer sig upp efter att ha legat ner i fem minuter behöver man mer vätska.

[Redigera] Akut höjdsjuka (AMS)

Akut höjdsjuka,Acute mountain sickness (AMS), är den allvarligaste åkomman vid hög höjd: det är flera olika tecken på att kroppen blir sämre och ännu inte har anpassat sig till den högre höjden.

För att vara helt säker bör man därför alltid anta att en åkomma kan vara tecken på AMS. Den vanligaste anledningen till att folk i allmänhet inte tar sig ner på lägre höjd när de egentligen borde göra det beror på dåligt omdöme. I många fall tror man att AMS bara är ett tecken på svaghet, att ens kondition gör att man omöjligen kan drabbas av AMS eller tror att anledningen till att man mår dåligt är att man har en förkylning eller liknande. Förutsätt därför alltid att det kan vara AMS: i likhet med sjösjuka kan det drabba alla, oavsett om man är frisk och stark eller ej. Om det visar sig att illamåendet beror på mågot annat är det i alla fall bäst att ta sig ner på lägre höjd eftersom det gör att kroppen lättare kan hantera situationen.

I princip kan man säga att om man just tagit sig upp på högre höjd och får huvudvärk eller något annat onormalt symtom så har man drabbats av AMS. Övriga tecken på AMS kan variera, men kan till exempel bestå av:

• trötthet
• yrsel
• minskad matlust
• illamående ller kräkningar
• förvirring
• svårigheter att röra sig (ataxi)
• andningsbesvär
• en generell känsla av att vara riktigt sjuk

I synnerhet de tre sistnämnda symtomen är tecken på att man snabbt håller på att bli illa däran. Man skall aldirg vänta på dessa symtom innan man avgör att man har AMS, utan de är ganska tydliga tecken på att man har HACE eller HAPE (se nedan).

Det är viktigt att man håller koll på varandra och är uppmärksam på symtom på AMS, om man drabbas av det eller om man snabbt blir sämre. Mycket sjuka personer kan bli förvirrade och ha svårt att avgöra hur sjuka de egentligen är. Minskad eller förlorad matlust är ett mycket tydligt tecken: den som klättrat eller gått under en hel dag borde vara ordentligt hungrig på kvällen.

Om man drabbas av AMS eller symtom på AMS, klättra inte högre. Överväg istället allvarligt att återvända neråt.

Om man uppvisar symtom på HACE eller HAPE, gå genast ner. Det är direkt livshotande tillstånd.

[Redigera] Cerebralt höghöjdsödem (HACE)

Cerebralt höghöjdsödem. high altitude cerebral edema (HACE) är det sista stadiet vid AMS. På motsvarande sätt kan AMS ses som en mild form av HACE. Då man drabbas av HACE svullnar hjärnan och fungerar inte som den skall.

Symtomen på HACE är många, framförallt olika psykiska tecken som trötthet, yrsel och irrationellt beteende. Det mest tydliga är ataxi, det vill säga svårigheter att röra sig. Vill man göra ett test på detta kan man försöka gå längs en tänkt rät linje och sätte fötterna omedelbart efter varandra, ungefär som om man skulle gå på lina. Den som är frisk klarar detta utan större problem, men den som uppvisar tecken på HACE kommer inte att kunna hålla balansen.

HACE är mycket allvarligt och det kan vara fråga om bara några timmar som man har på sig för att hjälpa någon med HACE.

[Redigera] Höghöjdslungödem (HAPE)

Höghöjdslungödem, high altitude pulmonary edema (HAPE), är en annan mycket allvarlig åkomma. Den uppträder ibland tillsammans med AMS eller HACE, men gör det ibland inte. Detta tros ha olika orsaker. Då man drabbas av HAPE fylls lungorna med vätska. Tecken på HAPE kan vara trötthet, andnöd (om den inte beror på något annat - ta en paus och se om andnöden ger med sig), hosta (särskilt slemhosta och eventuellt med blodspår), rosslig eller tung andning, bröstsmärtor eller blå läppar, fingrar eller andra extremiteter. Ibland kan feber förekomma. Oftast uppstår HAPE nattetid.

HAPE är en mycket allvarlig åkomma och skall, i likhet med HACE, behandlas som ett akutfall.

[Redigera] DCS

Trycksjuka, decompression sickness (DCS), också känt som caisson disease, är en svår sjukdom då små bubblor med kväve bildas i blodet och därmed försvårar blodförsörjningen i kroppen. Symtomen kan omfatta stickningar i kroppsdelar, klåda, utslag, förvirring och svimningar. DCS uppstår vid mycket snabba förändringar i lufttrycket (i praktiken en förändring i höjdled), till exempel om ett flygplan där man befinner sig plötsligt tappar kabintrycket. Dock orsakar en snabb höjdstegring, till exempel med ett flygplan, oftast inte några problem. Ett undantag kan vara om man nyligen dykt, varefter man under 12-24 timmar bör undvika att vistas på högre höjd än den nivå där dykningen skedde.

[Redigera] Förebyggande åtgärder

[Redigera] Vätskebalans

Kom ihåg att dricka ordentligt. Vid 3500 meters höjd skall man dricka minst tre liter vätska om dagen, även om man inte känner sig törstig. Vill man ta sig ännu högre upp skall man se tll att man dricker ännu mer. Den som inte ser till ta ha en bra vätskebalans får betala för detta med en irriterande huvudvärk. Vätskebalansen kan enkelt kontrolleras genom att man studerar färgen på urinen då man urinerar. Om den är blekgul till gul måste man dricka. Om urinen är klar har man en god vätskebalans. Tänk på att dricka rätt - vissa drycker, till exempel kaffe, är starkt vätskedrivande och därefter direkt fel.

[Redigera] Gradvis acklimatisering

Acklimatisering är den process där kroppen gradvis vänjer sig vid högre höjd och luft med lägre syreinnehåll genom att man med jämna mellanrum stannar till och vistas på de olika höjdrena på väg upp. Det viktigaste är här att man gradvis ökar "sömnhöjden", det vill säga den höjd där man tillbringar natten. Om man fotvandrar eller klättrar är en vanlig strategi att tillbringa en dag (inledningsvis en del av en dag) på högre nivå men återvända ner en bit för att sova. Det här fungerar också för den som utövar vintersporter på högt belägna skidorter - vista gärna på hög höjd på dagen, men sov i dalen på natten.